slagets bordläggning, dels derföre att man behöfve betänka en sådan sak, dels derföre att talaren anså frågan så tillräckligt belyst, att inga vidare öfve läggningar behöfdes. Statsutskottets betänkande i detta fall så klart och sakkunnigt, att endast e onödig tidspillan skulle åf de gemensamma öfverlägg ningarne uppstå. Ville ståndet likväl nödvändigt hafv detta sammanträde, så ämnade talaren icke sätta si deremot. Friherre W. F. Tersmeden besvarade grefve Anck svärds interpellation med den förklaring, att komit icke ännu fått in alla de upplysningar, som den be höfver för att offentliggöra resultatet af sina arc ten. Komiten har sysselsatt sig med hypoteksväser det, banklagstiftningen och landets ekonomiska stäl ning. Det första af dessa arbeten är redan färdixt de båda sednare torde vara fulländade inom slute af Maj månad. Men de gemensamma öfverläggnin garne röra upptagande af ett nytt lån och hafva så ledes ingenting gemensamt med finanskemitens ar beten -— utom hvad möjligen angår frågan om lan dets förmåga att kunna bära en ny skuldsättning — men här är ju blott fråga om sättet för lånets upp tagande, och nägra närmare upplysningar kunna ick af finanskomiten nu lemnas. I fråga om hvad grefvi Liljenkrantz anförde, trodde talaren tvärtom at frågan mer är än väl behöfver närmare utredas, ocl gemensamma öfverläggningar torde icke i någon fråg: vara mera af nöden. Detta bevisas också bäst deraf att borgareståndet föreslagit att sådana skola eg: rum. Friherre Sprengtporten ansåg också gemensamm: öfverläggningar nödvändiga, såvida något helt skal blifva af denna fråga, hvilken, liksom alla finansiella behandlats af tvenne olika departementer och trenn utskott. : Hr F. Åkerman instämde visserligen uti grefve Lil jenkrantzs åsigt om gemensamma öfverläggningar allmänhet, ty då flera dagar förflyta emellan öfver läggningarne och beslutet, så kunna åsigterna un dergå många skiftningar. I denna fråga vore lik väl sådana öfverläggningar både nyttiga och behöf liga. Talaren kunde likväl icke anse finanskomiten: upplysningar böra inverka på frågans afgörande, så mycket mera som siffertabeller, de må vara upp gjorda med all möjlig skicklighet och samvetsgrann het, aldrig kunna blifva tillförlitligaoch alltid kunna tolkas på olika sätt. Visste detta af egen erfaren het, och hadesjelf som landshöfding, då han in lemnade sina statistiska uppgifter angående länets ställning, anhållit att konungen icke skulle sätta tr till siffrorna. Det, som likväl borde lugna de i fråga om skuldsättningen förskräckta, vore att det sednaste jernvägslånet kunnat förräntas och amorteras, utan att skatterna på ringaste sätt blifvit höjda aln tvärtom förslag gjorts att ännu mera nedsätta em. Hr G. M. Stjernsvärd instämde med motionären och önskade, att dessa öfverläggningar måtte ega rum, innan ständerna till behandling företaga statsutskottets förslag till reglering af de tre första hufvudtitlarne. Grefve Anckarsvärd besvarade hr Åkermåns yttrande om att skatterna icke blifvit högre, genom att framdraga höjandet af tullinkomsterna och bränvinsskatten, hvilka tillsammans ökats med 13 å l4 millioner, och hvilka väl betalas af folket, Om de också icke stå på debetsedeln. I fråga om finånskomiten hade talaren trott regeringens mening med dess nedsättande vara den att upplysningar om landets ekonomiska ställning skulle kunna inhemtas. Sedan hr Åkerman förklarat sig icke kunna anse tulloch -bränvinsafgifter för skatter, enär det står en hvar fritt att låta bli att betala dem, och grefve Anckarsvärd lyckönskat honom till denna nya, statsekonomiska upptäckt, blef förslaget af ståndet bifallet, men hr Stjernsvärds i sammanhang dermed stående på begäran bordlagdt. i Sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkande n:o 1, i anledning af K. M:ts skrifvelse med förslag till tvenne årgångar nya predikotexter och en ny kyrkohandbok, blef punktvis föredraget. 1:sta punkten, tillstyrkande, med några anmärkningar, antagande af de nya predikotexterpa, bekämpades af hr Estenberg, som önskade afslag ä betänkandet, isynnerhet af det skäl, att Gamla testamentet är i de nya texterna helt och hållet uteslutet. För bifall talade hr C. Tham och, så vidt referenten kunde urskilja, äfven frih. I. Posse. Då På framställd proposition de flesta rösterna tycktes Vara för bifall, begärde hr Estenberg votering, hvilken så utföll, att betänkandet blef med 78 ja emot 11 nej af ståndet bifallet, mot hvilket beslut hr Estenberg och frih. Creutz reserverade sig. 2:dra punkten, angående texternas publicerande, bifölls utan diskussion. s 3:dje punkten, rörande någon förändring i ritualen för allmänna gudstjensten, godkändes likaledes utan diskussion. Plenum fortsättes kl. 6 e. m: Prosteståndet. Till ståndet hade ankommit en skrifvelse från domkapitlet i Carlstad med anmälan, att den a presteståndet valde revisor för granskning af lånekontorets i Göteborg räkenskaper vore af sjukdom hindrad att i denna revision deltaga, äfvensom att dennes suppleant vore af samma skäl hindrad att i revisorns ställe inträda. Då nytt ya! fördenskull måste företagas, utsågs till revisor: prosten Freudenthal, sam! till suppleant: kyrkoherden Fryckstrand. Härefter föredrogs sammansatta lagsamt allmänna besvärs och ekonomiutsköttets betänkande n:o 2, i anledning af väckta förslag, att nattvarden må kunna Omefe: bart efter skriftermålet, före den allmänna gudstjer ston, utdelas. Öfver utskottets förslag, hvilket tillstyrkte bifall till ifrågavarande motioner, uppstod en diskussion, under hvilken yrkades afslag å förslaget af hofpredikanten Wensioe, riksarkivarien Nordström, prostarne Arrhenius och Wåhlander, professor Sundberg samt kyrkoherden Ternström, hvaremot doktorerna Sandberg och Nordlander, domprostarne Knös och Björling, prosten Berlin m. fl. yrkade återremiss. Biskop Björck och prosten Ljungdahl talade för bifall med den utsträckning, att nattvardens utdelande äfven i trängande fall måtte få ske på wav nedag. Betänkandet blef af ståndet återremittera t. Plenum fortsättes i afton kl. 6. Borgareståndet. Vid början af dagens plenum tillkännagaf talmannen att hr Wallenberg företett polett såsom fullmäktig äfven för staden Falkenberg. Derefter företogs ekonomiutskottets betänkande n:o 25, afstyrkande väckt motion om befrielse för rikets stapelstäder från åliggandet att årligen införa Vissa qvantiteter. salt. FHrr Eneman, Trägårdh, Lamberg, Ericsson, Carlsson; Kramer, Rinman, Loven, Holmqvist och Widell talade för bifall till hr Silfverstolpes och öfriga reservanters framställning samt afslag De tänkandet, såväl i hufvudsaken, som i dess särskilda delar, i hvilket beslut äfven ståndet stannade. Samma utskotts betänkande n:o 26, afstyrkande väckt motion om tillämpande af decimalsystemet vid int a ning:och uppmätning af landsvägarne i riket bifölls utan diskussion. N:o 27, afstyrkande väckt motion om rättighet för skolorna inom Lunds stift att dimittera ynglingar till universiteten, framkallade någon debatt. För äfslag talade hrr Lamberg och Ödmansson, och för bifall hrr Loven, Dahm Björok, Widell och Trägårdh, hvaremot hrr Sundvallsson och Ridderstad yrkade återremiss på anförda skäl. Betänkandet bifölls. Derefter förekom bevillningsutskottets betänkande n:o 14, i anledning af väckta motioner angående upphöran :e af nederlagsrätt: för bränvin och sprit, m. m. Utskottets med hänseende till denna fråga gjorda förslag, att rikets ständer måtte uti underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, att brän