hufvud icke synnerligen mödan att tala om ett Skandinavien, som verkligen vore ett samladt helt med en sund organism i det inre och med värdighet och anseende i staternas led... Men om deremot denna dynastiska enhet läte på ett vackert sätt utlöra sig, då sulie vi säga med Monrad,; i slutorden-a! hans inspirerade tal i det skandinaviska sällskapet den 11 November 1844: Om det nu så skulle foga sig — (verldshändelserna taga ofta en underlig gång!) -— att en enda herrskare komme att förena de tre nordiska kron rna på sitt hufvud utan förräderi och utan folkförbrytelse, skulle väl då folken, då de fört ett sund och kraftigt samlif med hvarandra, ha någo deremot att erinra. Emellertid finnes det i det förslag, Af. tonbladet framställt, så många saker, som -äkerligen skulle förtjena ett noggrant skärskådande, att det vore mycket godt, om; såsom äfven den anonyme broschyrförfattaren (fOm den skandinaviska frågant) an. tydt, allvarlige och upplyste män f.ån alla tre länderna sammanträdde, för att ju förr desto hellre taga dessa och dylhka punkter i öfvervägande, hvarigenom det en gång kunde bli möjligt att uppgöra öfverenskommelse om et: program och på sätt och vis sätta den. hittills något sväfvande skandin viska tanken i en ram. Det är godt att pre sen behandlar saken med ail den utförlighet den för:jenar; hela denna diskussion i bladen är nödvändig så väl för att bearbeta stoffet som för att samla de många enskilda meningarne till en allmän; men ett politiskt möte, rent af ett unionsmöte, af kompetenic män skulle utan tvifvel i hög grad bidraga att gifva denna diskussion en praktisk. bctydelse och föra saken från ljud till ting. Aftonbladet har ock för någon tid sedar föreslag:t en privat komit? för behandlin fa af de svensk-norska tvistepunkterna: varföre icke utvidga den till en skandinavisk komite för alla tre ländernas politiski framtidsfråga? Ett annat möte af frivilliga deltagare från de tre nordiska rikena för 4statsekonomiska och finansiella angelägen heter . har blifvit påtänkt, vi ha här åter en god kärna till en politisk skandinavisk kongress. Det är oss för öfrigt likgiltigt. af. hvilken anledning, med hvilken erkäns Bestämmelse ett sådant möte egerrum, me: vi kuona icke inse, hvarföre man icke lik: gerna skulle kunna erkänna sitt politiske ändamål såsom någonting annat, och mar skulle härigenom vinna det icke ringa goda. att man fick ett betydelsefullt faktum at; uppvisa, för verlden, modigt, ärligt och stolt En berömd författare har yttrat, att dei stora för det mesta sker tyst; detta är sann: till en viss grad, det är framför allt sannt i afseende på de stora handlingarnes förarbete; men vi tycka dock mest om den stor: politiska bandling, som icke skyr den.störstr möjliga offentlighet, utan utföres öppetinfö; hela verldens ögon, och vi. vilja, att en sto: id skall träda ut ilifvet, icke såsom en hex mästare, utan såsom en ärlig kämpe mec öppet vizir.