Aro kommunalstyrelserna
att anse såsom publika
verk?.
Vi omnämnde i en artikel i onsdagens
nummer att en person blifvit af drätsel-
nämnden vägrad protrokoll öfver ett der-
städes -handlagdt ärende samt att justi-
tieombudsmannen icke upptagit de kla-
gomål; som -deröfver anfördes, emedan han
förmenade att hans instruktion icke be
rättigar Honom att åtala kommunalmyn-
digheter, enär dessa icke skulle vara att
anse såsom embets- eller tjenstemän.
Klaganden har nu vändt sig till ju-
stitiekansleren, och då här gäller en yt-
terst vigtig fråga, nemligen huruvida all-
mänheten eger rätt att få del af sina
kommunalverks Handlingar. eller icke —,
eventnuelt till och med huruvida alla efter
1809 nybildade embetsverks protokoller
och beslut skola kunna undanhållas of-
fentligheten. eller. icke, så ha vi ansett
oss böra meddela klagandens skrift, hvar-
af vi erhållit del. Med uteslutande af
ingressen lyder den så:
Enligt vällofliga drätselnämndens, såsom jag
vågar anse, väl mycket inskränkta tolkning
af grundlagen, skulle nämnden icke vara att
hänföra till hvad 2 8 4 mom. tryckfrihetsför
ordningen afser med orden beredningar, kom-
missioner, förvaltningar samt publisa verk;
hvarför nämnden jemväl anser sig icke bafvs
skyldighet att, till hvilken det vara må som
sådant äskar, lemna kännedom om fattade
beslut eller vidtagna åtgärder; emedan det
otvifvelaktigt mången gång: skulls försvåro
och menligt inverka på förvaltningen, om hvad
som inom en rämnd afbandlas komme till
allmänhetens kunskap.
Huru naturlig jag än må finna drätselnämn-
dens åsigt om det beqväma och således min-
dre försvårande för göromålen uti att un-
dandraga sig den kontroll, som ligger i all-
mänhetens rätt att taga kännedom om nämn
dens åtgöranden, kan jag likväl ej finna mig
nöjd med nämndens beslut; enär detsamma
är uppenbarligen stridande mot grundlagens
mening: och ordalydelse.
Jag anser det likväl obehöfligt att härom
orda något vidlyftigt, alldensturd grundlagens
bestämmelser härutinnan äro fullkomligt tyd-
liga, och åtnöjer mig derför med-att fästa
uppmärksamheten å, att 2:dra 4 momentet
tryckfrihetsförordningen uttryckligen talar om
heredningar, kommissioner och förvaltringar.
Till någon af dessa måste drätsslnämnden
ovilkorligen kunna hänföras. Men, om något
tvifvel skulle återstå, så bör väl dstsamma
bortfalla, när man tager i betraktande ut-
trycket publika Verk, ty ingen lärer väl
vilia komma och påstå att drätselnämnder
är ett enskildt verk.
Dertill kommer att nyssnämnde moment
äfven säger, att som det blefve för vidlyf-
tigt att alla förekommande ämnen, mål och
ärenden med noggrannhet utsätta, skall det
stå hvar och en fritt att taga kännedom om
allt hvad som i tryfrihetsförordningen icke
Vidare torde det vara tydligt och klart att
grundlagen icke blott skall afse de publika
verk och inrättoingar, hvilka fanzo3 då denna
lag antogs, utan jemväl alla som uppkommo
under: den tid nuvarande grundlag i föreva-
rande fall är gällande; ty om detta ej vore
meningen, så skulle grundlagen ändras hvarje
gång ett nytt allmänt verk för staten eller
kommunen ifrågakomme, eller ett förut be-
fintligt sådant förändrade namn,
Exempelvis. tillåter jag mig nämna kungl.
armåförvaltningen, hvilken icke fanns, när nu
gällande. grundlag antogs. Det var då i stäl-
let kungk krigskollegium. När grundlagen
skrefs funnos ej heller statistiska centralby-
rån eller bränvinskontrollbyrån; men ingen
torde väl derför påstå att dessa publika verk,
mindre än andra, äro skyldiga att ställa sig
till eftzrrättelse grundlagens föreskrifter).
Aneeende det. nu anförda vara tillräckligt
för ådagaläggandet af min rättighet, att ho3
drötselnämnden få utlösa den af mig begärda
handling, får jag, som blifvit denna rätt för
vägrad, vördsamt anhålla att hr justitie kans-
leren måtte upptaga mina här anförda kla-
gomål och förnjelpa mig till min rätt samt,
i d:n mån lagen medågifver, föranstalta om,
att drätselnämndens ledamöter måtte för de-
) Det hade varit mera lämpligt om klaganden
anfört jernvägsstyrelsen och telegrafstyrelsen.
TY AT