slags ur. Af heskrifningen har ins, funnit att det i sjelfva verket alls icke är fråga om något nytt i urväg. Enligt underrättelse i tidningarne för omkring 15 år sedan, förevisades ett dylikt ur, om Ins. ej mi sminner sig, vid ett landtbruksmöte i Örebro län. Vid ett dylikt möte i Bergs socken i Jemtland år 1867 hade urmakaren A. Moden i Viege by utställt en efter enahanda id6 af honom tillverkad klocka. Mekaniken var ganska enkel. Af ett vanligt fickur hade Moden användt de flesta delarne, insatt den deraf saminansatta mekaniken uti en tillsluten messingsdosa, igenom hvars centrum ledde ett fint hål för upptagande af den axel, hvarpå visaren och det hela skulle under urets gång hrvila. En tyngd roterade, efter mekanikens gång, rundt om dosans insida, och sålunda, på grund af tyngdlagen, bringade hela verket eller dosan att derefter vända sig. På hvar sin motsatta sida af dosan voro fistade utstående armar i form af en vanlig större urtvisare. Uti nummertyflans midt var stiftet fistadt, hvarpå noret och visaren voro fasisatte. Moden erhöll I premie 1 specie för arbetet, hvilket vid mötets slut inköptes för 30 rdr af eh landthandlare, och erhöll beställningar på 3:ne dylika af andra perso Om det i Örebro exponerade nret var det ta i sitt slag, så följer deraf att uppfinningen är svensk; enahanda förhållande inträffar, om det af Moden tillverkade uret var, såsom han sjelf påstod, hans egen uppfinning. Den omständigheten, att dylika urtillverkats här i Sverige förr in Syrstad i Levanger dermed varit sysselsawut, har imanat Ins. att omnämna hvad han hade sig i saken bekant. Det är dessutom sannolikt att Syrstad fått iden från Moden i Jemtland, d som bekant, en icke så ringa samfärdsel Jemtland och Norge emellan eger rum. Det torde böra tilläggas (hvilket faller af sig sjelft för den, som fattat Ins:s knapphändiga beskrifning på uret) att detsamma gör tjenst, då taftan står lodrätt och då hon icke ligger horisontelt. Amatör af mekanik, men ej urmakare.