De å ångaren Aunis bäktade öch sede Hå till Frankrike utleveretade bouthonsk anditerna balva förts till fängelset i Cham bery. Ä bros 4 ENGLÅND, bål London ha Kållits trend mectings fö Polen. Begge voro talrikt besökta. På de ena uttalade man sig för krig mot Ryssland på det andra ådagalade man varma sympa tier för Polen, men grefve Zamoyski sjell som var närvarande, förhindrade, att det tic bn ktipisk kävaktor, i det han uttalade de uöguiniska öfvertygelse, att England, ut. att draga svärdet, kan rädda Polen blott ge nom att erkänna dess rätt till sjelfständi existens. I flera delar af Irland råder hungersnöd Nykret förmålet, ati en viss spänning in trädt i förhållandet mellan lorderna Palmer ston och Russell. Den förre skall vara hög ligen missröjd med den sednare: apodiktiske fredsförklaring. Det heter alltjemt, att lorc Russell ej vill gå längre ön till vt hemka!le Englands gesandt i Petersburg; blifva hän Qurerna hohoim ölvermäktiga, afträder han Töryptessen talar i upgefär samma ton som Times: England har blifvit förolämpadt a Ryssland, men det är bättre att sticka för olämpninvgen i fickan än föra krig. Tore anse, såsom bekant, ett starkt Ryssland vare en, Hödvälldig inotvigt inol Frankrike. Till svar på en interpellation i underhu. Bet den 23 dennes af S. Fitzgerald, rörande den slesvig-holsteinska frågan, yttrade sig lord Palmerston på följande sätt: Det är här frågå om eh af de mest invecklade bäker som nåponsih tagit de etropeiskä stats hännehs ippprårksamhet i ähäpråk. Jag vill ej för inlåta inig vdlyftigt på den 8. k. slesvig olsteinska frågan, utan blott anmärka, att de. som förfäkta densamma ur, tysk synpunkt, gå tillbaka ända till år 1640. Afven jag måste hel bet bekönna mig till den åsigten, att äpp frätthållahdet af den danska moharkiens sjelfstän lighet och integritet i hög frad ligger i den en elska politikens intresse. Den dahskä tihonar 1efi är ej stör, men den eger lika god rätt som He atörre staterna, och upprätthållandet af des: Fjelfständighet och integritet är till följd af lan dets geografiska läge afsärskildt intresseför Eng. land. Åsigten, att en omkastning försiggått ilord Russells åsigter, är ett fullkomligt misstag. Hans förslag af år 1881 blef förkastadt, tillhör histo rien och har numera ingen praktisk betydelse. Den ställning vi alltid intagit har varit, att vi betraktat Holstein såsom en obestridlig medlem af tyska förbundet och till följd deraf antagit. att tyska förbundet eger rättighet att i samma grad och på samma sätt värna Holsteins angelä genheter, som de öfriga medlemmarnes at det tyska förbundet, samt att konungen af Danmark icke eger befogenhet att i afseende å Holstein besluta något som står i strid mot det tyska förbundets rättigheter och privilegier. Hvad dere: mot Slesvig beträffar, påstå vi, att tyska förbundet icke har några rättigheter. Den slesvigska frågan ör otvifvelaktigt en folkrättslig och euro peisk fråga, och det tyska förbundet har ingen större rättighet att föreskrifva hvad som skall gö ras med Slesvig än med Spanien, Purtugal, Eng. land, Ryssland eller någon annan sjelfständig stat. Men obestridligen Bestar en ganska betyd:lig del af Slesvigs betolkning af tyskar, och det är derföre icke onaturligt, ja fullkomligt rättmä: tigt, att tyska förbundet intresserar sig för den tycka befolkningens ställning, och det eger beogenhet att göra konungen af Danmark före ställningar och fordra af honom, att han enligt biliighetens grundsatser ställer Slesvigs tyska befolkning på jemnlik fot med den danska. Men detta är dock en sak som ej rättfärdigar användandet af vapenmakt. Hvad angår Holstein och Mars-patentet, så är danska regeringen syss.igatt med att utarbeta ett svar på de af tyska för bundet gjorda invändningarna, och det tyska förbundet skall komma att taga deua svar i öfvervögande. Nu eger det visseriigen sin riktighet, att en: förbundsexekution skall ega rum, ifall konungen af Danmark icke efter förlo ( af 6 veckor återkallar patentet. Men härvid faller mig en anekdot om Talleyrand i minnet; då han önskade, att förbundsdagen icke skulle görs något, som han ansåg menligt för Frankrikes in tresse, instruerade han Frankrikes sändebud :i Frankfurt att lägga förbundsdagen på hjertat at. ej handla alltför ösveriladt. Men nu är öfveril ning just icke tyska förbundets karakteristiska fel, (munterhet), och jag är öfvertygad, att tyska dörbundets sunda förstånd och dess åsigter om den europeiska freden ej lätt skall drifva det tiil ett steg, som skulle kunna ha hel. andra följder än dem man närmast tänker på Om det fin! nes någon makt, som ur alla politiska hänseenden måste vara mindre böjd för att sätta de antändbara .elementerna i Europa i låga, så är det Österrike. Vi få ej dölja det faktum för oss att till. grund för Tysklands sträfyande att förena Slesvig med Holstein ligger en önskan efter en tysk flotta och begäret att göra en tysk hamn af iel. Dessa tyskarnes önsktmngar kunna: vara anska förklarliga; men detta är ej något skäl, varföre de skulle kränka Danmarks sjelfständighet och rättigheter, för ett ändamål, hvilket, till och med om de skulle ernå det, icke skulle förverkliga deras förväntan, som efterswäfva set. Vi, rå väl som allt förständigt folk i Europa — Frankrike och Ryssland inberäknade — önska upprätthållandet af Danmarks sjelfständighet och integritet, och vi äro af den ötvertygelsen — jag för min del hyser den åtminstone — att om ett våldsamt försök skulle göras att inkräkta på dessa rättigheter och att kränka denna sjelfständighet skulle det visa sig, att de, som gjorde detta försök, icke hade att strida mot Danmark ensamt. Jag tror ej på användandet af vapenmakt och kan försäkra underhuset, att H. M:t3 regering a! all sin förmåga skall bemöda sig om att förmå de tvistande kolera att hålla denna fråga inom de diplomatiska underhandlingarnas gränser, Jag fruktar hvarken för den närmaste eller fören af Vigsnare framtid någon af den slesvig-holsteinskr frågan uppstående allvarlig fara för den europeiska freden. POLEN. Rustningarne för insurrektionens fortsätt ning äro, -epoligt de tyskatidningarne, större än förut. Från krigsteatern rapporteras om fräffningar vid: Dombrowa, Komorow. Porzondz, Miastock (guvernementet Plock) vid Lomazy (Podlackien) och Polickna (gu vernementet I nhliny Samtidiot hafva Qi;