sommaren — uppehåller sig iör närva-
rande i Spaniemvoch har derifrån sändt
till en Berlinertidning början till en iö-
tressant skildring af personer och för-
hållanden i Spanien. Vi meddela i dag
denna början och skola framdeles bringa
till våra läsares kännedoni en eller ännan
ytterligare uppsats af samme författare.
I slutet af januari, kört. efter sedan riks-
dagsmannavalen voro slutade, kom jag till
Madrid. Mitt första besök gällde don Josd
Maria Orense, det repöblikänska partiets i
Spanien ledare och dess chef inom riksför-
samlingen: Sedan 20 år tillbaka har Orense
tillhört det republikaöska partiet såmt för-
blifvit detsamma trogen i alla skiften: Un:
der denna långa tid har han deltagit i alla
dess segrar och nederlag. . Äfven han till-
bragte — likasom general Pierrad och de
nuvarande folkrepresentånterna Emilio Caste-
lar och Ferando Garrido — de sista åren
före septemberrevolutionen såsom flykting i
utlandet. Hans tjuguåriga kamp har altid
gällt monarkien och påfvedömet. - Aldrig har
han ändrat åsigter; på hans politiska karak-
ter kan icke ens någon af hans fiender kasta
en skugga. Hans förflutna lif är fritt från
hvarje fläck. Han är en medelstor man med
stark kroppskonstitution; hans hår är blondt,
något gråsprängdt. Iatet spansktfinnes ihaäns
ansigte. lans drag äro starkt markerade
och! han har intet skägg. Ögonen äro små och af
obestämd färg: Men öfver detta visserligen
icke vackra ansigte hvilar en prägel af ka-
raktersfasthet, välvilja ock intelligens, i hvil-
ket uttryck en lätt anstrykning af ironi un-
derstundom blandar: sig, som emellertid snart
försvinner. Orense är en man med hög bild-
ning, som noga känner sitt fädernesland och
dess behofver, en förträfflig talare, hvars före-
drag är redigt och upplysande, om äfven icke
af det glänsandö slaget, såsom Castelars. Det
är icke i fräsen utani logiken hans styrka
ligger; om han också saknar denna schwung,
som eljest brukar viia sig så verksam på
åhörarne, har han i stället öfvertygelsens vär-
ma, som träffar ännu kraftigare. Jag ansåg
att ingen Teran i Madrid skulle kunna gifva
mig. en klarare och sanvara bild af den po-
litiska sitöationen i Spanien än don Jös6 Ma-
ria Orehse. Derför gick jag först till hö-
nom. Som jag icke kände honom personli-
gen; hade jag bedt min vän Karl Blind iLon-
don, hvilken i många år underhållit en när-
mare förbindelse med den framstående span-
joren, tillskrifva honom ett bref, som jag nu
medförde.
Markisen af Abbaida är, oaktadt sin för-
nväima härkomst — om jag ej misstager mig,
stammar hans familj från konungarne af Arra-
gonien — ingen rik man. Han bebor i Ma-
drid andra våningen af ett hus i det vackra
qvarteret till venster om Alcalagatan i när-
heten af Pradob. Jag träffade honom icke
hemma vid mitt första besök; men jag lem-
nade en betjent, som talade franska, mitt vi-
sitkort samt brefyet från Blind, Några tim-
mar sednare fick jag mottaga i min bostad,
Grand Hötel de Paris, en inbjudning att re-
dan samma afton vid den vanliga mattimman
förnya mitt besök. Mattimman är i Spanien
kl. mellan 7 Och 8. Jag begaf mig alltså
kl. ?a 8 till Orenses hus. Itamburen träffade
fag en spansk betjent, som på förhand var
underrättad om att jag skulle komma; ty utan
att anmäla mig förde han mig genom stora
mottagnings-salongen tillettbredvid densamma
beläget, rikt möbleradt rum, hvarest eld var
appgjord i kaminen. Framför kaminen satt
don Jos6 Maria Orense. Han steg genast
upp, kom mig till mötes och helsade; i
det han. bjertligt föckte mig sin hand. Vi
förblefyo stående en stund, och derunder ta-
lade vi om Blind, Garibaldi och några andra
gemensamma republikanska vänner. Sedan
intogo vi hvar sin stol invid kaminen, och na-
turligtvis. fördes snart samtalet på Spanien.
Orense uttryckte sig med mycken ledighet
och nästan utan någon brytning på franska
språket.
— Säg mig, var min första fråga, kvilken
andel har republikanska partiet haft i upp-
roren uti Cadix och Malaga?
Då detta samtal egde rum, hade endast
några få veckor förflutit efter dessa upprör.
rense såg på mig med ett omisskänneligt
uttryck af förundran.
— Icke det aldra ringaste, svarade han
derefter; vi ha tvärtom gjort allt möjligt för
att qvälva upproren. Båda ka blifvit fråm-
kallade af provisoriska regeringen derigenom,
att hon ville afväpna de andalusiska-städer-
nas befolkning. Har man då i Tyskland satt
tro till regeringens offentliga framställning af
motiverna till dessa uppror?
— I Tyskland har man verkligen ganska
orediga begrepp i detta afseende; Provisori-
ska regeringen ville ju göra troligt att upproren
tillkommit genom republikanska; karlistiska och
pålliga infytelser.
I Orenses anlete förmärktes mycket tydligt
en mincaf förakt.
— ffvarken republikanerna eller karlisterna
eller de påfliga ha haft det ringaste att göra
med dessa bägge uppror, sade han;
Chefen för Spaniens republikaner skildrade
häretter för mig så väl orsakerna till, som
förloppet af de blodiga uppträdena i Malaga
och Öadix. Jag förbigår nu hvad han: med-
delade,-emedan-jag-en annan gång skall lem-
na en redogörelse för dessa uppträden; vare
nog sagdt att Orenses beskrifning till de min-
sta detaljer öfverensstämde med hvad jag ses
dan ferfor i Cadix och Malaga af der varande
atländska konsuler.
— Hvilket resultat kommer, efter. er tanke,
septemberrevolutionen att medföra? var min
andra fråga, när vi slutat tala om det första