FANNS OT
rasa ns : sl, ve Ervrpet i
Folkskoloinspekt örernas
gtr va JR - L ed r
I onsdags i förra veckan började, såsom vi
då berättade, detta möte och fortgick till och
med veckans slut. Lika visst som det är, att
sådana möten mellan fackmän äro af obestrid-
lig nytta, (om änresultaternå dröja att visa sig),
genom det tillfälle delemnäförutbyteaf erfaren-
hetsrön och för diskussion af oafgjorda frågor
och nya förslag, tika-säkert är det att så-
dana mötens förhandlingar hafva föga in-
tresse för den större allmänheten, t. ex. en
tidningspublik; Af detta skäll äfvensom i följd
af vårt knappa utrymme, hafva viicke lemnat
referater at mötets förhandlingar: Vi Ha nu
förs afsigt att godtgöra detta genom att med-
dela.ren kort sammanfattning af mötets svår
på de vigtigare frågorna. -
I afseende på bästa. sättet att befrämja folk-
skoleträdgårdars anläggning ansåg mötet att
detta vore landstingens och Hushållningssäll-
skapens sak: Fleräafinspektöreriia fedögjörde
för hvad inom deras resp. distrikt bNfvit i
denna sak åtgjordti hvilket i ällmänhet ej var
så litet, -Westmanland framstod-i -detta af-
seende ganska fördelaktigt. Många församlin-
gar hade dock, blinda för fördelen af sådana
trädgårdar, vägrat att för desamma ikläda sig
några uppoffringar, fastän de. erbjudits hjelp
af hushåillnmgssällskapet:
En vigtig fråga, som kom under behandling,
var den öm Hemmens förhållatide till skol-
gången. Sedan dem sednareblef-obligatörisk,
Hafva många föräldrar; tyvärr, ansett-sig all-
geles befriade från skyldigheten att hafva nå-
don omsorg om sina barns undervisning, utan
helt och hållet lemnat- detta bestyr åt skolan.
Sektionen, som besvarat frågan om de mindre
försigkomna barnens undervisning, hade vårit
äfden åsigt, att dessa lämpligast borde kunna
undervisas på särskilda afdeliingar i fölksko-
lar på olika tider ände öfriga barnen. Detta
naturligtvis under förutsättning att-ingen små-
skola finnes -att tillgå, 550 - D -
Det är lätt att se, att ett sådant arrange-
ment icke blott skulle verka störande på de
mera försigkomna barnens undervisning, utan,
hvad vida värre är, derigegom skulle hos de
föräldrar, som för en sådan åsigt vore be-
nägna, ytterligare rotfästås den föreställningen,
att de icke vidare hade någon skyldighetatt
lägga hand vid sina barns första undervisning,
och defigenom -blefve svalget -meHan-skolan
och hemmet, som -redan är stort mog, än mera
vidgadt. Många talare påpekade detta och yt-
kade att folkskolan, der småskola ej finnes,
först då borde vara skyldig mottaga mindre
försigkomna bårn, när dessa i hemmet ej kunde
få någon undervisning. Då det emellertid äpp-
lystes att antålet äf de hem, som ej kunna
lemna någon händledning, eås vid första un-
dervisningen, är mycket stort, blef-sektiönens
svar tfven mötets, ehuru de framhållna be-
tänkligheterna stå ovederlagda,
Länge har det varit föremål för skollärares
och inspektörers spekulationer huru de skulle
kunna åstadkomma en jemnare skolgång än
hittills. Denna fråga hade nu äfven hänskju-
tits till mötets besvarande, och iristämde det i
sektionens åsigt, att de limpligaste medel,
man hittills kunnat uttänka, voro: afgångs-
pröfning, de medellösa barnens understödjande
samt. efterfrågan af orsaken till den försum
made skolgången och dess undanröjande. En
och annan talare ansåg, uppenbart med myc-
ket skäl, att en god väg till samma: mål äfven
vore, om en godtköpsupplaga af skolförfatt-
ningarne utgåfves och tillhandahölles fespektive
skolrådsledamöter, bland hvilka många fintias
som lefva i fullkomlig okunhighet om sina
skyldigheter som sådana, t
Frågan :- hvilka insigter böra fordras för in-
räde i den högre folkskolan? hade sektionen
esvarat sålunda: 1) Afgångsbetyg från folk-