VAC ICKG Ingar I poet att skiltas med dess öfriga tillgångar. Men så litet är heh. nes rätt tillgodosedd, att Hon icke ens för den del af Kenhes genom förordet tillförsäkrade tgendom, som under äktenskapet blifvit förskingrad, i likhet med tjenare för innestående lön Btejäter förmånsrätt gent emot boets kreditorer. — Att framhölla det rent illusoriska i den fördel, som genom dessa bestämmelser beredts den gifta qvinnan, torde vara så mycke mindre erforderligt, Bom redan 1871 åre riksdeg medgifvit detta, di den hos K. M:t anhållit Om sådan ändring af 6 kap. 1 2 giftermålsbalken, att genom äktenskapsförord må kunna betingas rättighet för hustru latt råda öfver sin enskilda egendom, Utan I tvifvel innefattar -åttta riksdagsbeslut ett frömstög, Men det delar med alla stadganden om äktenskepsförord det, i in tänke, Istora felet att, såsom afroonil undantag från regeln, redan förö äktenskapet eller kanske just SOöm det skall afslutas utså frön till wisstro och köld samt verka sårande och förolämpafide mot den af Körtrahenterna, I hvilken i medvetande af sina rena afsigter och i känslan af sin oegennyttiga tillgifvenhet icke varit beredd på någonting dylikt. andra sidan kan det ofta frlräfta, att en person, som spskälerar på att komma i besittning al sin blifvande hustrus penningar och just derför vill på alla sätt undvika äktenskapsförord, lyckas ställa sig så Väl, att intet sådant kommer I fråka, men strax efter äktensköpet afkastar masken och börjar förstörelseverket. Hvartill har då stadgöddet om äktenskapsförord tjeat? För öfrigt bör anmärkas, av; om än rättigheten till förords ingående i den utvidgade form som 1871 års riksdag derät velat gifva kunde blifva af något praktiskt gagn inom åg för mögnare och mera bildade klasserna, den antagligen skulle för de fattiga och okunniga blifva blott em död bokstaf utan all vigt och betydelse. on Det andra af de båda sedan år 1734 gjorda försöken att i någon. ikh bultygga den gifta qvinnans ställning innefattas i k. förordningen Om boskilnad af den 18 September 1862. Örätt vore att förneka, det denna förordning har en viss betydelse såsom ett brytabkdö af målsmannarättens dittillö all sin stränghet tg princtips Men deremot torde det tillåtas att betvifla det i fråga varande förordning medfört något synnerligen stort praktiskt gagn eller förmår i någon nämn: värd mån tillfredsställa vår tids anspråk Å ett starkare rättsskydd för den gifta Gvinnan, Enligt 1862 ärs bestämmelser kan, såsom bekant, hustru söka boskilnad då makarnes gemensamma bo är belastadt med så stor skuld, att den ej kan betalas med deh egendom, som i bhoct fåmfäld är och den enskilda, Som för samma gäld bör svara, eller mannen genom försummelse eller vanvård af boets angelägenher ter, eller boets belastande med gäld utan motsvarig nytta, kati åäses sitt målsmanskap missbruka. De enda tillfällen, som beredas hustrun att råda öfver sin egendom, äro alltså vär ställningen är sådan, att konkursen, så att säga, står för dörren, eller när det blifvit alldeles Uppenbart, att mannen redan genom oförmåga, slarf eller affärsvingel missbrukat sitt målsmanskap. Det torde dock med skäl kunna befaras, att i båda fallen föga, om ens något, återstår för hustrun att rädda. Men äfven antaget att så är, med hvilken omgång, hvilken chikan och hvilka obehag är det icke förenadt att söka och erhålla en dylik boskilnad. Först och främst skall hustrun hos domstolen derom göra ansökning; sedan skall hon infinna sig inför rätta och der gent. emot sin man styrka, att giltig anledning till boskilnad verkligen förefinnes; derefter skall stämning å borgenärerna ut färdas; vidare skall bouppteckning förrättas och beedigas; slutligen skola borgenärerna höras, hvarefter Rätten lägge makarne emellan. Det behöfves icke någon djupare kännedom om qvinnonaturen för att inse, huru motbjudande hela denna procedur måste vara för en hustru, som ännu känner tillgifvenhet för sin man och hyser-undseende för sina barns fader. Och om hön också underkastar sig alla de af lagen föreskrifna obehagliga formaliteterna, huru skall hon för öfrigt kunna leda i bevis, att mannen vanvårdat affärerna, hon som, allt intills det afgörande steget måste af henne tagas, hällits helt och hållet utom mannens affärsverksamhet? Jag kan icke underlåta att anföra hvad en framstående och erfaren landtdomare härom yttrade under diskussionen år 1871 inom Andra kammaren. Jag har aldrig för min del — sade han — kun nat meddela någon boskilnad på grund af detta förhållande, och det är också ganska svärt att någonsin kunna göra det, enär alla bevis ligga i mannens hand. Dertill kommer hela den skandal, som ofta måste vara förenad med en offentlig undersökning om så ömtåliga förhållanden, svårigheten för en i målsmansrättens förtryck hållen qvinna att, åtminstone utan erfarne manliga slägtingars eller någon advokats bistånd, finna sig till rätta i alla dessa för henne ovana formaliteter, den vidsträckta grad at godtycke, som blifvit domaren inrymd i och för bedömandet af ansökningens giltighet och eglutligen, den länga tid, som fordras för hela den pinsamma sakens afslutande. Jag tror ej att jag misstager mig, om jag påstår, att de flesta gifta qvinnor hellre skola i tysthet lida den största nöd, än underkasta sig det offentliga uppträdande mot mannen, kanske mot hans heder, som lagen nu af henne forårar för att låta henne komma i åtnjutande af sin rätt. Om hon har barn, skall hon kanske för deras skull beqväma sig dertill, och detta blir då ett nytt offer, som svensk lag kräfveraf svensk qvinna. Antag emellertid att hon funnit sig nödsakad dertill, att hon verkligen till rätten ingifvit sin ansökan om boskilnad: denna ansökan kan möjligen blifva bifallen, möjligen också icke. Bevisen för mannens vanvärd af boets angelägenheter kunna befinnas ofullständiga och på grund häraf böskilnad af domaren vägras. Säkerligen blir icke hustruns ställning bättre efter det misslyckade försöket, hvilket, ganska naturligt, ide flesta fall måste alstra bitterhet hos mannen och göra hans målsmanskap ännu mera tryckande. Om åter boskilnad verkligen kommer till ständ, så lär väl denna, : RR ce wo ET c I NL CA AR tt SV Ja NL RR fn Dt Brr Hr Jr Sd rss dö mPAanm—n DY HH APP PL-DPR RM stR 5 -H DO d