oroande rderotkinsnl RIKSDAGEN Tisdagens sammanträden. Första kammaren. Vid början. af förmiddagssammanträdet anställdes, saråtidigt med andra kammaren, gemensam votering angående det skiljaktiga beslutet om K. M:ts pröposition om handelsoch sjöfartsfonden. — Utgången är redan förut i tidnivgen meddelad. Derefter företogs till behandling Femte hufvudtiteln. Uti 1:sta punkten af detta utlåtande hade utskottet hemställt, att riksdagen, med afslag å K. M:ts framställning om användande för Krigstärtygs byggande af besparäde medel från ånsläåget till lotsVdlffyrinrättningen, till ett belopp af omkring 180; rdr, må anhålla, att K. Mt ville af den behållning, som vid innev. års slut kan finnas reserverad å änsläget till exercis af. flottans bemanning, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden öfverföra så stort belopp, som för år 1870 må vara såsom bidrag för nämnda fond erforderligt. — Statsrådet Thulstrup sade sig ej kunna tillstyrka att alla nybyggnadsföretag, som rörde krigsfartyg, skulle blifva bvilande; ett helt års verksamhet skulle då komma att bestå i — betalandet af en räkping till Motala mekaniska verkstad. Påminde om Europas oroande stäliming, som borde vara Sverge: en maning att äfven sköta om sitt sjöförsvar. — Kammaren beslöt; på yrkande af hrr Wern och Wallenberg samt grefve af Ugglas, att formulera.denna: hemställan så, attriksdagen, med afslag å K. M:ts förslåg om användande för krigsfartygs byggande af medel från anslaget till lotsoch fyrinrättningen, skulle anhålla, att K. M:t ville af de behållningar, som vid innevarande års slut finnas å öfriga till femte bufvudtiteln hörande reservationsanslag, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden öfverföra så stort belopp, som för år 1870 må: vara såsom bidrag för nämnda fond erforderligt. Uti 2:drapunkten hade utskottet hemställt, att det å ofvannämnda hufvudtitel uppförda reservationsanslag till durch-marche-kostnader må från 30.000 till. 20,000 rår nedsättas, Härom uppstod nu en liflig diskussion, hvilken varade. hela förmiddagen och för hvars vigtiga betydelse — hurnvida ett ordinarie anslag kan af representationen utan K. M:ts medgifvande nedsättas — vi redan, i tisdagens blad, redogjort. Diskussionen öppnades af grefve at Ugglas, hvilken .i korthet yrkade att till ofvannämnda kostnader måtte anslås 27,000 rdr, således 3000 rår mindre än K. M:t begärt. Talaren hade i sin till utskottets hemställan fogade reservation framställt samma yrkande, Hr Tornerkjelni ville, då dylik fråga för första gången förevore inom första kammaren, begågua tillfället att nu och för framtiden nedlägga en kraftig protest mot hvarje sträfvände, som syftade derhän att åt representationen bereda en obetingad rätt att ändra och borttaga ordinarie anslag. Om man ock ej kunde hänvisa till enbestämd grundlagsparagraf, som förbjuder dylikt, följer dock sådant tydligen af grundlagens åndemening: För att äffen hemta exempel från föregående riksdagar erinrade talären, bland annat, om 1828—30.-årens konstitutionsutskott, som uttalat den åsigt, att ordinarie anslag icke böra indräågas utan båda statsmakternas medgifvande. I konseqvens med hvad talaren yttrat yrkade han afslag å utskottets hemställan samt bifall till K Mits proposition. : Hr ydin meddelade en utredning för belysande af förhållandena, sådana de inom England och Frankrike gestaltade sig med afseende på den ordinarie och extra budgeten. Häraf tycktes framgå; att statsutgifterna derstädes till ett ojemförligt högre belopp vore att rubriceras under den senare kategorien. Efter att äfven hafva egnat någon uppmärksamhet åt de inom vårt statsskick) successive tillämpade former för utgiftsstaternas reglerande, kom talaren, som ej heller i grundlagens stadgande fann någon alldeles bestämd grund för en motsatt åsigt, till det slutresultat, att det dock kunde blifva föremål för tvist, hurnvida K. M:t hade så uteslutande rätt att förfoga öfver de ordinarie anslagen Hvad representationen likväl måste särdeles beflita sig om, det vore att med: största noggrannhet och så varsamt sor möjligt Begagna sig af den pröfoingsrätt, som i detta hänseende kan ifrågakomma. -Palaren förenade sig i: grefve af Ugglas förslag derom, att anslaget må bestämmas till 27,000 rdr, hvilket belopp utgjorde medeltalet af de sista 7 årens utgifter under deana anslagstitel. Hr Montgomery-Cederhjelm kunde, med stöd af 39-4 riksdagsordningen och åtskilliga anåra prundlagsstadgaänden, ej finna annat än, att representationen ovilkörligen vore berättigad att röfva anslagens behof och beskaffenhet. Talaren ville särskildt eriora dem, som påyrka ett strängt hållande på. ordinarie statsregleringen, att densamma, innan. en sådån grundsats å densamma tillämpas, åtminstone tarfvar en ny uppställning. Somden nu är uppgjord lider densamma af många inkonseqvenser, då derunder finnas uppförda behof af öfvergående beskaffenhet, under det deremot flera utgifter, af beskaffenhet att böra räknas fill de ständigt återkommande, införs i extra br. en. Talaren, som i sammanhang härmed fra....t slide åtskilliga anmärkningar mot den i allmänhbet tillämpade formen för redovisandet af statsipkomsterna och utgifterna, yrkade bifall till utskottets förslag. I Hr Nordström förundrade gig ej deröfver att grundlagen saknades: bestämd definition å hvad som egentligen åsyftades med uttrycket ordinarie staten; man måste gå långt tillbaka i fosterlardets historia för att vinua kännedom. om dessa ords rätta betydelse, som vore att söka i förhåällanden långt aflågsna från den. tidpunkt, då vår grundlag uppsattes, och utgjorde ett bevis på den mäktiga inverkan stora och vördade historiska minnen utöfva på de nyare idgerna. Ur principiel synpunkt kunde talaren ej tillerkänna representationen något annat initiativ i ordinarie statsregleringsfrågor än att hos regeringen uttala sin önskan om dylika anslags ändring eller upphörande. Dot tillkommer dock alltid konungen att efter