Det är ett ord, hvaremot: jag med passion uppträder. Det är att Italiens enhet ej skulle vara annat än på sin -höjd ett geosrafiskt uttryck. Den tid har nu kommit, L H.:! då-man kan kasta detta ord tillbaka på dess uppfinnare. Hvad är väl Österrike sjelf i denna stund? Hvar är det väl nu tillfinnandes? Ar deti Venedig med italienarne? i Pesth med ungrarne? i Agram med syd slaverna? i Böhmen med nordslaverna? i Lemberg med polackarne? Nej, det är in preläden det är endast der, hvarest dess anoner eller musköter dess korporalers käppar kunna träffa.4 — (Skratt och lifligt bifall.) Skall väl nu franska senaten efter de ar gumenter, som här blifvit framställda, vilja visa sig mindre liberal, mindre framåtskridande än den preussiska kammaren? Mar har visserligen här sökt vanställa dess beslut genom att gifva det färgen af en fientlig demonstration emot Frankrike. Men de är icke så. Det är väl möjligt ait man; den preussiska tribunen begagnat ett sådan. argument för att vinna sju eller åtta röster. som fattades för hr von Vincke. Meniocl för sig vär det en riktig, en liberal tanke en antiösterrikisk tanke, en för Italien och Frankrike gynsam tanke. . Visa mig i historien ett folk, öfveriemnadt åt sig sjelf efter ett fyrahundraår förlryck under så vederstyggliga regeringar: visa mig ett folk så värdigt friheten sin moderation; ett land med så tå misslrni. så få agitationer. Det är nästan oförklarligt, och om det gifves ett folk, genom sina hen: olyckor och sitt hofsamma beteende värd att vara fritt, så är det i sanuing Tenska folk. I veten hvad franska fölkt förmår. Det är det första afalla folk — skyndar mig att säga det. Men för er Frankrike i två eller tre år uls fienders hotelser; utan någon inre styrclst eller med en svag regering; allting skull: