18 December, utan först den, 30, och yrkar, att de skolat intagas i protokollet för antingen den 18 eller den 30. en det förra kan han ju rn då han dgifvery att de session , så kommer samma dag (den 30 December) a la reservation mot den ofullständiga justeringen alldeles för tidigt, enär det är klart, att protokollet för den 30 icke borde samma dag, utan först vid en följande session justeras. Hans recit af mina yttranden är för öfrigt i vissa punkter riktig, men i andra: åter oriktig (ett sådant uttryck t. ex. som blotta förnuftett, är naturligtvis från filosofisk ståndpunkt lika omöjligt och oskickligt som om någon ville säga: till det och det fordras blott en småsak; nemligen bara det gudomliga4) ; och då det öfverhufvud tillkommer icke lektor Rosenius, utan mig sjelf, att justera mina i egenskap af konsistorii-ledamot hafda yttranden, så måste det hela uppenbarligen förlora all annan kraft, än att visa, hurusom mina ord icke af alla ledamöter blifvit så uppfattade, som det kunde synas af vissa domprosten Wieselgrens uttryck. Prosten Lamberg finner en motsägelse deruti, att jag ansett för icke definitiv en justering, mot hvars fullständighet reservationer blifvit anmälda. Det är dock ingenting exempellöst, att reservationer anmälas äfven 1 otid och mot ännu icke fattade beslut, nemligen när man just ge nom hotet om blifvande reservation önskar förebygga beslutets fattande. Och att jag icke kunde annorlunda uppfatta de här ifrågavarande reservationerna, var, strängt taget, en nödvändig följd deraf, att justeringen ännu icke var formligen afslutad ; ordföranden hade nemligen ännu icke frågat huruvida konsistorium erkände protokollet vara justeradt, och han framställde icke heller efteråt den frågan, utan afbröt tvärtom, just då reservationer afhördes, det hela med orden: Ja, tiden är nuså långt framskriden, att allt vidare måste uppskjutas, Detta sakförhållande rubbas på intet sätt af hvad enskilda ledamöter för tillfället inom sig ansågo; ty sådana subjektiva meningar äro dock inga konsistorii-beslut. Härmed anhåller jag nu att få vara definitivt befriad ifrån allt vidare deltagande i-konsistorii rådplägningar rörande min person. Som ofvan. In fidem H. Aug. Lindhult. å (Forts.) hans reda TEKNISE TIDNING Innehåll: Färskslaggs tillgodogörande. — Lokalt döf ningåmedel! — -Kautsjutillgången på Antiiilerna. — Tyskt pergamentpapper. — Tillgodogörande af affall. Vid elektriska kolstaplar. — Syrenfärg på siden me delt guldlösning. — En ny engelsk målarefärg. — Deglar af tälgsten. — Smörjning af vagnsavlir Axcllagermetall från Manchester. — Massa till axel lager. — Bearbetning af glas medelst verktyg afstöl — Vådligt kemiskt experiment. — Hydrokarbon ga: tre faldigt ljusstarkare än stenkolsgas. Färskslaggs tillgodogörande. Af Fr. Lanc. (Dinglers Journal. Zweites Januarheft. 1862.) Den ofantliga mängd färskslagg, som bildar aftallet vid stångjernsoch ståltillverkningen. har hittills blott till mindre del tillgodogjorts: och det tackjern, som deraf erhållits, har varit föga dugligt. Då a likväl ofta håller lika mycket jern som de bästa malmer, och: då en stor mängd jern sålunda går förlorad, har Fr. ITang, en österrikisk Hutteningeniör, anställ flerfaldiga försök för att finna något sätt att med fördel nedsmälta denna slagg till tackjern; och slutligen, i förening med disponenten af jernverket vid Store i Steiermark, C. A. Frei, verkligen lyckats. Det af dem gemensamt i Österrike uttagna patent på förfarandet har redan med fullkomlig framgång blifvit infördt vid åtskilliga masugnar. Det väsentliga af förfarandet består i den svårsmälta färskslaggens noggranna blandning mer kol och kalk. För detta ändamål släckes nybränd kalk, och i den ännu varma massan in röres den till:storlek af ling eller hirskorn bokade slaggen, tillika med kolpulver, hyarefte: den grötformiga blandningen lemnas att torka ib små högar, och slutligen fördelas i stycken, stora som en knytnäfve, hvilka dermed äro färdige till nedsmältning. Koltillsatsen kan vara sådant kolstybbe som vanligen förefinnes i kolbodarne. eller också grus af brunkol, stenkol eller bränntorf. I hyttan vid Missling blandas 66 vigter slagg med 22 kalk och 12 träkolsstybbe. Förhållandet kan för öfrigt ändras något, efter Le ståndsdelarnes olika beskaffenhet. Genom detta förfarande bringas färskslaggen i den för ändamålet omedelbara beröring med reduktionskolet och den till den nödiga silikatbildningen erforderliga kalken, och styckenas sammanhang blir tillräckligt för att uthålla den smältandt massans tryckning. Förberedelserna äro ganska enkla och kunna utan någon särskild KIRRES utföras af hyttans arbetare. Icke mindre enkla äro anstalterna til! nedsmältningen. I Chilli-hyttan vid Stor an vändes härtill en kupolugn om 17 fots höjd och som kostat 2000 fl. öst. w. Med den kunna omkring 13,500 centner tackjern om året utsmältas u: färskslagg. — Tillika fordras en bokhammare till slaggens och kolens finbokning,. jemte ett lite: blåsverk — såframt icke nödig bläster kan fås af redan tillhands varande blåsmaskiner. Till verkningspriset för slagg-tackjernet: har förhålli: sig till samma pris för malmtackjernet som 5 högst 6 till 8; det förra blir följaktligen billigare I SN begagnas till slaggsmältningen ci -masugn om 31 fots höjd och 7!-, fots, medjeband hvarmed 14, kubikfot eller 100 kol lemn: 53 2 jern. Omkring 400 centner ha fåtts ) yveckäån., Jernet är ganska godt. och kan förar Betas till bandjern med blott en enda hetts. Det har hittills fåtts af 4 särskilda sorter, som enligt analyser varit deföljande, och af nedannämnda sammansättning. Spegeljern. räk. Hvitt. Grått, JEN src son STO 95,32 96,88 99,50 Kol, ä miskt 3 Å a mundet ....... 3, 50 2,40 Kol, fiitt ...... 0,00 8,00 — 0,00) 12:50 Silicium . 0,40 0,62 0.50 2,46 Fosfor . 0:32 1027 02 01 Svafvel. spår spår — spår 6,06 Mangan......... 0,00 0,00 spår spår 20,80) 99,71 -108,00----4 I Storå och Missling hafva redan flera blås ningar skett och med. fullkomlig framgång. Lokalt döfningsmedel.