-—-—GV -— med guld, för att han må kunna bereda sig litet jordisk glädje till omvexling .med den himmelska, pi förstår väl att en sådan. man icke har tid att lyssna till en ung flickas kärlekssnack. Hon skall bli gift, och om hon gråter en smula, hinner -hon mer än väl trösta sig, sedan hon kommit till Baiern. — Dit Johan v. Werth ämnar föra henne? — Ja, naturligtvis. Instängd i ett kloster, skulle fröken de Souvigny kunna rymma; men har hon väl blifvit gift, står det hvarken i djefvulens eller Luthers makt att hjelpa henne. På det-sättet går hon förlorad: för herr de la Guerche, och vi vinna henne. Det vore stor skada, om en så vacker flicka, som har händer och fickor fulla med dukater, skulle komma att tillhöra en kättare. — Ni har rätt, och det verkligen gläder mig att höra er tala om denna ypperliga plan. Men det är inte nog med fröken de Souvigny, vi ha också fröken de Pardaillan att tänka på. — Hvad som duger för den ena, duger äfven för den andra; vi gifta bort fröken de Pardaillan också. — Och en munk, som läser i messboken . .. — Förrättar vigseln ja... Sålunda blir på en gång hennes själ frälsad och en ung officer vid kejserliga armen lyckliggjord. — Ni resonnerar utmärkt väl, mäster Frans. — Att resonnera, det är just min starka sida. Mäktiga personer, till hvilka jag haft äran stå i ett närmare förhållande och som jag