Article Image
Man kunde ej tröttna att höra, huru väl de spelade tillsammans, hur de så olika instrumenternas toner blandade sig med hvarandra till en enda ljufligt sammansmältande harmoni. Hr Smetanas sköna ansatts af sina toner är en hemlighet, som ej kan läras, — den kommer inifrån, från hans egen poetiska känsla, och den unge Violinistens lätta, luftigå toner smögo sig på ett älskligt sätt till hr Is oefterhärmliga pianissimo och detta elegant fina spel, som är denne konstnärs starkaste egendomlighet. Det låg ett doft af poesi öfver det hela, som smekte örat och gjorde hjertat godt. Hr Lindberg spelade äfven, accompagnerad af hr Lindholm, en Fantaisie Capriccio af Vieuxtemps, hvars utförande gaf ett ytterligare stöd åt det omdöme, vi förut yttrat om hans lofvande talang. Under hr OCzapeks anförande gafs äfven ouvertyren till Figaros bröllop. På samma gång vi lyckönska konsertgifvaren till det intresse och erkännande af hans talang, som vid detta tillfälle visats honom, hembära vi honom äfven vår tacksamhet för den kostnjutning han dervid beredt vår musikälskande allmänhet. Gamla theaterns ägare hade förlideå gårdag vid sjutiden på aftonen inbjudit åtskilliga för saken intresserade personer att vid full belysning betrakta salongen efter en af hr Ahlborn i det allra närmaste slutad renovation, Man blef i sanning förvånad öfver dess förändrade skick. Hvar och en känner det bedröfliga tillstånd i hvilket den förut befann sig, så bedröfligt att hr Stjernström vid sitt sista uppträdande lärer tillkännagifvit för publiken, att det var sista gången han ville uppträda på densamma, så eländigt, att det varit en skam för ett sådant samhälle som Göteborg, så ruskigt att många personer allenast derföre afhållit sig ifrån att bevista spektakler — och nu, nu har hr Ahlborns förmåga och raskhet liksom genom ett trollslag förvandlat theatern, så att den i elegans ej står efter våra förnämsta theatrar i landet. Logeraderna, hvilka ännu den 9 sistl. Januari, då hr Deland gaf sin sista representation, hade ett utseende snarast likt en samling af gråmålade packlårar hafva, genom en af hr Ahlborn anbringad särdeles smakfull ornering i renaissance-stil i hvitt och guld med languetter i guld och rodt, blifvit så fördelaktigt omskapade att man omöjligen på utsidan kan igenkänna de -gamla ,,båsarne. Den förut så trasiga och ojemna plafonden har fått en slät yta med lämplig ornering i hvitt och guld, från hvilken den nu totalt ändrade kronan sänker sig som en verklig prydnad. Avantscenen, hvilken förut var prydd med klumpiga listverk och högst smaklösa orneringar, framvisar nu på hvardera sidan tvenne kannelerade korintiska pilastrar med kapitäler och entablement, uppburen af smakfullt ornerade socklar. Prydnaden omkring första och andra radens s. k. oxögon är äfven särdeles passande med i purpur-rödt och guld utstofferade skulpterade draperier. Ridån, som förut varit ljusblå har äfven, för att harmoniera med salongens dekorering, blifvit af hr Strandman ommålad i rödt. Det oangenäma intrycket af den smala, långa och fula formen, som är ett af de mest framstående felen i gamla theaterns konstruktion, har betydligt blifvit minskadt af hr Ahlborn, genom anbringandet af en rad balustrar tvärs öfver salongen mellan första radens barrier, hvilken baluster-rad skiljer amfitheatern från parkett. — Det hela gör en god effekt och ett särdeles godt intryck. Det var en lycklig tillfällighet att en sådan förmåga som hr Ahlborns fanns att tillgå; ty till lämpligare person kunde ej utförandet af ett sådant arbete anförtros. Lyckligt för gamla theaterns ägare var det äfven att hr Ahlborn, hvilken vistas här för att dekorera den nya theatern, blifvit hindrad i detta arbete genom uppkomna svårigheter att, trots alla provisionelt inrättade värmeapparater, få så fort torrt i nya salongen, att arbetena derstädes obe

23 februari 1859, sida 2

Thumbnail