STOCKHOLM den 13 Jan. Allmänna val och samfälta val. Om det i allmänhet är af vigt att hafva klar för sig betydelsen af de ord och talesätt, af hvilka man betjenar sig, så är detta isynnerhet fallet då vissa ord eller talesätt. uppställas såsom lösen och program för sträf-. vanden, hvilka afse djupt ingripande förändringar i lagar och samhällsinrättningar. Det händer emellertid icke sällan; att just i sådana maktpåliggande fall förete sie ganska anmärkningsvärda oegentligheter i språkbruk och talesätt, och man kan vara förvissad att alltid finna den å bane varande åtgärdens vedersakare med begärlighet begagna sig deraf för sina syften. Under den offentliga behandlingen af daens stora fråga, representationsreformen, a vi iakttagit ett ofta återkommande oegentligt användande af talesättet allmänna val. Man begagnar dessa ord såsom vore de helt och hället liktydiga med samfälta valt. Reformens motståndare ha länge gjort sitt bästa att locka och förleda till en sådan förblandning af termer, hvilken ger dem anledning att kunna. med helig fasa tala om valskandalerna i Förenta Staterriaj med en olycksbådande uppsyn peka på det genom allmänna omröstningens biträde under despotism hemfallna Frankrike o. 8. v. Dylika taflor förete ganska mycket, som är föga uppbyggligt och föga förtjent att eftersträfvas, och skulle man lyckas inbilla den svenska allmänheten, att det vore i fråga att här införa någonting dermed likartadt, så sloge det icke felt, att reformvännernas leder komme att betydligt glesna. Det lifliga intresse hvarmed reformrörelsen omfattas i alla delar af landet, vittnar dock tillräckligt, att allmänheten gör sig reda för hvad som verkligen åsyftas ch icke låter skrämma sig af de spöken, som rörelsens motståndare söka uppbesvärja. Så mycket har emellertid de konservatives snack om allmänna val uträttat, att de bragt talesättet i Sang och till och med förledt åtskilliga af reformens vänner, att oegentligt dermed beteckna målet för de svenska reformsträfvandena: de sa valen. Då man emellertid, för att icke på något sätt arbeta sina motståndare i händerna, bör undvika hvarje anledning till missförstånd och hisstydningar, är det af vigt att man icke förbiser den väsendtliga skilnaden mellan de begrepp som betecknas med orden allmänna val och Ssamfälta val, samt att man undviker begagnandet af ett talesätt, som uttrycker något helt annat än hyad man åsyftar. De allmänna valen utsträcka rösträtten till hvarje välfrejdad medborgare, som uppnått myndiga år, utan afseende på samhällsställning eller någon annan frallikalion af hvad namn det vara må. Der sådan allmän rösträtt eger rum, deltaga i valen daglönaren, tjenaren, soldaten; den som. står under andras lydno, lika väl som den, hvilken har en sjelfständig och oberoende ställning; den torftigaste lika väl som den rikaste. Vi ämna icke nu ingå i pröfning af rättvisa och lämplighet, fördelar eller olägenheter af ett sådant valsätt; vi endast erinra, att det, såsom enhvar väl vet, icke är eller Varit fråga om att hos oss införa detsamma. Det är emellertid ett sådant valsätt, som åsyftas, då man söker skrämma oss med skildringar från andra länder, der allmänna val verkligen finnas. Med samfälta val förstår man deremot det valsätt då alla, som på grund af meddelade stadganden ega valrätt, utöfva densamme jemensamt, utan åtskilnad till stånd eller asser, yrken eller förmögenhetsvilkor. Det är införandet af ett sådant valsätt man hos oss eftersträfvar. Detta valsätt medgifver uppställandet af hvad vilkor som helst för åtnjutandet af valrätt, och enhvar inser att dessa vilkor kunna vara sådana, att rösträtten blir långt ifrån allmän. Exempelvis erinra vi, att endast genom det stadgandet, att för utöfningen af rösträtt fordras att vara hvad man i allmänhet förstår med orden man för sig, äro alla de uteslutna, som tillhöra den tjenande klassen, gemenskapen vid armen och flottan m. fl. Vi inlåta oss icke nu på den frågan, hvilka RTR kategorier, som rättvisligen böra erhålla rösträtt; vi erinra blott ännu en gång, att uttrycket samfälta val? icke innefattar någonting annat, än att de medborgare, som erhålla rösträtt, skola gemensamt välja. Om reformvännerna sjelfva sorgfälligt undvika att oegentligt benämna de samfälla valen, son de eftersträfva, för allmänna val, skall det snart falla sig allt svårare för reformens motståndare att framgent genom uppdukande af sina. förskräckliga historier om den allmänna rösträttens följder försöka skrämma de klenmödige till fruktan för en reform, som alldeles icke afser införandet af några allmänna val. K. M. har, enligt Posttidningen, den 21 nästlidne December förordnat öfverjägareni Kalmar län H. F. Segerdahl att tillsvidare vara öfverjägare i Upsala län och lärare vid Tierps skoöosskola.