Strandadt fartyg. Under tjocka ratten till i onsdags strandade vid Tistlarne holländska tremastade jernskonertskeppet Hermlne Marie Elisabeth, fördt af kapten F. Visser samt stadt på resa från hemorten Amsterdam till Köpenhamn och Stockholm med last af kaffe, socker, arrak och styckegods. Straxt efter påstötringen spravg fartyget läck och intog betydligt med vatten. Kaptenen och besättningen bergades af lotsar och fördes till Wrångö, likasom ock allt löstombord blef bergadt. — Ångfartyget Göteborg utgick i onsdags e. m., för att lemna assistens, men kur de, tiliföje af stormen, då ej komma längre än till Wargö. I torsdags tidigt på morgonen utgick Göteborg tiil strandningsstället, då det strandade fartyget befanns alldeles sönderslaget och sjunket. Det enda, som deraf syntes, var spillrorna sf rundhult och rigg. Häraf hade en del bergats i land på skäret, äfvensom en liten del af lasten. Under natten hade hård blåst och svår sjö varit rådande vid strandnicgsplatsen. Teater. Uppoffring, komedi i 3 akter af Alphonse Daudet. När en fransk komedi gör lycka på en svensk teater, så kan man vara säker på att i stycket finna mänga beröringspuukter mellan vårt lif och de bilder, som den franska författaren framställt. Ju mera allmängiltiga karakterer. a och bändelserna äro, desto större ut.igt har pjesen att hålla sig uppe, men ju mera genuiut fransk pjesen är, desto mindre tilltalar den oss. Hr Daudets teckning har denna sistvämnda egenskap, som är pjesen till fördel när den spelas i Paris, men som motverkar dess framgång i Stockholm. Stycket har också ett fel, ett verkligt fel, som i ännu bögre gred spärrar vägen iör det till en Jång och lyckosam bana. Der fattas nemligex nog rörlighet och dramatisk hard ling. Den händelse, som framställes, skulle varit tillvöcklig att lifva en akt, men till irs långa akter är deu för koappt tilltagen. Och det är stor skada, ty stycket har många andra förtjenster, som nu icke göra tillbörligt intryck på åskådaren, derför att ivtresset slappas vid de Jångt utdragna scenerna, der resoanemangirna intaga första rummet. Författaren har velat visa till hvilka upp offrivgar: den barssliga kärleken är i ståsd, och med god nrskiljning har han placerat sin hjelte i kousteas verld, denna verld der uppotf:isgen hör till ordningen för dagen. Henri Jourdeul är en nuug man med iågande konstnärssjäl. Penseln är det vapen, med hvilket han vill kämpa sig fram till ära och rykte. Med hjertat fulit af de skönaste drömmar, koamer han tillbaka från Ivalien och vill för sina lardsmän visa frukterra af sin kärlek till kossten. Men då finner han sin föemilj i knappa omständigheter. Hans far, Jourdeut den äldre, ock:å målare, her träffats af motgångar, och han har icke längre kraft atc uppevålla familjen. Då blir Hewi nödsakad att genom sitt arbete skaffa bröd icke alienast åt sig sjelf, utan också åt sin far, mor och syster. Hen målar både natt och dag, men det vill äsdå icke räcka till, ty det är icke blott famij:ns benof han måste tilltredssijälla, han måste ockå offra rätt hetydliga summor på fadrens konstnärsfåfäoga. Gabben målar pemligen hiskliga taflor i den tron att de äro mästerverk. lagen vill köpa dem, oca don goamte artisten är förtviflad öfver att vara misskänd. Då hittsr Henri på en 0sanning för att trösta sin far. Han tager emot taflorna och megasinerar dem hos en tapet tryckare, men säger att de blifvit köpta at en konstbavdlare i Newyork. Gubben jublar ö.ver att han åtminstono är ergänd på andra sidan Atlanter, och sina honorarier använder hav på en vurm att köpa gamla porsliner. Svart får HHerri kännas vid uppoffringar, som äro äneu större an de försakelser, han att börja med pålagt sig för familjoas skull. Ilan nödgas offra sin kärlek och afsäga sis den lyckan att egs en älskad maka, ty ooktadt ala ansträngningar kan han icko ens försörja den famij han har, utan att göra skulder. Slutligen kommer den dag då han står utblottad och icke eger eu fyrk, hvarken till hushåliets becof ciler till att offra på fadress fåfänga. Då kommer frestaren i torm af en tapetfabrika .t, som fäger: Blif mia kompanjon och gör upp ritniagar till mina tapeter! Jag betalar herru 15,000 frank om året. skrif under kostraktet, det gäller för to år, med 20,000 frank vite för den som bryter der. D3. var den svåraste uppoffringen, men också den måste Henri göra för att rädda År möirnA flan hbangntan Ilanstar, Afonnharn! Ash