?Pins, svarade han, är ett stackars okun nigt kräk till bomullsspinnare, men så ha och listig som en räf. Han har bedrifvtt så att Pomerin efterskänkt fyra års obetald arrende och hans arbetares obrok, och ha söker pu öfvertala honom att bygga en sio bomullsfabrik och skicka honom till Englanc ör alt inköpa maskinerna. Den vinst, har skulle göra derpå, vore värd tiodubbelt a. hans auvarand lilla inkomst.? Men?, anmärkte jag, det borde vars något att förtjena på för grelven.? Anej, det är för lång trabsport för bomullen bit och för garnet till marknaden, det ins icke jernvägar till hvarje stad här som i England; det är ingen export till andra tänder, behofvet är obetydligt och marknaden temligen väl försedd nu. Om grefven är klok och ville lyssna till ett godt råd af en praktisk man, en sådan som jag t. ex, skall han kunna lägga ned sina penningar i en säkrare kanal. Må han odla sin jord: vår gamla moder jorden är en gifmild och iruktsam matrona, om hon underhålles väl. Om han nödvändigt skali ha fabriker, si må han begagna de råämnen, som hans land frambringar. Här växer lin och hampa ända inpå dörrarne; här finnas betor till socker samt råg till bröd och vodki. Han behöfver väl maskiner äfven till dessa qvarnar. sågar och åkerbruksinrättningar; men har kan sälja tåg och garn, bränvin och socker utan besvär och kostnader. De stora bomallsfabrikerna vid Moskwa och Petersburg göra nu goda aflärer — så kort tid efter xrigef. Men antag, att det blir missväxt på bomull, eller krig med Amerika eller mellan yankees inbördes — hvilket icke är osannolikt — eller antag, att regeringen upphäfver tullen på de importerade manufakturvarorna. så vore icke en enda af dessa fabriker nå gonting värd. Det är icke något godt nationalekonomiskt system (och vedergällningens timma skall en dag slå) att fördyrs varorna för de fattiga muschikerna, hvilkt äro de förnämsta afnämarne af bomullstyg. r att rikta några få utländska maskinverkstäder, kapitalister och agenter. Premierng åt arbetarne äro ingen tillräcklig ersättning för de ofantliga priser, som tagas af dem: dessutom få de ej något godt af dessa pre mier. De gå i de snikna baroners fickor. hvilkas slafvar de äro, och jorden ligger obrukad och de lifegna äro lika fattiga och eländiga som alltid.? Men dessa fabriker befrämja dock civili sationen?, anmärkte jag. ?De erfordra intelligens och skicklighet hos arbetarne, och derpå är stor brist i Ryssland.? Civilisation i ryska bomullsfabriker! Drifhusen för last och förderf! Hvar har ni lär er tala på det viset. Jag skulle kunra ha åtskilligt att berätta om den saken. Men — hörde ni det der?? (Forts.) URSKOG DAGTID IK