0 AA. ER a Rö Hr Å. afslutar sin rapport med följande ord: Mitt syfte är endast att varna personer, som tänka på att lemna fäderneslandet, isynnerhet dem, som hemma befinna sig i en dröglig belägenhet, från att obetingadt tro utvandringsagenter, hvilka ofta, i likhet med de gamla gurkiska janitscharerna, blott arbeta för så eller så mycket per hufvad. Tullbergska rättegången. (Från Dagens Nyheters korrespondent.) Ransakvingen med häktade Tullberg och Eskil Larsson egde rum i fredags vid Onsjö häradsrätt i Åkarp nära Marieholms jernvägsstation vid Landskrona-banan. Ransakningen leddes på ett utmärkt sätt af ordioarie domhafvanden, revisionssekreteraren Aug. Anderberg. Såsom åklagare fungerade landsfiskalen Holmström, men han hade först dagen förut fått sitt förordnande ocn således icke hunnit sätta sig in i handlingarna.) 26 vittren hördes, deraf åklagaren instämt 16. Detintygades att Tullberg gifvit bönderna åtskilliga falska förespeglingar och oriktiga föreställningar, mendet kunde icke styrkas att några brott å böndernas sida deraf blifvit en följd. Tullberg visade sig särdeles redig och talade flytande samt företedde borgen för sin person af en mängd (60 å 70) bönder. Dylik borgen presterades äfven af Eskil. Båda fingo under ransakningen sitta. Tullberg påstod sig hafva handlat på god tro och med stöd af rättslärdas skrifter och andra handlingar, då han åtagit sig böndernas sak. Sina förbindelser hade han sökt att samvetsgrannt fullgöra, och han hade icke uppviglat bönderna, utan det var böndersa som uppviglat honom derigenom att de tiggt och bedt honom åtaga sig deras sak. Vittnesförhöret hade för honom varit mera friande än fällande, hvarföre han yrkade sitt försättande i frihet, i hvilket yrkande Eskil för sin del instämde. Såsom förut pr telegraf är meddeladt biföll rätten båda dessa yrkanden, i strid mot ordförandens mening. klagaren, som anmälde missnöje mot detta beslut, förklarade sig beredd att på eget ansvar häkta både Tullberg och Eskil. Han tillrättavisades härför skarpt af domhafvanden som förbjöd häktning i tingssalen. Tullberg ville hos konungens befallningshafvande begära skydd, men rätten förklarade rig ej kunna taga befallning med den saken. Åklagaren fann icke något tillmötesgående hos kronobetjeningen, och de båda frigifne affördes i triumf af sina vänner. , ) Som angifvare nämnes, bland andra, grefve Arvid Posse. Ett baptist-bröllop firades i torsdags afton i baptistförsamlingens bönesal i Haga (Göteborg). Till detta, det andra derstädes hållna, baptist-bröllop hade ett stort antal vittnen infunnit sig. Efter det församlingens f. d. föreståndare, hr F. O. Nilsson, tillkännagifvit, att brodern J. A. Andersson och systern C. Ch. Vigert beslutat ingå äktenskap med hvarandra och att de sjelfva önskade bekräfta detta nu offentligt inför de församlade, redogjorde hr N. för de. skäl som afhållit kontrahenterna, från att icke, emedan de helt och hållet utträdt ur statskyrkan och ej kunde erkänna presten såsom en Kristi privilegierade tjenare. Härefter aflades äktenskapslöftet i vanlig ordning och akten afslutades med bön, sång och föredrag. En amerikansk medborgare, rådman Peterson från Galesburg i Illinois, född i Jemshögs församling i Blekinge, har i dessa dagar anländt till det gamla hemlandet för att besöka slägtingar och vinner. Hr P., som vistats 15 år i Amerikd, började sin bana i den nya verlden som jernvägsarbetare, men har genom flit och sparsamhet lyckats förviärfva sig en ganska vacker förmögenhet och har blifvit vald till medlem af stadsstyrelsen i Galesburg, hvarest han åtnjuter allmänt anseende. — Det bör sirskilt nämnas, att hr P. visat mycken viilvilja mot svenska emigranter, som ankommit till Illi1018. Rymmare. Rusthållaren Gustaf Jansson rån Gillberga, Fellingsbro socken, rymde förlilen vecka till Amerika efterlemnande hustru och en mingd skulder. FESSEEISRSAVSEANSAURENSSAPANUANNININNRRRRRRR