— 306 — med sina båda händer kedjade den andra som i ett skrufstäd. . Säger du upp brorskålen, skolpojke? — hånade studentveteranen. Den slog vi upp i går i ett glas öränvin, förrädare! — svarade Birger. Trashank! — hväste Sonderling, under fåfänga försök att göra sig lös från emmastolen, som — en trogen bundsförvandt till Birger — omklamrade hans fiendes ben. Vill ni lofva på er heder att fridsamt gå härifrån? — sporde Birger, i det han kraftigt med sin högra hand skakade den fallne vid hans åtsittande halsduk. Utan mina ärligt genom lån förvärfvade pengar? En ärlig man lånar aldrig pengar af en drucken -— replikerade Birger. Kallar du mig tjuf: — yrålade Sonderling, under en våldsam, men fruktlös ansträngning. . . Jag nyttjar inga titlar — svarade Birger lugnt. Låt mig komma upp, så går jag godvilligt härifrån — stönade den besegrade, blodröd i ansigtet, tillfölje af sin generade ställning. På hedersord? — frågade Birger. På hedersord. Och segraren hjelpte välvilligt den slagne fienden ur silt svåra läge, tog upp hans