för sin behandling af dessa vigtiga inskrifter till sitt omfattande verk om de Urnordiska Runminnesmärkena i Skandinavien och England. Af denna glädjande företeelse taga vi oss anledning att till enhvar med sinne och intresse för hvad till Nordens forntid hörer ställa en uppmaning, som, om den behjertas, kan medföra vigtiga och gagnande resultat. Då nemligen professor Stephens för närvarande är sysselsatt med utarbetandet af det ofvan nämnda storartade verket, ämnadt att omfatta alla Skandinaviens och Englands äldsta runminnesmirken, d. v. s. alla lemningar med inskrifter af Nordens uräldsta runor, så tillåta vi oss att uppmana hvarje sakkunnig älskare af Nordens forntid, som eger eller får kännedom om hvad helst till dylika minnesmärken hörer, att underrättelse derom helst före detta års slut insända, antingen till K. Vetenskaps-societetens bibliotekarie, hr akademiadjunkten T. R. Thalen i Upsala eller till hr bibliotekarien G. E. Klemming i Stockholm, hvilka benäget lofvat att dyhka meddelanden till professor Stephens öfversända. Hvarje nytt fynd af dessa dyrbara qvarlefvor blir dymedelst bakant för hela den lärda verlden och kommer vetenskapen till godo, till heder för vårt land i allmänhet och särskildt för den nitiske samlaren, hvilkens namn prof. Stephen: e lär underlåta att med erkänsla nämna. —F adamålets vin nande anse vi oss särskildt böra fästa uppmärk samheten deruppå, att de runor, som här atses, icke till alla delar äro af samma slag, som de på mängden af våra vanliga runstenar allmännast förekommande. Det är derföre, i allmänhet taget, skäl att förmoda för en runläsare, som kan tolka våra sist nämnda vanliga runor, att han, då han finner en runskrift med inströdda för honom främmande och obegripliga runkarakterer. just påträffat sådana af den beskaffenhet, som här är i fråga och hvilka man, då de b-visligen varit i bruk redan i tredje århundradet, för deras höga ålder kallar Ur-Nordiska Runor.