skall genljuda otver: hela verlden. MOTEEASDID SARS ARNES Tvåhundraårsfesten i Danmark. FTAfven i Fredericia och på andra ställen hade minnet af den afslagna stormningen mot Köpenhamn blifvit firad med: stor högtidlighet. Amtman Orla Lehmann föreslog under fester i Fredericia en skål för norden i följande ordälag : Det er umuligt at feire denne :Höitid, uden at blive -greben af Gläde over den store Forandring, der siden hin Tid er foregaaet i de nordiske Folks indbyrdes Forhold ;: dengang:var det en seirrig svensk Här, som truede Danmark med -Undergang, og det var en Seir: over Svenske, vi idag höitideligholde; mön da Danmark sidste Gang var städt i Nöd, da var det Sverigsog Norges baade Regering og Folk, som var vor eneste sande Ven; deres Här var os et velkommet Rygstöd, og mange af deres Sönner have Mm Valpladsen blandet Fostbroderblod med vore Sollater. Men ogsaa i en anden Henseende indeholdes der et stort historisk Vidnesbyrd i hine Begivenheder. Det slutter sig til tvende vigtige Begivenheder i Nordens Historie, hvorom det Digt, De nys-have sjunget, minder, og ligesom der vist ikke er nogen Dansk, som jo gläder sig over dem Heltedaad, :hvorved Gustav Vasa befriede Sverig og aabnede den Heltetid, der udgjör et af de rigeste Dele i vort store nordiske Fälleseie, og ligesom det nu vist erkjendes overalt, at Norges Selvständighed har hävet denne Del af vort nordiske Fädreland til en höiere Udvikling, end det vilde have naaet uden samme, saaledes maa hver svensk Skandinav fryde sig over; at det rige Bidrag, som et selvständigt Danmark og en eiendommelig dansk Folkelighed har ydet Norden. ikke dengang blev qvalt. Det er altsaa den store historiske Läre, .hine. Begivenheder have givet, at Nordens Enhed rikke-skal bygges paa den ene Stammes Herredömme og de Andres Undertrykkelse. Men ikke mindre klart fremträder deri den anden historiske Läre,.at Nordens Enhed er det Maal,hvortil:hele Nordens Historie: stunder, hvis Opnaaelse det bestandig har eftertragtet, men ad urette Veie, og derfor hidtil ikke har naaet: Derfor lader os fastholde Maalet, men eftersträbe det ikke gjennem Vold og Undertrykkelse, men i et frit Fostbroderskap af tre selvständige Riger, hvori j . Kjärlighed er Baandet Og Frihed Forbunds Balkl Hvornaar og hvörledes og gjennem hvilke Led denne Nordiske Treenighed skal naåes, staaer i Guds Haand; men vi ville aldrig mistvivle .eller-svigte den store Tanke, der er Själen i vort Nordens. Historie, og vi ville netop paa denne Dag bringe vore bedste Önsker for — det nordiske Fostbroderlåg ! 1818—19 och 1856—57. Härnedan meddela vi en förteckning å antalet af segelfartyg, som yttre vägen ankommit till:Stockholm från inoch utrikes orter sedan år 1816: Er ml r om mm Eat 2 EB ER SR FSE FSE FE FE förl Elle RE ER c sm 24 År or oo År ohh st et BRASS ES SES AES 8 fo: ER HR TR k TR 1816 i 393. 1838 978. 477 1817 1458. 371. 1839 1060. 350. 1818 1226. 613: 1840 1124. 330. 1819 I 1100. 604. 1841 1049. 387. 1820 1026. 287: ) 1842 990. 3887 1821 1151. 323. 1843 1012. 340. 1822 1299. 307.. 1) 1844 1031: 332: 1823 1219. 342. 1845 1100. 402. 1824 1463. 815. 1846 1037. 452. 1825 1278. 336. 1847 911: 495. 1826 1260. 423. 1818 1359, 532. 1827 1028. 422. I 1849 1393. 565: 1828 1154. 329. 1-1850 1396: 699. 1829 1024. 276: 1 1851 1299. 780. 1830 : 1060. 303. 1852 1129. 608. 1831: 8 1022. 345: 1853 1014. 700. : 1832 (12687. 320. 1854 1006. 839. 1833 1242. 294. 1855 881. 897. 1834 1252. 290. 1856 987. 1166. 1835 i 1168. 317. 1857 1061. 1037. 1836 1157. 309. 1858 891. 570. 1837 1148, 334. EI ofvanstående uppgift faller först i ögonen att sjöfarten på Stockholm, särdeles den utländska, minskats i en så ytterliga grad på det sista året, nemligen från 1166 fartyg 1856 och 1037 år 1857 till blott 570 i fjol. I början af listan ser man att antalet af utifrån inkomna fartyg steg från 393 år 1816 och 371 år 1817 plötsligt upp till 613 år 1818 och 604 1819, och att derefter. föll antalet lika plötsligt ned till mindre än hälften det påföljande året. Sedan ökades antalet på fem år endast högst obetydligt, och på det hela taget ökades det icke alls, annat än undantigsvis något enda år, förrän åren 1845 och 1846; då ökningen ändtligen började bli konstant. Om man sammanräknar antalet af utifrån ankomna fartyg för hvarje tiotal af år, räknadt från och med 1817, så finner man det hafva utgjort under första perioden 3921 eller i medeltal 392 om året, under den andra perioden 3305 eller i medeltal blott 330 om året, och under den tredje perioden 3792 eller 379 om året, det vill :säga att under tidrymden 1837—1846 anlände ännu icke så många fartyg från utlandet till Stockholm som