Czenstochau; ett vid Loezno i gavernemer ojtet Lublin, ett vid Ocuniew i närheten g . i Warschau och eu vid Cryzew i guverne thentet Plotzk, nära Ostrolenka. Jusuroen .Iterta vid Studzioua ha redari lisft en lite trällning med ryssarte vid Przedborz. i. Danziger Zeitungs korrespondent frå tj Thorn bekräftar underrättelsen att preussi ajska trupper besatt den lilla polska stade: ijDobrezyn samt til r: CLikaledes ä 1 i Get bekant, att de a officerarnes pla ter meddelas de härvarande befälhatvarnt ; j för den händelsen att en eooperation skull erfordras. Till följd al dylika theddelan den ha flera gånger eärskilda pönkter på -I gränsen blifvit förstärkta.? Ostdeutsehe Zeitung skrifver om ett rysk -jombud, öfverste von Weymann, som an i kommit till Posen: Han är försedd mec jen noggrann kännedom af den terräng, på i hvilken hufvudhändelserna i konungariket I Polen för pärvarande försiggå, äfvensom af jde särskilda personerna, och han innehar en mängd listor och förteckningar med nam nen på de polska godsegarne, studenter och i allmänhet sådana personer, af hvilka man Ikav vänta sig et deltagande i insurrektionen. Öfversten underhåller en liflig beröfing med polisdirektoriet, hvilken skall vara föranledd af ömsesidiga meddelanden. För öfrigt har hr von Weymanns ställning mycken likhet med en konsularagents. . Från Wreschen berättas att ett patrullefande prevssiekt kompani från Strzalkowo gått öfver ryska gränsen, ända till nära Slupce, och att befälhafvande officeren yttrat: Det står nu de preussiska trupperna fritt att gå tre mil öfver gränsen; men äfven ryssarne ha samma rättighet i afseende å det preussiska området. Prån Guttentag skrifves den 26 Februari: Sent på e m. i går skola vid rysk-polska franeen i grannskapet af Ponoschau och Pielaven inemot 200 polackar i en skara, till större delen beväpnade med liar, ha visat sig och afskjutit några skott mot preus siska gränsen. Den vid gränsen stående vakten gjorde alarm åt den i närheten förlagda truppstytkan, hvilken genast samlade och uppställde sig mot den rysk-polska gränsen. Polackarne drogo sig då tillbaka.? . Enligt Schles. Zeitung skola två man bland te preussiska förposter som stå uppställde på preussiskt område vid Myslotwitz, för att skydda gränsen, ha blifvit ihjälskjutna. Närmare detaljer saknas dock. Ryesarne sjelfva sörja för, att man ej såsom ölverdrilna får betrakta de berättelser om ryska truppernas framfart, hvilka fylla Europas tidningar. De ryska civilmyndigheterna, hvilkas lif och egendom icke skohas mer än polackarnes af de ursinniga mordbrävnarebanden, inlemna klagoskrifter till storfurst Konstantin och begära skydd. Många tjenstemän med sina familjer hafva, såsom bekant, flytt öfver gränsen. Bland officiella skrilvelser i denna väg är älven en från civilguvernören i Lublin. Skrifvelsen, som är daterad den 12 Febr., skildrar mordscenerna i Tomaszow, meddelar, att sedan insurgenterna, som befunno sig derstädes, slagit sig igenom ryska trupperna och uta för steden uppställt sig i slagordning, skyndade trupperna i stället för att inläta sig i vidare strid med den polska skaran, som oantastad aflägsnade sig, att plundra staden och mörda dess invånare?. Bland ryska tjenstemän, som vid deita tillfälle förlorade lifvet — ?de släpades med våld ur sina boningar och mördades på gatan? — uppräke nar civilguvernörens skrifvelse en kollegieassessor; två tjenstermän vid tullkammearen, ryske stabskaptenen Mocheda v. Mereda, generalqvartermästare i 4:de divisionen, som läg sjuk i Tomaszow; en 70 årig emeriterad embetsman; en läkare; en sekreterare hos linanskontrollören. På en rysk kapten afrefvo soldaterna epåletterna, spottade honom i ansigtet och misshandlade honom. De in vånare, eom försökte släcka de antända husen, dödades eller sårades. På de döende afhöggo soldaterna fingrarne, för att bemäkliga sig deras guldringar. ITALIEN. Från Turia telegraferas den 26 Februari, att representantkammaren samma dag haft ifverläggningar rörande statslånelagen. Ut rikesministern sökte, i anledning af Mordi is beskyllningar, rättfärdiga regeringen derför, att på två månader inga diplomatiska handlingar blifvit offentliggjorda. Han anmärkte att förebråelsen mot regeringen, at hon skulle visat sig för eftergifven,sak-) nade all grund, och man skall ej kunna idagalägga att Italiens ära och intressen cke blifvit bevarade. Italienska sändebulets i Petersburg, markis Pepolis föregåenlen utgjorde en säker borgen för att faniljeförhållanden ej skulle utöfva något inlytande på hans känslor för fäderneslandet. liens goda förhållande till England utjorde ej något skäl till, att ltalien icke ifvenledes skulle kunna stå uti ett godt förvållande till Frankrike. Förbundet mellan le tre nationerna vore nödvändigt för frieten och kulturen. Ministern erinrade lerpå. om de vota, som kammaren afgifvit örande romerska frågan. Angående Poen anmärkte han, sedan han gjort rättvisa t de allmänna sympatierna för polska folet, att om noninterventionsprincipen kränkes af någon makt, så skulle detta vara en nycket betänklig, och så väl för gifvaren, om mottagaren, skickelsediger tilldragelse. General Lamarmora hade lemnat Neapel, ör att göra en inspektionsresa genom koungarikets sydliga provinser. TURKIET. Från Konstanticopel skrifves den 19 Febr. tt blodiga strider egt rum på ön Candiv nellan turkar och greker, hvilka sistnämnda tgöra befolkningens flertal. Insurgenthopar ade samiat i bergstrakten och regerinen skulle i anledning deraf afsända truppörslärkningar till Candia. PD Af ET GC Ah 1 FN AT mr