förmenta våldet skulle hafva blifvit föröfvadt, heller eljest hörer under krigsrättens domvärjo och icke eller den åtalade saken är af beskaffenhet, att jag derföre är underkaståd krigsdomsto!s dom, behöfver jag. i anledning af åklagarens obetänkta påstående; nu icke yttra något vidare, än att jag yrkar att krigsrätten må förklara sig obehörig att med denna sak taga vidare befattning och hänvisa vederbörande att i händelse af befogenhet vid laga domstol sina påståenden anhängiggöra och utföra. Vilja de, som mig anklaga, möta mig vid lagligt forum, skall jag icke underlåta att ådagalägga, att jag vid det ifrågavarande tillfället icke öfverskred hvad min tjenstepligt till ordningens upprätthållande mig ålade. Stockholm den 16 November 1858. Vv. T. Ramsten. Efter uppläsande af hvilka skrifter Fogelström och Schoultz yrkade att för det lidande som blifvit dem tillfogadt, derigenom att de, ehuru oförvunne, hållits häktade ifrån det de arresterats och intill frampå dagen den 19 Oktober, Ramsten måtte ådömas att nutgifva ersättning med sex riksdaler riksmynt till dem hvardera, i afseende å hvilket yrkande Ramsten endast åberopade den invändning angående domstolens behörighet, som han i ofvanintagne skrift redan framställt; och som vidare icke var å någon sida att andraga eller påstå, fingo vederbörande afträda, medan krigsrätten öfverlade till följande för dem, åter inkallade, afsagde Jtslag: Hvad först angår gardisten vid ryttmästaren m. m, grefve Wrangels sqvadron n:r 93 Johan Erik Fogelström, finner krigsrätten icke något hafva blifvit genom undersökningen upplyst, som kan honom till last föras, hvadan Fogelström varder från allt ansvar fri; känd. Beträffande sedermera gardisten vid den genom majoren m. m. grefye Björnstjernas vunna befordran nu lediga sqvadron n:r 58 Knut Christian Schoultz, så, enär han sjelf erkänt, hvad vidUndersökningen jemval blifvit ådagalagdt, att han begifvit sig ut å den honom anbefalda patrullering, utan att hafva förut behörigen tillsett sadlingen å den häst han dervid skulle rida, anser krigsrätten Schoultz för sin vårdslöshet i omförmälda hänseehde skyldig till extra RE bestraffning, den hr sekundcehefen. eger att estämma. Vidkommande slutligen poliskommissarien Vietor Theodor Ramsten, så, enär hans genom undersökningen ådagalagda förfarande, hvilket icke är. till patrulls öfverfallande att hänföra, och således icke kan till det derföre stadgade straff föranleda, af åklagaren ansetts såsom olaga häktning, hvadan änsvar å Ramsten blifvit yrkadt enligt 20 kapitlet 7 4 missTgerniogsbalken och kongl. förordningen den 20 Jameari 1779; finner krigsrätten sig icke behörig, att .med målet taga befattning, utan hänvisar detsamma till vederbörlig domstol, . Stockholms rådstufyurätt:; skolande, med anledning af det yrkade ansyarets beskaffenhet, handlingarne i målet till öfverståthållareembetet öfversändas för att rådstufvarätten tillställas. Rå4jhusrättens utslag är af följande lydelse: Genom den vid krigsrätten hållna undersökning finner rådstufvurätten vära upplyst och styrkt att poJiskommissarien. Vietor Theodor Ramsten -måndagen den, 18. Oktober sistlidne. år omkring kl. 10 ..e, m. i början på Hornsgatan anhållit en i sträckt traf ridande patrull af konungens lifgarde till häst, som btgjorts af gardisterda n:o 95 vid afl. ryttmästaren grefve Wrangels f. d. sqvådron Jehan Erik Fögelström och n:058: vid hr ryttmästaren: m.m. friherre Peyrons sqvadron. Knut Christian Schoultz; samt att Ramsten omedelbarligen derefter låtit, genom manskap, reqvireradt från vaktefå vid Södermalmstorg, dit afföra bemälde patrullkarlar, hvilka sedermera blifvit till bögvakten vid kongl. slottet afförde; och ehuru Ramsten, som af patrullens ovanligt hastiga framfart, af det ropande och skriande, som dervid egt rum och hvilket gifvit Ramsten anledning förmoda, att personer blifvit öfverridna, samt deraf att gåardisten Schoultz fallit af hästen, hvartill Ramsten kan antagas, i anseende till det då rådande mörkret, icke genast erfarit verkliga orsaken, icke saknat skal ätt anhålla patrullen och låtit den afföras till den närbelägna vakten vid Södermalmstorg, för att göra sig förvissad, huruvida patrullkarlarne varit, såsom det förefallit Ramsten, af starka drycker öfverlastade, vppenbarligen orätt i tjensten sig förhållit deruti att hän, sedan patrullkarlarne befunnits nyktra, icke låtit. dem. fortsätta: patrullerihgen, utan i stället låtit dem till bögvakten vid kongl. slottet afföras; likväl, och som, vid det förhållande att Ramsten, emot sitt bestridande, icke är förvunnen att hafva uttryckligen anbefallt gardisternas arresterande, berörda äf Ramsten vidtagna obehöriga åtgärd icke kan anses innefatta omga hiktning, anser rådstufvurätten Ramsten ieke kunna till det:å honom yrkade ansvar derföre fällas, såsom följd hvaraf någon ersättningsskyldighet icke beller kan honom åläggas. ESKS SENOR EOS