blifvit sökt och för det mest rörliga af al industriel rörelse måst fruktlöst sökas i et förhand allt ordnande reglemente, de an och bör vinnas genom omsorgfull sam. mansättning af styrelsen och genom att : dess hand nedlägga en, så vidt möjligt aj reglementariska föreskrifter obesvärad, för valtningsfrihet. I det förslag till styrelsens sammansättning, som innefattas uti 24. hafva komiterade, jemte aktgifvande på de olika bankdelegarnes skäliga rätt till inflytande på bankens förvaltning, sökt förena garantierna af en mångtalig, kontrollerande och i vigtigare frågor beslutande öfverstyrelse, med en, i förhållande till ärendenas mångfald och bankanstaltens stora omfattning, såvidt möjligt enkel form för den dagliga förvaltningens handhafvande. Öfverstyrelsen, sammansatt af rikets ständers tolt bankofullmäktige och af lika många fullmäktige för de enskilda aktieegarne samt af en ordförande, som K. M:t nämner, representerar, å ena sidan, det allmännas kral på nödig försigtighet vid och rättvis fördelning af honkena verksamhet, och, å den andra, det egna intressets kraft att åt verksamheten gifva den rörlighet och omfattning, som vexlingarne inom affärsställninger påkalla. Till de sinsemellan lika berättigade och, i händelse af konflikter, hvarandra icke summariskt öfverlägsna krafterna hos rikets ständers och de enskilda aktieegarnes fullmäktige, skulle komma regeringens ombud, som torde företrädesvis kunna och böra förutsättas vara i besittning af en omfattande öfversigt af landets och näringarnes behof samt tillika vara ställd öfver olika ortsoch näringsintressens ofta stridiga anspråk. Det är öfvertygelsen, som skulle angifva och bestämma riktningen af bankens verksamhet samt öfvervaka dess fullföljande. Den skulle vidare inom sig utse ledamöter i den direktion, hvilken hade att tillämpa de gifna förvaltningsgrundsatserna. Inom denna direktion, hvilken ansetts böra bestå af nio ledamöter jemte öfverstyrelsens ordförande, har den egentliga och oafbrutet forigående ledningen af bankförvaltningen blifvit inrymd åt tre verkställande direktörer, hvilka, utsedda för längre tid, skulle egna hela sin verksamhet åt bankens fjenst, hvaremot de öfriga ledamöterna, alternerande för kortare tider ibland öfverstyrelsens samtVE medlemmar, skulle hufvudsakligen hafva till uppgift att vid den dagliga förvaltningen utöfva ett kontrollerande inflytande och på samma gusg underhålla ett lefvande samband emellan direktionens verkställande och öfverstyrelsens, den allmänna riktningen bestämmande, myndighet. Om det ock, å ena sidan, häremot kunde invändas, att den egentligen verkställande. maktens öfverlåtande till tre personer lade hinder i vägen för den följdriktiga tillämpningen af gifna grundsatser och den snabbhet i utförande, som genom maktens förläggande i en endas hand, kunde ernås, så må man dock icke, å andra sidan, förbise, att, jemte det mångfalden och omfattningen af den ifrågavarande bankanstaltens förrättningar i de flesta fall måste taga i anspråk så stora krafter och så mångsidig kännedom, att de svårligen kunna finnas hos en enda person förenade, både bankanstaltens egen och det allmännas trygghet säkrare bevaras genom den kollegiala formen; och att det icke bör befaras, att denna, såsom här till personantalet inskränkt och fri från hinderliga arbetsformer, skall i följd af organisationen komma att utöfva något menligt inflytande på bankrörelsens oafbrutna och jemna gång. Med bibehållande i möjligaste mån af lika fördelning af makten emellan rikets ständers och de enskilda aktieegarnes fullmäktige, hafva komiterade i afseende å valet af verkställande direktörerna föreslagit, att åtminstone två af dem skulle vara aktieegare. Detta innefattar endast en skenbar öfvervigt åt de enskilda aktieegarnesfullmäktige, då föreskriften alls icke utesluter rättigheten att ibland rikets ständers fullmäktige, som tillika kunna vara aktieegare. i sådant fall utse till och med alla de verkställande direktörerna. Då dessa direktörer emellertid, i följd af sakens natur, måste komma att å hela bankförvaltningen utöfva det största inflytande, synes jemte den moraliska förligtelse, som vid ett allmänt uppdrag af ifrågavarande yvigt i främsta rummet måste förutsättas göra sig gällande, den personliga ansvarighet, hvilken åligger aktieegaren, utöra ett så vigtigt moment bland garantierna för en vaksam och verksam förvaltning, att detsamma, så vidt möjligt, bör vid verkställande direktörsbefattningarna vara fästadt. Till den moraliska förpligtelsen och den personliga ansvarigheten sluter sig ytterligare, såsom en kraftig sporre till utvecklande af omtanka och duglighet, den rikliga aflöning, hvilken naturligen betingas al verkställande direktörernas trägna och ansvarsfulla åligganden samt utan tvifvel. bör så afpassas, att den gör dessa platsers ernående och bibehållande ur ekonomisk syn punkt eftersträfvansvärd. Bestämmandet at denna aflöning, äfvensom af de ga di rektörernas och tjenstemännens så till be lopp, som grunden för dess utgående, Vvarc sig såsom fix lön eller i visst förhålland: till bankens nettovinst, har dock s:nts böre lämpligen öfverlemnas till bankbolagets pröfning, ikaledes hafva . komilerade ansett dre tillhöra de bolagsreglor, hvilka, innan bar ken träder i verksamhet, måste upprättg: och underställas K. M:ts pröfning samt bolaget sjelft vid dess allmänna sammankor ster, alt bestämma de särskilda frågor, i hvilka öfverstyrelsen skall ega att omedelbart besluta eller yttrande afgifva. — ÄT AY RR HB mm MN oc