Att under det nu i Frankrike. rådande reeringssystem hvarje. skymt-.af-politisk frihet lifvit undertryckt, :att;--såsom Berryer: lika träffande som dristigt uttryckte sig, styrelsesättet der verkligen utgör. det komplettaste envälde, som någonsin. existerat, att-dersenater och-lagstiftande kårer uttrycka alldeles enahanda valör som fordom tribunal och senat under Fiberius, allt detta är allmänt bekant och nogsamt styrkt. genom -mångfaldige företeelser ur. sdagens nyaste historia. Eike kändt är ock att, såsom en följd af detta system och såsom ett medel att söka upprätthålla detsamma, ett ännu. hårdare tillknytande af centralisationens band och en.idermed sammanhängande utsträckning af polismakten. och embetsmannaväldet, äfvensom ett i lagar och praxis fullständigt genomförd! trycktvång utgjort föremål för den nya regimens tidigaste och trägnaste omsorger. Mindre allmänt kändt torde deremot vara hurv tungt godtyckets hand hvilar öfver samvetsfriheten och uppfostringsväsendet, i trots ad grundlagens bestämda, ytterst liberala föreskrifter. derom. Huru, hvad uppfostringsväsendet särskilt angår, nämde föreskrifter iakttagas, finner man af en nyligen i Times al ett ögonvittne insänd berättelse, ur hvilker vi meddela följande: ?Ar 1852 funnos i departementet Öfra Vienne 12 blomstrande protestantiska skolor, son under några år varit i verksamhet, och invånarne i;närgränsande: församlingar äro villiga att intyga huru de ha att tacka dessa protestantiska skolor för sin och sina barns upp: fostran i afseende på allt hvad som kan förtjena, detta namn. Ingen, som icke är katolsk prest eller kejserlig embetsman, kunde besöka dessa förträffliga skolor utan att känn: sig tacksam emot Frankrikes evangeliska säll skap, som ibland en i okunnighet och laste; försänkt befolkning införde kristendomens civiliserande inflytelser och nyttiga kunskaper. Inom en socken kunde sällskapet 1842 ickt finna sex personer, mären och hans skrifvarc inberäknade, som kunde läsa och skrifva. 1852 fanns deremot i församlingen icke en enda, som ej egde en eller båda af dessa färdigheter. Under 1830 års konstitution äfvensom under. 1848 års ansågos. dessa skolor like lagligen tillkomna som någon annan i Frank: rike; men plötsligen förklarade departementets s. k. akademiska råd?, en ny myndighet, införd till följd: af 1850 års uppfostrinigsstadga, dessa skolor vara olagliga, anförande till stöd för detta beslut 11:te punkten i nämde