t å .i mera bildade klasserna att söka och erhåll boskilnad, så mäste sådant antagas var vlännu svårare för en qvinna tillhörande a betsklassen, eiiedän hon icke har tillfäll till erhållande af de råd och den hjelp, uta hvilka hon, söm kanske ej ens har en aånin om lagens stådganden angåeide boskilnac helt säkert omöjligen kan göra sin rät ällande. Ötillräcklig, motbjudande för d esta qvinnor och svår att tillämpa sam för de fättiga och ökiinhniga teimligen böt Idelselög 1 praktiskt afseende är sålede denna boskilnadslag, som nu utgör det end: värnet för den gifta qvinnan emot en miss brukad målsmansrätt, : Det är, sköom a Tedan hatt åran an tyda, ingalunda obekant för mig, att riks dagen för snart två år sedan, eller den 1 Maj 1871, i und. skrifvelse ankållit, det KR M:t täcktes iIkta iätarbeta och i nådig pro position till riksdagen framlägga förslag til sådan ändring af 8 kap. 1 2 giftermålsbal ken, att genom äktenskapsförötd inå känns betingaR rättighet för lustru att räda öf ver sin enskilda egendom, äfvensom till de förändrade bestämmelser i öfrigt, som dera borde blifva en följd: men ännu har, mi veterligen, icke någon åtgärd blifvit af i M:t 1 anledning ar dönnå ind: skrifvelse vjätaben: Vid BRqärt förkållande ook då, eftok min uppfattning, den af 1871 års riks. dag begärda reformen, ehuru visserligen innebärande ett framsteg, icke är tillfredsställande, så vida den gifta qvinnans ställ ning skall blifva fullt betryggad, sämi det torde vara lämpligast att göra frågan i hela dess vidd till föremål för K. M:ts pröfning innan den bräkller eh pärtiel lös: HIRg, som ganska snart måste befinnas otillräcklig, har jag icke tvekat att nu, sedan nya val till Andra kammaren segt rum ogh Rsigtörnå 1 Oönnå äga Atminstone mom denna del af representationen således möjligen undergått någon modifikation, å nyo framkalla detta vigtiga ämne till öfverläggning:, Af hvad jag i sådant Syfte haft ärän anföra torde framgå, att jag för min del anser frågan lättast och bäst kunna-lösas genom att, med fullständigt upphäfvande af mannens ,förvaltningsrätt öfver hustföla ärfda sller förvärfda egendom, göra till regel hvad som nu är undantag, newligen histriins rätt ätt sjelf vårda ain förinöBenköt och sin arbetsförfjenst fömt att låta det på särskild öfverenskommelse mellan man och hustru bero, om-hon vill på honom öfverlåta denna sin rätt. För att dock ej äfventyra ået ej nägot vinnes, vill jag alternativt inskränka mig till att yrka åtminstone den förändring i gällande lag, avt gift qvinna mätte berättigas alt sjelf råda öfver hvad hon gevom sitt eget arbete förtjenar. Derigenom skulle hustruns ställ ping ifom, den b kb arbetsklöskin Klifvaå vä köntiigel förbättrad, och jag föreställer mig att ingen, som eger någon kännedom om förhållandena inom denna klass i de stora städerna, skall hafva hjerta att motsäuta sig en så billig begära. ; ; Teg täler Mig således friheten härmed hemställa huruvida icke riksdagen ville i und. skrifvelse hos K. M:t anhålla det K. M:t täcktes låta utarbeta och i nådig proposition till riksdagen framlägga förslag till sådan ändring at 8, 9, 10 och 11 kap: gifter: målskalken ock dertied samtianbank egande lagrum, att gift qvinna, der icke annorlunda blifvit öfverenskommet, må ega att sjelf råda öfver henne genom arf eller förvärf enskildt tillhörig egendom, eller åtminstoha öfver fin gen ärbetsförtjenst, äfvensom till de förändrade bestämmelser 1 öfrigt, som deraf böra blifva en följd. Om remiss af denna min motion till lågutskottet anhkäller jag vördsamt.