AlUSRKJULLI I VaCKlId KIIBLANUCI, INCH MÄtUörotuuv Yqvalr stannar i anskjutningsluten. Syronfärg på siden, medelst gwldlösning. Af LAPOURAILE, färgare i Lyon. (Sächsische Industrie-Zeitung, 1861.) I Rent guld löses i kungsvatten (af 2 qväfsyrs och 1 chlorvätesyra) och af denna lösning blan I das något i destilleradt vatten, hvari silket elle sidentyget blötes 10 minuter, hvarefter det upp tages; ursköljes i rent vatten, så att ingen syr: jär qvar, urvrides och torkas. Silket har då fåt ;å en skiftning i ljust halmgult; men om det ut bredes i solsken, antager det snart en-vacker oci äkta syrenfärg. Önskar man färgen mera bjert så blötes godset på nytt i samma blandning, ur vrides och torkas, men ursköljes först efter tork ningen, föratt sedan och ännu vått utbredas i sol skenet. Sommarsolen frambringar färgen på om kring 1 timmas tid; vintersolen först efter några veckors förlopp. Cornleum, en ny engelsk målarefärg. (Repertoire de Chimie appliquee, 1861.) Denna färgsort, som är lika brukbar till olje färg som vattenfärg, har bringats i handel a: engelska firman G. Rowney Co. : Den är ljus blå, med en liten skiftning i grönt, och har i artistiskt Hänseende funnits särdeles lämplig til hvad man kallar luftens eller den blå himmelns framställande. I tekniskt hänseende eger der flera utmärkta egenskaper. Den täcker väl, utar att vara kornig, drager ej i fiolett vid eldsjus. förändras ej af solsken och oren luft, lider ej al stark hetta och ej af syror eller alkalier vid van lig luftvörma. Huru denna färg beredes har firman ej kun gjort; men genom kercisk analys har man upp agat att den består af tennsyrad koboltoxidul blandad med tennoxid och gips efter formel 3 (Sn0 , Co0) t Snö. och att den innehåller, procentiskt: 49,66 tennoxid, 18,66 koboltoxidul sami 31.68 gips. Ett spår af kiselsyra förekommer äfven deri. Det kommer an på försök, om våra färgfabri kanter kunna fråmvriuga den nya varan efte: dessa antydningar. Deglar af tälgsten. (Zeitschrift för die gesammte Naturwissenschaft. 1860.) Tälgstens egenskap att motstå hetta och att icke smälta, krympa eliter spricka äfven vid der häftigaste hvitglödgning, utan blott hårdna så att den slutligen eldar mot stål, och att ej heller angripas af syror, gör den företrädesvis tjenjig till degiar. Men dessa deglar kunna icke formas såsom deglar af lera, postlin eller metall (platina, guld, silfver), utan måste bildas genotu svarfning och borrning, och af så vidt möjlig: jempnfärgade tälgstensstycken. De få ej heller upphettas hastigt, utan blott småningom. Men med detta vilkor ega de ett bestämdt företräds frainför deglar af annat slag, isynnerhet framfir de heszsiska deglarne och blyertideglarne, hvilka enomträngas af vissa ämnen, och äfven framör metalldeglar, hvari andra metaller icke kunna smältas utan äfventyr att legera sig med degeln. och som dessutom angripas af syror och af flera slags salter. Emörjaing al vagnsaxlar. (Breslauer Gewerbeblatt. 1862.) För att jemnt underhålla smörjningar på vagns axlar, är det ej nog att oljan trktfar sjelfva axeln: äfven lagergången eller nafvet måste smörjas in vändigt; och detta behof visar sigisynnerhet nä; hjulen gå-fort och vagnens tyngd är stor, såson på ångragnar och på jernvägsvagnar i allmän fer ör lagergångens eller hjulnafvetssmörj ning invändigt har i Brissel nyligen påfunnit ett ganska enkelt medel, som Kan utan svårig het anbringas på redan färdiga axlar. Det ut öres af tre grundacrefflor på axeln. Oljan in yter i dessa refflor från oljröret, och är vic hjulets omlopp oupphörligt till.hands, att smörj: lagergåsgen eller nafvet på insidan. Axellagermotall från. Manckoster. Af E. Becker. (Zeischrift.des Vereinsdeutscher: Ingenteure; 61, Nov.) Författaren har analyserat en hvit metall, son i England begagnas ganska mycket, hufvudsak ligen till axellager och tillvringar för lokomotivexcentrer; den fanns bestå af 76,14 proc. zink 17,47 tenn, 5,69 koppar och 0,70 bly: Metall! blandningen smälter vid lindrig eld. Den är pa tenterad i England och nytsjag med Umärkt del till lager för sådana axlar, som göra 3000 hvarf i minuten med icke obetydligt lagertryck t, ex. för trähyflingsmaskiner, fläkthjul: centri fugalpumpar, 0. d. Oaktadt många sorter hvi! lagermetall, som tillverkas i London,lemna ganskastillfredsställande resultater, anses likväl der ofvannämnda så utmärkt, att Londons maskinbyggare dels hemta sina lager från Manchester dels köpa den patenterade metallen der, för at: gjuta in den i sina tackjernslagerpannor. Elassa till axellagor. Patenteradt i England för P.S. Devlan. (London Journal: of Arts Sciences 1861.) Den består af 80 vigter pappersmassa, 80 vig ter blyerts och 1 vigt gummilack (skellack) son noggrannt sammanblandas. Den anbringas bäsi på samma sätt som lättsmälta metallblandningar eller genom massans sammanpressande i lager form kring axeln, mellan lagergången och lag ret. -Massan är icke kostsam, men den är var aktigare och alstrar mindre friktion än lager af metall, I stället för gammilack kan man äfven nyttja gummi tragant, med eller utan blyerts. Boarkelning af glas medelst verktyg ef stål. (Breslauer Gewerbedlatt. 1862.) Maudslay uppgaf för någon tid sedan satt mar kunde genomborra glas med tillhjelp af en rund fil. doppad i utspädd svafvelsyra. enna iakt tagelse har i Tyskland föranledt flera andra försök att med stålverktyg bearbeta glas, hvilks samtligen lyckats. Man kan med en temliger sö plat.fil eller en filbricka, -doppad i utspäde syvalvelsyra bilda släta och fint mattslipade fa cetter på glas, jemnfia ändarna på tör, slip jemna Kanter på dricksglas och gliskupor. Giz set visar härvid samma motstånd mot filen son Jern af obetydlig hårdhet, och splittrar sig ick. Vådligt kemiskt experiment. (Zeitschrift fir Chemie und Pharmåoie. 1861.) Vid tyska naturforskaremöteti.September 186 meddelade professor Böttger en varning mot e: :xperiment, som stundom: anställes vid kemisi föredrag. och består i vattens sönderdelning mm lelst en liten kula natrium, som man låter sin na på vatten. Den lilla natriumkulan upphe: ar sig så snart den vidrör vattnet, och förvanc28 till. natron,.som upplösea.i vattnet, hvarm. ler en annan del af vattnet. sönderdelas Å-si ;eståndsdelar — Syrgas och. vätgas — hvilkade-vid bilda knallgas.. Vid detta försök. har det i lan några gånger händt Böttger, att så välgla-öret, hvari knallgasen, skulle. uppsamlas. 20: