förpligtades betala utsökta beloppet omkring 500( rår. — Å. klagar hos Svea hofrätt, åberopar. fullföljande invändningen, motparternes bevak Bipgsinlaga i F:s konkurs jemte Stockholms råd. Sstufvurätts dom öfver bevakningen. : Hofrätten utställer besvären till kommunikation, förelägger att delgifva dem motparterue inom viss tid. Före denna tids utgång styrker Å. hos hofrätten. att 2 af motparterne erhållit del af besvären, att den 3:e såsom sjöfarande icke kunnat anträffas och att den 4:des vistelseort vore okänd; yrkande Å. att utan hinder häraf hofrätten måtte företaga målet. Icke desto mindre förelägges Å. genom kild resolution att inom viss tid delgifva besvären de 2 sistnämnda vid äfventyr att öfverklagade utslaget blefve såsom lagakraftvunnet ansedt. Men fortfarande kunde de icke anträffas, Före den senast förelagda tidens utgång erhåller Å. hos hofrättens aktuarie den upplysning att alla 4 motparterne afgifvit förklarin; och att Å. icke hade vidare att iakttaga. Hof rätten meddelar utslag, deri tillkännagifves, att den i de 2 icke-anträffades namn afgifna förklaringen vore underskrifven af ett ombud på grund af endast i afskrifter, bestyrkte af en hofrättens vaktmästare, företedde fullmakter för innehafvaren att föra talan i målet; och då dessa 2 således icke kunde anses hafva afgifvit förklarin, och det icke heller visats att de de erhållit de af besvären, förklarades, med åberopande af nyssnämnda resolution, hela det öfverklagade utslaget hafva vunnit laga kraft. — Å. erlägger revisionsskilling 100 rdr; nedsätter i taka händer ådömda 5000 rdr; fullföljer talan hos K: M:t emot såväl den särskilda resolutionen som det slutliga utslaget, dervid anmärkande: att hofrätten icke lagligen egt föreskrifva besvärens delgifvande åt de 2, hvilka Å. styrkt icke kunna anträffas — en föreskrift som innefattade en orimlighet och en omöjlighet — utan bort genom offentligt anslag förelägga de icke-anträffade att förklara sig; att den å de 2 icke-anträffades vägnar såsom förklaring ingifna skrift diariiförts såsom förklaring och vid inlemnandet erhållit påskrift att den var förklaring och att hr Å., som ur diarium erhållit officiel upplysning att förklaring äfven af dessa 2 ingifvits; således blifvit officielt vilseledd; att ombudet, som ingifvit och underskrifvit förklaringen, såväl vid ingifvandet som 5 dagar förut vid ett sammanträde med borgenärer i konkurs inför rättens ombudsman varit innehafvare af hufvuadskrifterna till de vid förklaringen i afskrift fogade fullmakterna, hvilket bestyrkes; att då hvar och en af de 4 hade sin vissa andel i det utsökta beloppet, besvären bort pröfvas åtminstone så vidt angick de 2, som fått del af besvären. — På dessa och andra grunder yrkar Å. att fordringsanspråket måtte, såsom preskriberadt, helt och hållet ogillas, eller att målet åtminstone måtte förklaras tvistigt och skjutas under domaren. 7 Saken är nu beroende på K. M:ts pröfning.