meniska befolkningens moraliska och materiella behof, ej vägra att erkänna valet. Franska regeringen skall för öfrigt, efter hvad man tror i Paris, visserligen erkänna valet, men icke motsätta sig ett i annan anda bildadt majoritetsbeslut. Enligt telegram från Paris af d. 19 d:s hade Constitutionel en ny artikel samma dag, i hvilken framställes nödvändigheten af att erkänna Couzas val till båda furstendömena. I motsatt fall skulle makterna vara tvungna att besätta furstendömena; men militäriska ockupationer äro aldrig något lyckligt lösningsmedel, det förorsakar vanligen mycket bryderi att utföra dem. Som bevis anföres att besättandet af Rom och Ancona förnärvarande bidragit till att öka förvecklingarne i Italien. Allt låter hoppas att konferensen skäll sammanträda, icke för att äter upphäfva Donaufurstendömenas organisation utan för att göra densamma säker och befästad: Konferensen skulle som den 22 d:s begynna.— En korre8pondent till ,, Morning Post berättar från Florenz, om upptäckten af en af Osterrike anställd komplott, hvilken hade till syfte att tillställa ett upplopp i Livorno för att erhålla en passande förevändning för Livornos återbesättande med österrikiska trupper. I spetsen för komplotten skulle chefen för polisen i Livorno, Castani, en österrikisk spion, stått. Conseljpresidenten Baldasseroni hade dock blifvit underrättad om sammänsvärjningen tidigt nog för att hindra dess utbrott genom att häkta deltagarne i densamma. — Franska gesandten i Turin, Fiärst de la Tour dAuvergne, har begifvit sig till Paris. — Vid Donau lära redan 15,000 man turkiska trupper varå uppställda. — Utkastet till ett senatsbeslut har blifvit förelagdt franska senaten, hvilket fastställer en årlig dotation från 1,500,000 till 2,200,000 frs för prinsarne och prinsessorna af det kejserliga huset. Till prins Napoleon, som hädanefter tillsammans med sin gemål vill hafva omkr. en million, fordras dessutom en bevillning af 800,000 frs för bestridande af kostnaderna för hans bröllop och inredningen af hans palats: — I Preussiska deputerade kammaren har inkommit ett förslag om införandet af borgerliga äktenskap och upphäfvandet af ett äktenskapshinder och några grunder för skiljsmessa. Borgerligt äktenskap skall icke vara en tvungen sak såsom i Frankrike, utan endast äga rum när parterna sådant önska, alltså när ingen prest af ett af staten erkändt religionssamfund vill förrätt vigseln.