finns skäl att antaga att stora värfningar skett för att försvara landet. mot utländningarna och rojalisterna, samt att presidentens regering nu understödes af tusentals bland dem, som varit hans motståndare och på hvilkas bistånd fransmänr en och deras bundsförvandter räknade. De sednaste underrättelserna tillkännagifva i sjelfva verket en fransk se ger. Den franska styrkan hade inneslutit sig i Orizaba. General Zaragoza, den mexikanske befälhafvaren, föreslog general Lorencez en hederlig kapitulation, hotande, i händelse af vägran, att anfalla honom följand? dagen. Under natten började en regelunden drabbning, och mexikanerna besele med en förlust af mer än 400 man. en denna framgång har, såsom vi frukta, icke varaktigt förbättrat fransmännens ställning. En konvoj af vagnar med ammunition för reffade kanoner och proviant hade blifvit tagen och förstörd. och en annan konvoj skulle beiäckas af 900 man. Men dödligheten bland fransmännen är den olyckligaste delen af berättelsen. Gula febern strider för den nation, hos hvilken den er-. håller sin årliga tribut af offer. Omkring 1000 fransmän hade dött af febern; af 25 officerare, som sjuknat, uppgifvas alt 21 hade dött. Fransmännen hade förlorat: sex läkare och två prester af tre. Denna. död.ighet skall sannolikt icke aftaga förrän den kalla årstiden inträder. Vera-Öruz, som skall förses med garnison, är kanske den mest ohelsosamma fläck på jordens yta för en främling, och innan general Lvrencezs arm kan börja ett nytt fälttåg på hösten, måste många flera offer läggas till ofvan nämnda antal. Man har sannerligen en lärdom att inhemta af dessa händelser och af andra st vida större omfång, hvilka försiggå på samma kontinent. Det lilla fälttåget i Mexiko och det gigantiska kriget mellan de förenta och de konfedererade staterna ha ett gemensamt drag, hvilket är lugnande för oss. 1 stor och liten skala lemna de båda amerikanska krigen ett bevis på att det stär i ett folks makt att försvara sitt område mo: en i allt hvad som är nödvändigt för at föra krig ofantligt öfverlägsen fiende. Man har sagt, att nu mera än hågonsin skillnaden skulle inses mellan den inöfvade solda ten och medborgaren, mellan fullkomlig: och ofullkomliga vapen, samt att stående krigshärars makt mot tillfälliga uppbåd bli!vit öfvermåttan förökad genom vetenskapen. Men händelserna ha icke bekräftat denru teori. Obestridligt är det att de konfedere rade, som strida med sämre vapen och uta!: artilleri, ha Hag sina fiender oupphörligt blott genom mod och raskhet, under det ut: mexikanarna varit i stånd att genom attanfalla de franska kommunikationerna hindra general Lorencez att avancera och till och med hota hans kår med undergång. Den lärdom, man kan inhemta af båda historier na, är att menniskoslägtet icke mer än for dom är till spillo gifvet åt militäriskt tyranni, samt att i samma mån som regulier trupper blifvit fruktansvärda genom fullkomligheten i deras utrustning, i samma mår har den förhöjda inteiligensen och allmänandan satt de civila medborgarne i stånc att hastigare förvandlas till soldater till sit fäderneslands försvar.