Strandadt fartyg. Under tjocka rat-
ten till i onsdags strandade vid Tistlarne hol-
ländska tremastade jernskonertskeppet Her-
mlne Marie Elisabeth, fördt af kapten F.
Visser samt stadt på resa från hemorten Am-
sterdam till Köpenhamn och Stockholm med
last af kaffe, socker, arrak och styckegods.
Straxt efter påstötringen spravg fartyget läck
och intog betydligt med vatten. Kaptenen
och besättningen bergades af lotsar och för-
des till Wrångö, likasom ock allt löstombord blef
bergadt. — Ångfartyget Göteborg utgick i
onsdags e. m., för att lemna assistens, men
kur de, tiliföje af stormen, då ej komma längre
än till Wargö. I torsdags tidigt på morgo-
nen utgick Göteborg tiil strandningsstället,
då det strandade fartyget befanns alldeles
sönderslaget och sjunket. Det enda, som der-
af syntes, var spillrorna sf rundhult och rigg.
Häraf hade en del bergats i land på skäret,
äfvensom en liten del af lasten. Under nat-
ten hade hård blåst och svår sjö varit rå-
dande vid strandnicgsplatsen.
Teater.
Uppoffring, komedi i 3 akter af Al-
phonse Daudet.
När en fransk komedi gör lycka på en
svensk teater, så kan man vara säker på att
i stycket finna mänga beröringspuukter mel-
lan vårt lif och de bilder, som den franska
författaren framställt. Ju mera allmängiltiga
karakterer. a och bändelserna äro, desto större
ut.igt har pjesen att hålla sig uppe, men ju
mera genuiut fransk pjesen är, desto mindre till-
talar den oss. Hr Daudets teckning har den-
na sistvämnda egenskap, som är pjesen till
fördel när den spelas i Paris, men som mot-
verkar dess framgång i Stockholm.
Stycket har också ett fel, ett verkligt fel,
som i ännu bögre gred spärrar vägen iör det
till en Jång och lyckosam bana. Der fattas
nemligex nog rörlighet och dramatisk hard
ling. Den händelse, som framställes, skulle
varit tillvöcklig att lifva en akt, men till irs
långa akter är deu för koappt tilltagen. Och
det är stor skada, ty stycket har många
andra förtjenster, som nu icke göra tillbör-
ligt intryck på åskådaren, derför att ivtresset
slappas vid de Jångt utdragna scenerna, der
resoanemangirna intaga första rummet.
Författaren har velat visa till hvilka upp
offrivgar: den barssliga kärleken är i ståsd,
och med god nrskiljning har han placerat sin
hjelte i kousteas verld, denna verld der upp-
otf:isgen hör till ordningen för dagen. Henri
Jourdeul är en nuug man med iågande konst-
närssjäl. Penseln är det vapen, med hvilket
han vill kämpa sig fram till ära och rykte.
Med hjertat fulit af de skönaste drömmar,
koamer han tillbaka från Ivalien och vill för sina
lardsmän visa frukterra af sin kärlek till
kossten. Men då finner han sin föemilj i
knappa omständigheter. Hans far, Jourdeut
den äldre, ock:å målare, her träffats af mot-
gångar, och han har icke längre kraft atc
uppevålla familjen. Då blir Hewi nödsakad
att genom sitt arbete skaffa bröd icke alie-
nast åt sig sjelf, utan också åt sin far, mor
och syster. Hen målar både natt och dag,
men det vill äsdå icke räcka till, ty det är
icke blott famij:ns benof han måste tilltreds-
sijälla, han måste ockå offra rätt hetydliga
summor på fadrens konstnärsfåfäoga. Gab-
ben målar pemligen hiskliga taflor i den tron
att de äro mästerverk. lagen vill köpa dem,
oca don goamte artisten är förtviflad öfver att
vara misskänd. Då hittsr Henri på en 0san-
ning för att trösta sin far. Han tager emot
taflorna och megasinerar dem hos en tapet
tryckare, men säger att de blifvit köpta at en
konstbavdlare i Newyork. Gubben jublar ö.-
ver att han åtminstono är ergänd på andra
sidan Atlanter, och sina honorarier använder
hav på en vurm att köpa gamla porsliner.
Svart får HHerri kännas vid uppoffringar,
som äro äneu större an de försakelser, han
att börja med pålagt sig för familjoas skull.
Ilan nödgas offra sin kärlek och afsäga sis
den lyckan att egs en älskad maka, ty ook-
tadt ala ansträngningar kan han icko ens för-
sörja den famij han har, utan att göra skul-
der. Slutligen kommer den dag då han står
utblottad och icke eger eu fyrk, hvarken till
hushåliets becof ciler till att offra på fadress
fåfänga. Då kommer frestaren i torm af en
tapetfabrika .t, som fäger: Blif mia kom-
panjon och gör upp ritniagar till mina tape-
ter! Jag betalar herru 15,000 frank om året.
skrif under kostraktet, det gäller för to år,
med 20,000 frank vite för den som bryter der.
D3. var den svåraste uppoffringen, men
också den måste Henri göra för att rädda
År möirnA flan hbangntan Ilanstar, Afonnharn! Ash