s) delen til Frankrike, och deraf förbrukas enr jsamt vid Creusot 60,000 tons om året. I -I Bona är priset 11—12 francs, i Marseillc -jomkring 20 och vid Creusot omkring 32 fr , På Elba kastades förr all finare och pulvero I formig malm på varpen; men dessa malme t) hafva nu af egarne till Creusot blifvit int köpta och börjat tillgodogöras. Elbamal: merna utgöras af nästan ren jernglans, inne, hälla 58—60 proc. jern, säljas till det låga priset af 6 francs pr ton. På Sardinien be;Jarbetar det stora franska jernverksbolaget (Petin, Gaudet komp. en år 1862 upptäckt I grufva, som redan nu lemnar årligen 50,000 tons magnetisk jernmalm med 62 proc. jernvalt. Från Spanien utföres från grufvan Sommorostro mycken jernmalm till England; malmen håller 60 proc. jern och uppgitves i Ispansk hamn ej kosta mer än 7 francs pr ton. Bland jernmalmer, som på senare tider blifvit med mycken energi tillgodogjorda, hafva sannolikt icke några så stor betydelse som de engelska Heematit-malmerna. Bearetningen af dessa, hvilka, i jemförelse med andra engelska jernmalmer, äro temligen rena rån skadliga ämnen, har, isynnerhet efter upptäckten af Bessemer-processen, högst betydligt tilltagit, och den allra största delen i England nu tillverkade Bessemermetall härstammar från tackjern, som blifvit af ifrågavarande malmer framstäldt. Ensamt vid ett verk nära Ulverstone tillverkas nu årligen cirka 250,000 tons Hwmatit-tackjern, hvaraf en icke obetydlig. del på stället förvandlas till Bessemer-metall. Den afdelning i hr Styffes arbete, som af-. ser jernoch ståltiliverkningen samt den om fabrikater af tackjern, jern eller stål, upptager naturligtvis största delen af detsamma. Utrymmet tillåter oss endast att i största korthet meddela några af de intressantare underrättelserna. Fran Borsigs verkstäder i Berlin funnos i Paris förliden sommar utställda stora plåtar m m., gjorda af en enda puddellupp, af vilka en vägde icke mindre än 24 centner. ör framställningen af så stora puddellupper sker vid nämnda verk puddlingen i ugnar med 3 arbetsöppningar, och produkten användes hufvudsakligen till ångpanneplåt, som, enligt uppgift, der numera alltid göres af en enda lupp, på det att plåten må blifva i möjligaste mån fri från vällskarfvar. De utställda effekterna, som blifvit gjorda af dylika stora lupper, voro mycket vackra och vittnade onckligen om stor arbetsskicklighet. Den af Bessemer uppfunna och efter honom benämnda färskningsmetoden — utan gensägelse vårt sekels största uppfinning inom Jernhandteringens område — har sedan sista verldsexpositionen icke blott större utbredning, utan äfven i tekniskt hänseende väsentligen förbättrats, och derpå utgjorde 1867 års exposition ett lysande bevis. I England finnes redan minst 17 stora bessemerverk, af hvilka ensamt det som tillhör Barrow-Hematite-Steel and Iron Company förliden vår tillverkade 300 tons bessemermetall (stål och jern) i veckan, och inom ett år ansågs komma att tillverka 1000 tons i veckan, Någon tillförlitlig uppgift på Englands hela årliga tillverkning af detta material saknar man alldeles; men ansågs för 1866 hafva uppgått till öfver 100,0060 tons. I Frankrike, med 6 bessemerverk, skattas : den årliga tillverkningen af bessemermetall redan till 20,000 tons, hvaraf hos Petin, Gaudetet C:o och Jackson, samt vid Terre Noire tillsammans tillverkas omkring ,15,000 tons, men sannolikt är tillverkningen förlidet år ändå större, ty den har stigit mycket hastigt. Metoden drifves, dessutom numera i stor skala icke blott i Österrike, der den synes hafva nått sin största tekniska fulländning, i Preussen och vid Seraing i Belgien, utan har äfven utbredt sig till Italien, Spanien, Ryssland och Amerika. Framställningen af de olika sätt, på hvilka bessemerprocessen utföres, kan endast vara af intresse för män af facket — hvilkanaturigtvis förse sig med hr Styffes arbete; men vi anse oss dock böra nämna, att det smälta tackjernet hemtas vanligen icke direkt från masugnen till bessemerapparaten, såsom hos ss sker, utan omsmältes antingen ireverberller kupolugnar, samt tappas från dessa i essemerapparaten (konvertern).. Vidare untyder hr Styffe, att då de hos oss begaglade fasta bessemerapparaterna icke medsifva att der låta den färskade metallen sedan blästren upphört, så kunna öfrigt lika förhållanden i dem icke rhållas lika blåsfria göten som i rörliga apvarater, hvarföre dessa senare, enligt :herr styffes åsigt, förtjena afgjordt företräde,ln huru de äro vida dyrare. I afseende på d orteringen af bessemerprodukterna, så skerk len utomlands vanligen endast genom smides d sök, men vid ett par engelska verk äfven jv enom bestämmandet af kolhalten efter prof. h 2egertz (i Falun) kalorimetriska metod, jh wilken hr Styffe föredrager. Dh Den ojemförligt. största delen af den besse-k nermetall, som för närvarande tillverkas, t nvändes till jernskenor: vidare till hjulband tyres), axlar och fjedrar för jernvägsfordon, f naskindelar af alla slag — ångpanneoch la keppsplåt, kanoner och kanonkulor, bygg-d adskonstruktioner 0. 8. v. (Den bro, somlb ned anledning af expogitionen i Paris blifvit, ppförd öfver passagen emellan Marsfältet I Seinestranden, var af bessemerstäl från Ferre Noire, nära S:t Etienne.) Bessemerjern, eller mjukt. stål, har äfven isat sig vara ett utmärkt lämpligt material ill tunn plåt, som skall förtennas eller beagnas till pressade eller drifna varor. Österikiska expositionsafdelningen var särdeles rik jä vackra dylika plåtvaror af bessemernetall, och såsom ett prof på metallens tänjjarhet och täthet funnos, bland annat, tunna Neck, hvilkas tjocklek föga öfversteg 1400 inie och som, oaktadt denna ytterliga tunnet, voro fria från kol., Till verktygsstål användes dock, såvidt hr styffe känner, icke annat bessemerstål än let som tillverkas i Sverge och Österrike. I framställningen af stora pjeser utaf degeljutstål står hr Krupp i Essen ännu främst land Europas stälfabrikanter, och har äfven lärutinnan gått hastigt framåt. I London tställde han 1851 ett gjutstålsblock, vägande 500 skålp. Det väckte stor allmän beundran, ch bidrog väsentligen att förskaffa honom len enda stora guldmedaljen som der utdeades. I Paris 1855 utställde han ett gjuttålsblock af 10,000 skålp. vigt; i London 362 ett af 40,000 skålp. vigt och 1867 i aris ett vägande 80,000 skålp., hvilket var fsedt för en ångfartygsaxel. För smidning f sådana ofantliga block eger han, sedan I REA kr Ft fär Öns As — mt Mt eo 3 03 Sem