Article Image
k melserna för förlikningen emellan Unge; 3. j och kejsarstaten tillsatte ungerska riksdage ci som bekant, ett utskott a 67 ledamöte iq ) Detta utekoits betänkande har nu inkomm å till riksdagen, och debatten deröfver tog de sr j 20 sin början. Betänkandet anfölls af ve n stern, hvars förnämstb talare Koloman Tisz s; Ignaz Ghiczy, grefve Bela Kegievich, M ritz Jokai, baron Ludvig Simonyi, grefv .Edvard Karolyi m. fl. bekämpade förslag: s förnämligast på den grund att det satte Uti gerns oafhängighet i fara, gaf delegationerr beslutanderätt i de vigtigaste frågor, undar drog riksdagen fasstöllandet af krigsbudge ten m. m. Den motsatta sidans talare, all tillhörande centern eller Deaks parti, blan dem Paul Somssich, baron Eötvös, Barts m. fl., framhöllo nödvändigheten att äfve med uppoffringar åstadkomma en förliknin med den öfriga monarkien och derigenor stärka det hela. 5: IN P Min bor -— ITALIEN. Konungens trontal vid den nya parlaments I lsessionens öppnande var af följande inne :) håll: fl Mina herrar sbtnatorer, mina herrar depute -Irade! Till fromma för Italien, som anförtrot mig sina öden, har jag funnit nödigt att se lan dets representation nyuppfriskad ur national omröstningens källa. Jag förlitar mig på, at hon ur densamma skall ha öst medvetandet om de allvarliga krafven och om den erforderli; kraften att uppfylla dessa. Det fanns en tid fö: djerfva beslut och förvägna företag. Jag ha vandrat den vägen, uppfylld af förtroende til den saks rättvisa, som Gud kallat mig att för svara. Nationen har med ifver hörsammat min maning. Genom vår endrägt och vår ihärdighet ha vi vunnit oberoende och bevarat friheten. I Nu, då Italiens tillvaro är betryggad, fordrar det, att intelligensens och viljans krafter icke skola uttömmas på omåttliga anspråk och rivaliteter, utan så koncentreras, att de förläna landet en fast och förnuftig organisation för att i lugn utveckla de elementer till lif och välbefinnande, med hvilka det blifvit utrustadt af försynen. Nationen väntar, att kamrarne ej mindre än regeringen sola med klokhet och beslutsamhet egna sig åt detta pånyttfödelsens verk. Folken älska och värdera Btatsinrättningarne i förhållande till de välsignelser de medföra. Det är nödvändigt att visa, att våra statsinrättningar motsvara de ädla förhoppningarne, den nationella verksamheten och värdigheten samt att de deirjemte äro en borgen för statens goda organisation och befolkningarnes välgång, på det ait deras förtröstan på friheten ej må försvinna, på hvilken vår politiska pånyttfödelses ära och kraft hvila. För att ernå detta mål skall min regering underställa edra rådplägningar ett fullständigt lagförslag till administrativ organisation, hvilket pä samma gång skall stärka friheten och makten och göra beröringen mellan regeringen Under det att provinserna och kommunerna åt njuta den största frihet inom sina rättigheters krets, måste man i provinschefens hand lägga de vidsträcktaste fullmakter för att förminska de centraliseringen vidlådande otillräckligheterna gom begagnande af ett medel, som förmår ter göra enhetens band starkare. Tillika skola lagförslag framläggas för er till förenkling och likformighet i skatteuppbörden, för att göra kontrollen verksammare. Statens behof tillåta för närvarande ingen minskning i skattebördorna. Men en sträng sparsamhet och en vaksam tilllämpning af de nya lagame skola göra pålagorna mindre kännbara. Endast en skyndsam diskussion och de föreslagna reformernas kraftiga verkställande äro i stånd att återställa vår kredit och förhindra nödvändigheten af nya skattebördor. Finansfrågan är för närvarande för Italien ej blott en fråga af högsta vigt, utan hon är icke mindre en ifråga om nationaläran och värdigheten. Parlamentet skall, det betviflar jag aildeles icke, egna hela sin verksamhetsförmåga åt hennes lösning. Vid högtidliga tillfällen ha vi lofvat Europa, att vi skulle för det bli en ny sedlighetens, ordningens och fredens kraft, så snart vi befunno-oss i besittning af nationel tillvaro; detta löfte måste punkligt uppfyllas. Mina herrar senatorer, mina herrar deputerade! Landets ära och lycka äfvensom dess framtid äro lagda i edra händer; om det varit en berömmelse för oss att ha förverkligat oberoendet och gifvit nationen rörlighet och ifver, så skall det icke bli en mindre berömmelse för er att ordna hennes inre angelägenheter och derigenom göra henne tryggad, aktad och:stark.? Så lydande meddelas det italienska trontalet i de utländeka tidningarne och bland andra äfv.n af den frenska Monitören, men af ett seduare telegram erfar man att en lucka förefinnes deri. I det ofvan medtelade talet förekommer nemligen icke nåsot yttrande om bufvudfrågan, den egentliga orsaken till ministerkrisen och kammarens upplösning: frågan om de andliga godsens inlösning. Denna lucka fyller nu det förde verkligen bland de åtgärder, som voro egnade att göra skattebördorna indre känbära, äfven en billig liqvidation afde andiga godsen?. Enligt senaste underrättelser om parlanentsvälen är det tvifvel underkastadt, om ninistören Ricasoli verkligen skall kunna väkna på majoritet. Det är icke osannolikt, utt åtskilliga af dem, som i berättelserna om välens utgång blifvit räknade till regeingspartiet, framdeles skola påträffas i oppoitionens led och tvärtow; bland de 468 deinitivt valda har nemligen 116 icke förut varit medlemmar af parlamentet, och det ir derföre svårt att m:d visshet angifva leras politiska trosbekännelse. Den osäkeret, som karakteriserar situationen, har gilvit ipphof åt rykten, att regeringen ämnar stärka in ställning genom attgifva Ratazzi plats i niniståren, samt att Venosta skall återgå till ändebudsplatsen i Konstantinopel, hvarigesom utrikesportföljen skulle bli ledig. På le senaste dagarne ha likväl ryktena om Watazzis inträde i ministören tystnat, hvarot man tror, att regeringen ämnar framilla honom såsom. sin kandidat till presijentplatsen i kammaren. I påfvestaten har en lag blifvit utfärdad, om vittnar om, hvilka förfärliga dimensioer röfvarväsendet på den sednare tiden der ntagit. Hvar och en, som aflemnar en öfvare lefvande, erhåller en belöning af 3000 ranes. För en röfvare-anförare betalas 6000 ranes. Hvarje röfvare,, som aflemnar en samrat död eller lefvande, fritages helt och ället från straff och får dessutom 500 francs ler, om det är en anförare, som utlemnas, 000 francs. -Lagen lemnar röfrarne en beänketid af 14 dagar att frivilligt anmäla sig. SOLW EIZ. Edsförbundets öfverbefälbafvare, den gamle mn ALAT FSA hh LAR KR. CR och de regerade lättare och mindre kostsam. rågavsrande teiegrammet. Konungen an-l!

28 mars 1867, sida 3

Thumbnail