sionssalar, som för dem höllos i beredskaj för att konstituera sig. Måndagsförmiddage skulle härpå följa deras mottagning af kej saren i närvaro af riksministern, vid hvilke tillfälle hvardera delegationen för sig skull införas af deras respektive ministerpresiden ter, hvilka derefter äfven skulle ha till ålig gande att efter framförd helsning för kejsa ren personligen föreställa delegationernas en skilda medlemmar. Den 17 klockan 8 på aftonen anlände til Wien ett extratåg med kejsar Maximilian lik. Med festlig ståt och beledsagadt af hög: hofembetsmän och militärpersoner, blef kista förd till slottet, hvarest den mottogs af dei kejserliga familjen. En ofantlig menniskomassa hade infunnit sig; den visade en värdig och deltagande hålmning. Vid den för kejsar Maximilian anställd: begrafningshögtidligheten i Triest hade der nordamerikanska konsuln, efter hvad ett telegram till Neue fr. Presse uppgifver, af sir regering blifvit anbefalld att icke deltaga : sorghögtiden, då man förnummit att Maximilians lik skulle bli eskorteradt med kejserliga hedersbetygelser. Uppgiften om återupptagandet af frågan angående Wiens befästande förnekas officiöst. Från Galizien skrifves under den 12 dennes till Augsb. Allg. Zeit.: Oaktadt den polska befolkningen numera nästan utan undantag sluter sig till den österrikiska regeringen, söker dock den socialistiska revolutionskomiten i Zärich att störa detta förhållande. Flygskrifter spridas, hvari det heter. att de galiziska polackarne icke ha något att vänta af Österrike eller af de europeiska regeringarne öfverhufvud, men blott kunna söka räddning i en revolutionär rörelse, och det synes att komiten har några få agenter i provinsen. Det nationella partiet, för hvilket adeln står i spetsen, kämpar med stor energi mot denna agitation, och dess organer påstå, att medlemmarne af den revolutionära komiten i Zärich blifvit bestuckna af Ryssland, som genom hat och split vill förlama de nationellas verksamhet; ty dessa äro tillfreds med de liberala institutioner, som österrikiska regeringen infört, och bygga derpå sitt DOPP om Polens pånyttfödelse. Ju mer den i det ryska Polen anbefallda utskrifningen närmar sig, desto större blir antalet af de flyktingar, som inträffa i Krakau, Bochnia, Tarnow och andra galiziska städer, och de mottagas af det nationella partiet som martyrer för fosterlandets sak, hvarför man också gör de yttersta ansträngningar för att skaffa dem sysselsättning. ITALIEN. Tidningen Telegrafo, som utkommer i Genua, offentliggör flera bref, som Garibaldi å den senare tiden skrifvit till vänner och ekanta under sin enslighet på Caprera. Om dessa bref äro autentiska, bevisa de, att Garibaldi icke har afstätt från sina planer, men att han är mycket missnöjd med italienarnes och isynnerhet romarnes uppförande under de sista händelserna. I ett bref till en engelska, lady Chambers, beklagar han sig öfver romarnes moraliska uselhet och säger, att det lyckats påfvedömet att sänka den fordom största nation till den lägsta standpunkt i mensklighetens familj,. I afseende på motståndskraft och frihetsanda ställer Garibaldi de nuvarande grekerna långt öfver romarne. Det oaktadt slutar han ett af sina bref på följande sätt: Våra vänner i Frankrike och det öfriga utlandet kunna lugna sig; vi skola börja vårt arbete på nytt I ett annat bref, som är adresseradt till den franske demokraten Quinet, yttras det: Mentana har för mig varit ett nytt Aspromonte. Jag säarades der, icke i foten men i hjertat, då ag förlorade så många af mina vapenbröder. Jag tillstår, att jag den dagen icke var beedd på att för andra gången nödgas strida not den franska armen; det var detta missag, som förorsakade mitt nederlag. RYSSLAND. Journal de S:t Petersburg förnekar tidiimgarnas uppgifter om Rysslands förehafranden i Orienten och uppfordrar bladen att vevisa sina uppgifter och att nämna en enda ysk agent. Ryssland har, säger bladet, alrig förhemligat sina sympatier för Orientens istna och i stället för att upptända entuiasmen tillstyrkt Porten moderation och reormers införande. Såsom en följd af den slaviska kongressen örra året framställer sig nu sträfvandet att eda en czechisk invandring till Ryssland. Jnderhandlingarna härom fördes mellan nära framstående medlemmar af kongressen ch iandthushållningsföreningen i Moskwa. Till denna stund ha till föreningen ingått jugu ansökningar af czechiska handtverkare ch landtmän, hvilka bedja om hjelp för fverflyttningen, och har föreningen utnämnt n kommission för denna angelägenhet. TURKIET. Times korrespondent i Konstantinopel yttar i ett bref af den 4 Januari öfver de inryck sultanen från sin europeiska resa hemört, och öfver många inrättningar, som ha essa intryck att tacka för sin tillvaro, den sigten, att densamma bland annat möjligtafsar att fullkomligt omstörta den tills