a mn a EE
Svenska folkets tillstånd.
Vi begagna den i följd af julstiltjen
uppkomna ledigheten till att under några
dagar fortsätta meddelandet af en fram-
ställninggom allmogens tillstånd i Söder-
manland.
På den stege, som betecknar de olika
klassernas ordningsföljd i ett samhälle, på-
träffa vi å pinnen nedanför bonden
Jordtorparen.
Jordtorparen gör på en egendom tjenst
som odlingens förpost, för att tala i den i
dessa krigiska tider mest brukliga stilen.
Man möter honom ottast vid utkanterna at
egendomens odlade fält, der han fått sig
anvisadt ett hörn af åkern, hvilket ansetts
skämma den stora egofigurens,raka gräns-
linie, och en stuga att bo uti på närmaste
bergbacke. Han uppehåller sig dock ej säl-
lan i skogsbygden, vid stranden af,ett kärr
eller en sjö, der markens större eller min-
dre tjenlighet lockat odlarens håg. Redan
omfånget af hans: bostad ochjordrymd an-
tyder hans ställning under bonden. Han
har allting mindre, utom kanske arrende-
vilkoren,
Har han sin bostadi herrgårdens närhet,
är byggnaden till det yttre merändels pryd-
lig, husen hållas i frisk röd färg med hvita
dörr- och fönsterfoder och på eller ofvan
dessa lyser kanske till på köpet en och an-
nan i fri stil komponerad zirat. Man fin-
ner sålunda ofta de :tstora egendomarnes vida
åkerfält liksom garnerade af dessa till utse-
endet trefliga små stugor, vid hvilka blicken
gerna dröjer med välbehag och hvilka gifva
en prägel faf bygdsåt det stora fältet,
som, ehuru odladt, utan dem skulle före-
falla ödsligt. Är torparen deremot undan-
skjuten till egendomens aflägsnare, icke i
ögonen fallande delar, händer det nog att
vägen varit för lång för rödfärgen och kri-
tan att hinna dit. Någonting för öfrigt
som sticker i ögat mer vid det ensamt be-
lägna torpet än: vid ide i byar sammanho-
pade bendgårdarne, är den totala bristen
på träd och trädgårdar kring boningshusen,
som öfverallt påträffas. Det är så mycket
mer anmärkningsvärdt som herrgårdarne, vi
kunna säga utan undantag, äro försedda med
ganska stora och väl underhållna trädgår-
dar, till och med lyxparker, hvadan jord-
egarne ej synas liknöjda för det behag, den
trefnad och nytta, som en trädgård skänker
ett landtligt hem. :
Derförutan i borde -ensamt den sörmländ-
ska naturen, så omvexlande, så outtömlig i
förmåga att kläda allt, äfven berget, grönt
och göra det brutna landskapet prydligt,
innebära en tillräcklig maning för bebyg-
garne — för jordegarne om icke för den
rörliga befolkningen — att icke låca de
mindre boningsplatserna vara vanlottade i
afseende å prydnader och behag af detta
slag. Att plantera några fruktträd, några
lönnar, en syrenhäck, några bärbuskar och
blomsterrabatter kostar så obetydligt, utom
sjelfva planteringsarbetet, att detta ej kan
vara orsaken att sådant icke för längesedan
skett. Man finner dock ytterst sällan ens
försök till sådana planteringar. Liknöjdhe-
ten i detta afseende är fullkomlig. Tvärtom
skulle man vara frestad tre, att jordegarne,
med sorgfällighet till och med, valt till torp-
stugans plats den minst lämpliga, den fu-
laste, som stått till buds. Afven der tor-