dade ut; de skola skjutas, likaväl som tolf
andra, hvilka den 12 dennes tillfångatogos vid
Chateau Villain i den stora skog, som sträc-
ker sig ända till Langres, Fästningen Lan:
gres är ännu besatt af fransmännen, och i
denna fästning finna de skaror, som alltid hota
våra provianttransporter till Chatillon, en lugn
tillflyktsort. Landsbygdens befolkning vill nu
under alla omständigheter ha fred, och fred
till hvarje pris. Ännu ieke har jag funnit en
republikan bland landtbefolkningen; hon och
presterna vilja ha en konung, och om än åsig
terna i fråga om den sistnämdes person äro
delade, så stå dock alltid grefven af Paris och
prinsen af Joinville på dagordningen.
x
Departementet Haute-Marne göres ännu osä-
kert af friskyttar. Jernvägen mellan Chau-
mont och Chatillon har redan tre gånger blif-
vit upprifven. Man kommer derför att med
allvar bedrifva belägringen af den lilla fäst
ningen Langres i Vogeserna. Den korrespon
deut, som berättar ofvanstående, tillägger att
ganska många oskyldiga familjer bragts till
tiggarstafven i följd af de ytterst stränga och
konsiderationslösa straff, som tillämpas vid
minsta försök till motstånd från den civila
befolkningens sida.
oh
Nyligen cirkulerade genom Bryssels tidnin-
gar en berättelse om att hufvudredaktören för
den sedan några veckor derstädes utkommande
tidningen Gaulois, hr Tarbå, på ett egen-
domligt sätt skulle utkommit från Paris. Han
skulle nemligen för 6,000 frank af en engels-
man köpt tillåtelsen att passera de preussiska
Jinierna och under hans namn kommit ut.
Enligt ett meddelande till Kölnische Zeitung
var det icke en engelsman, som hade sålt sin
passersedel och sitt namn till hr Tarb, utan
en schweizare, och köpesumman uppgick till
10.000 frank. I följd af detta missbruk, som
Jär ha efterföljts at andra dylika affärer, til-
låtes numera ingen att lemna den belägrade
staden.
.
Hur mycket allmänna värnepligtssystemet
ngriper på rättskipningens område, derom veta
säkert många tyska rätter att förtälja. I Po-
sen. har -ett appellationsråd inträdt i tjenstgö-
riog såsom officer och från kretsdomstolarne
ha sex domare inkallats under fanorna. af
hvilka en, kretsdomaren (premierlöjtnant) Or-
lovier, fann hjeltedöden utanför Metz. En
fjerde domare, kretsdomstolsrådet Döring, re-
presenterar staden i underhuset.
x x
x
Ett bref från en tillfångatagen tysk fält-
väbel till hans kapten har följande lydelse:
Jag har blifvit tillfängatagen tillika med de
begge underofficerarne och elfva man af min
kommendering efter en strida i Vittel. Här-
med underrättar jag er, att om tyskarne ut-
ölva repressalier mot Vittel, Contreneville eller
Bigon annan by i denna nejd, skall man skära
vara öron af oss. Det är på den fiendtliga
officerns uttryckliga befallning jag underrättar
er derom, och jag ber er underrätta andra ty-
ska befälhafvare om hotelsen. Vi skola nu
bortföras vidare. Det var en stor mängd ga-
ribaldister, som tillfångatogo oss efter lifligt
motstånd. Jag ber er underrätta min hustru
härom. Farväl, käre kamrater I
Ur en preussisk kavalleri-officers bref med-
dela vi följande utdrag:
Man blir här allt skickligare och skickligare
i att uppspåra hafre m. m. åt våra hästar (vi
sjelfva ha ännu, Gud vare lof, ej lidit hunger)
och jag kan specieit berömma mig af att ha
påfunnit ett om än något hårdt så dock pro-
bat medel att inom kortaste tid framskaffa
den äskade qvantiteten foder. Då jag nemli-
gen träffas af den lyckan eller rättare olyckan
att reqvirera, tager jag min patrull, folk, på
hvilka jag kan lita, och beger mig med gladt
mod inåt landet. En enda blick in i en by
äro oss nog — vi veta genast: här finnes det
ännu foder, Ha vi vunnit denna öfvertygelse,
bär det genast af till mairen, som mottager
oss mycket artigt, men besvarar alla våra frå-
gor efter spanmål med sitt eviga: pas du tout,
pas du tout, hvilket icke betyder annat än:
vi ha lyckligt och väl gömt allt foder, barba-
rer. Nu spela vi rådlösa, men gifva genast
tillkänna att i sådant fall ingenting.annat åter-
står oss än att söka, hvarpå 2 eller 3 man
för syns skull rida genom byn. Vår maire,
öfvertygad om det gagnlösa i att söka och
glad att blifva oss qvitt för så godt köp, bru-
kar nu vanligen rycka fram med en ypperlig
irukost och förträffliga viner. Vi låta oss fru-
kosten väl smaka och nu komma våra utsända