intimaste detäljerna af det inre lifvet i seraljer
Jag föreställer; mig ofta att jag. är en ensar
åskådare af en påntomim, i hvilken Clown oc
Colombine, Herequin doch Pantalon klädt sig
la Turque för mitt höga nöjes skull. De hand
lande personerna äro, såvidt jag varit istånd at
följa skådespelets intrig, följande:
Hufvudredaktören, regissören och direktören
en och samme person är påschan sjelf. Jag tro
knappast att jag någonsin sett en man så fetfö
sin längd eller kort för sin vidd: Då han är
deshabille, är hat i hög grad lik en af dess
kinesiska mådarmfigurer, hvilka äro placerade
på våra käminer och icke göra annat än nick:
och nicka. Klädd ien kattunsnattrock; tillhål
len omkring — hvad som en gång. var hant
lif — med ett rödt bälte, är den nedre hilfter
ali hans runda. figur dwbbelt så vidlyftig som der
öfre. Då ham: är:i full gala; bär han en grön
röock! med skitnbriäm, eh grön turban öch en
diåmantring med en sten MV stor, at jag icke
kan annat än tvifla på dess äxrthet. Hans an-
sigto skulle vara vackert, om det icke vore ut:
spändt af felt; bans ögon äro klarå, och hans
hy hvit, och så tung och oformlig han än är, tror
jag likväl icke att han kommit synnerligt långt
in på fyratiotalet. -Haf er intelligent ut och
så godlynt som en man kan vara; som älskar ett
lugnt lif och hela dagen i ända har en hel hop
qvinnor på halsen. Man beriittar mig, att han
har fyra lagliga hustrur; men utom dessa, så
har han, med frillor och slafvinnor, väl ett dus-
sin qvinnor, som hafva rätt till hans uppmärk-
samhet. De fyra hustrurna — de lagliga, menar
jag — äro af olika åldrar. Det är ett gammalt,
skrynkligt fruntimmer, som har en gnällande
röst och en förfärlig tunga och som tillbringar sin
tid med att trafva omkring öfverallt med slöjan
på sned öfver ansigtet, slamrände oupphörligt
och grälande på en hvar som kommer i hennes
väg. Den andra höstrum är en qvinna omkring
fyratiotalet, med ett ansigte söm redan antagit
nötknäpparefasoneu och med en skarp, sur min,
som åren nog komma att. ytterligare utveckla.
Magan n:o 3 är en mörk; gulblekt brunett med
djerfva, blixtrände ögon fch med en min, som
om hon kunde reda sig på egen hand i hvilken
ställ:ing hon än blefve försatt. Den bättre
hältten — eller kanske rättare åttondelen 2En:ö
4 är deremot:en ung, liflig, mörkögd dam om
nitton eller tjugo är, som bär glacehandskar
med fyra knappar och har en hvit sidenparasoll,
kantad med Svarta spetsar, och en slöja så tätt
bunden omkring hennes sjömnushatt af halm,
att man lätt kunde taga henne för ett euro-
peiskt fruntimmer. Inhvar af dessa fyra damer
har sitt särskilda följe af tjenarinnor, och de
flesta af dem hafva barn och ammor, ehuru jag
icke var ifBtånd att upptäcka till hvilkendera
familjen de höra. Det är två små vackra barn
— en gosse och en flicka — i hvilken paschan
är synnerligt förtjusk Han måtär dem ständigt
med kakor, namnamcoch frakt, och. de bo i den
största salongen, der det äfven finnes eft dibarn.
Dessutom finnes det en liten mörk pojke, som
är något äldre och hvilke ingen egnar synner-
lig uppmiirksamhet och som alltid mer eller min?
dre ära vägen föralla, Det är temligen lätt att
gissa, att han är hushållets (smail, ehuru jag
icke kär sitra hvem Hagar är Måbiända tär det
den täcka. gqviona med milda. ögon, som jag ibland
ser titta fram genom en halföppen dörr och som
af ett etler andaät skäl aldrig visar sig uppe på
dick ; men döt vet jag icke. — Det finnes en
hel mängd:qvinliga tjenare; och en af dem är
en stor negress; klädd i hvitt; så äro äfven de
andra qvinhorna, söm oupphörligt traffa från den
ena salongen till den andra och hvilkas ansig-
ten man knappast kan urskilja underderas blå
bomullsschalar och täta slöjor. Tjensten mel-
lan harem och den yttre verlden skötes--af
tre hetjenter. -Den högste i rang af dessa ären
svart eunuck — mycket lång och ohyggligt ful,
med framstående änderkäk, en alldeles tillplat-
tad niäsa-öch ofantliga svällande läppar. Deune
tillbringar ständigt sin tid i någon af salongerna,
men passar endast upp damernå på det sätt att
han bär till dem maten eller tänder deras pipor,
med en min, som om han gjorde det af godhet
och nedlåtenhet. Närmast irang kommer en ung,
vacker karl med ett par fina mustascher, som
tjenstgör som ettr slags major-domo och kammar-
tjenareråt spaschan-.och som står på synnerligt
god fot med damerna och ständigt pratar med
dem genom dörrarne och uträttar tjenster åt dem,
ehuru. han aldrig går in i salongerna — åtmin-
stone icke så att någon ser det. Slutligen kom-
mer en ten pyssling, som är något år mellan
tio och tjugo ock söm tjenstgör som barnpiga
åt alla barnen, som: knuffas af ammorna och
skuffas af eunucken, och som en hvar stupar
på, tills jag stundom undrar på att hän icke ka-
star sig hufvudstupa i vattnet för att söka en
bättre verld. ! -
Men äfven med tillhjelp af sina manliga tje-
nare måste paschans lif just icke vara blafid de
lättaste. Det är alltid någonting på tolk i någon
af salongerna; och den trinde-lille-mannen må-
ste väl tjugo gånger om dagen pustande vanka
ned från däck för att stilla sakerna tillrätta der
nere. Dagarne äro minsann icke alltid sötebröds-
dagar äfven för en pascha med. flera hästsvansar.
Hela mörgonen är det:en ständig villervalla der
nere. Ån saknas en; toalettartikel, än skall man
fötetaga sen. utflykt till någon annans hytt,
eller har pipan slocknat, eller är vattenkannan
om, eller skall det biddas upp, eller har fru-
rostensicke kommit i rättan tid, eller. gråta bar-
nen; och af en eller annan anledning är det ett
ständigt smällande i alla dörrar, och ett sprin-
satide och ett pratande; ochettrasslande-af kjort-
jar hvarje dag vid middagstiden och för öfrigt
hela dagen i ända.