UTRIKES Den i går afton anlända södra snällposten medförde tidningar från London af den 12, Paris, Brissel och Berlin af den 13 samt Hamburg och Köpenhamn den 14 dennes. DANMARK. F Från Wien skrifves till Leipz. Zeit., att man der omtalar ett officielt meddelande från Berlin, som skall innehålla en utförlig framställning af det preussiska kabinettets uppfattning af den slesvigska frågan. Det skall deraf synas, att preussiska regeringen icke delar den från flera håll uttalade åsigten, att den närvarande tidpunkten icke synes gynsam för de tyska bemödandenas utsträckning till Slesvig; tvärtom skall preussiska kabinettet betrakta med samma ögon som 1848 och 1849 möjligheten att de af tyska förbundet anfäktade förhållandena i Slesvig kunna nödvändiggöra en intervention af förbundet. Om denna notis säger Fzedrelandet,, att den ser misstänkt ut, då förbundet hittills icke med ett ord anfäktat Slesvigs förhållanden. FRANKRIKE. I dessa dagar har den länge påtänkta utvidgningen af staden Parisgräns blifvit genom ett kejserligt dekret anbefald. Dekretet. som är dateradt den 9 dennes, bestämmer, att de nya gränslinierna skola innesluta ej allenast. alla befästningarne, utan äfven derutöfver en gördel af 230 metres bredd, hvilken genom en lag af den 3 April 1841 anslagits till befästningarne. Till följd häraf upphäfvas kommunerna Passy, Auteuil, Batignolles-Monceaux, Montmartre, La Chapelle, La Villete, Belleville, -Charonne, Bercy, Vauirard och Grenelle, och dessa 11 områden eller delar deraf läggas till Paris, likasom de 13 kommunerna Neuilly, Clichy, St. Ouen, Aubervilliers, Pentin, Pres-Saint-Gervais, St. Mandå, Bageolet, Ivry, Gentilly, Montrouge. Vanvetrs och Issy, hvilka ligga inom gördeln omkring fästningsverken. De delar af Auteuil, Passy, Batignolles-Monceaux m. fl., hvilka ligga utom nämde linie, förenas med tillränsande kommuner. Den nya kommunen aris kommer att indelas i 20 municipalarrondissementer, hvilka bilda lika många fredsdomarekantoner. Det parisiska kommunalrådet kommer fortfarande att bestå af. 60 medlemmar; äfvenså erhåller hvarje arrondissement sin mär jemte två bisittare. I sin ber rättelse rörande detta ärende anför inrikes ministern, som anser denna åtgärd böra hafva vidtagits redan år 1841, men nu finner densamma alldeles nödvändig, att år 1806 endast 13,229 personer voro bosatta å de områden, som nu införlifvas med Paris, men att folkmängden derstädes år 1841, då befästningarne anlades, stigit till 114.315, och år 1856 uppgick till icke mindre än 351,396. ären i Marseille har i en skrifvelse. till krigsministern fäst hans uppmärksamhet på den fara, staden löper genom de ofantliga krutmassor, som hopas der utan iakttagande af nödiga försigtighetsmått, isynnerhet som militärmyndigheterna på platsen undskylla sin försumlighet i detta hänseende . med den stora brådska, som blifvit dem anbefalld af regeringen, General Mac Mahon har i en dagorder af den 5 dennes på följande sätt aftackat den till Frankrike återkallade divisionen Renault: Kejsaren har beslutit, att den aktiva division, som består af 8:de jägarebataljonen samt 23:dje, 41:sta, 56:te och 90:de linieregementena, och öfver hvilken divisionsgeneralen baron Renault för befälet, genast skall återvända till Frankrike. Öfvergeneralen vill ej låta dessa tappra regemented afmarschera utan att säga dem farväl och erinra dem om de tjenster de gjort. Anland till Algerien i början af år 1856, tog divisionen ärorik andel i nämde års expedition, hvilken hade till följd de i riket Dra-el-Mizan insurgerade stammarnes underkastelse. År 1857 bildade hon en division af den armåkår, som under marskalk Randons befäl underlade sig hela Diwyrakabylien. Under fortgången af denna operation utmärkte hon sigien mängd strider, i hvilka hon: deltog, genom sin ifver och de framgångar, som hennes anförares skicklighet tillförsäkrade henne. Allestädes gaf denna kår efterdöme af ifver vid arbetet och egnade sin hvilotid åt vigtiga kolonisationsarbeten. Man har till stor del henne att tacka för Napoleonsfästet, anläggnin