har höglofliga statsutskottet tillstyrkt, att ri:ets nu församlade ständer måtte bevilja låeunderstöd för de tvenne jernvägar, hvilka om provinsen Helsinglaud blifvit föreslagna, i ändamål att med Östersjön förbinda de in landet belägna till Dellarnes och Ljusnans !odomfång hörande stora lugnvattenytor. Den na af dessa vägar, eller den, som inom sorra Helsingland är ämnad att från Hudiksvill ledas till Dellarnes floddal, har, utan att nigon väsentlig anmärkning inom utskottet d remot förekommit, blifvit tillstyrkt, hvarmot den vägbana, hvilken inom södra Helingland skulle med hafvet förbinda Ljusnans ch Woxnans floddalar, och hafVa sin ändvunkt vid Söderhamns stad. icke inom utskottet sig tillvunnit samma odelade bifall. :medan i en afgifven reservation den åsigt ir uttalad; att samma väg ej skall vara af vehof påkallad, enär ett enskilt handelsbo:ag redan företagit anläggning af en jernväg an en af Ljusneelfvens större vattenbassiver, sjön Marman, till lastageplats vid hafvet. samt erbjudit andra på elfyen trafikerinde att i denna anläggning deltaga. Ehuru denna åsigt redan synes vara tilläckligen vederlagd genom de skäl för den föreslagna nya kommunikationsledens öppnande. som utskottet för sitt tillstyrkande anfört, torde det dock tillåtas en med ortens lokalrhållanden kunnig person, hvilken lifligt är inresserad för landets ekonomiska förkofran. tt i kort sammanfattning anföra de: skäl. wilka ådagalägga förkastligheten af förutvämda åsigt. Dessa skäl äro: 1:o. Att den under anläggning varande Sanda—Marmabanan, belägen -på I mils aftänd. från landets nuvarande stapelort,; Sölerhamns stad, har sin ätidpunkt vid hafvet i en plats, hvarest inga etablissementer för närvarande finnas för att emottaga landets betydliga handelsrörelse. 2:0. Att icke blott sjelfva banan, utan äfven hamnoch lastplatsårna vid dess båda indpunkter tillhöra ett enskilt handelsbolag, och sålunda icke äro eller kunna blifva för landets allmänna trafik disponibla. 3:0. Att banans öfra ändpunkt, belägen vid sjön Marman, på endast 7 mils afständ från hafvet, icke beröres af några vägar från det inre af landet, och jemväl dermed saknar vattenkommunikation, emedan sjön Marman afstänges från Ljusnans ofvanliggande stora vattenbassin, Bergviken, genom ett 27 fot högt vattenfall, hvilket icke annorlunda kan förbigås än genom anläggning af kanal med tillhörande slussverk, hvartill, enligt upprättadt förslag, en kostnad är beräknad af ej mindre än 326,700 rdr bko. . 4:o. Att markens kuperade beskaffenhet vid Marmans norra strand, enligt hvad hållna undersökningar upplyst, icke medgifva Sanda— Marmabanans fortsättning och utsträckning norr om nämde sjö och fram till Bergviken. 5:0. Att, äfven om sjöarne Bergviken och Marman blefve förbundna genom en jernbana förbi Bergviksforsen, Sanda—Marmabanan i allt fall icke kan blifva för den allmänna trafiken i landet begagnelig, emedan, i följd af de dubbla omlastningarne och dervid erforderliga faktorier, varutransporten efter denna väg till hafvet blefve vida kostsammare, än såsom den nu sker på vanlig landsväg från Bergviken till Södertminii. Vid anläggning af ifrågavarande jernbana, har endast anläggarnes egna intresse tagits i beräkning, ty vid banans ena ändpunkt är under bygnad ett dem enskildt tillhörigt sågverk om 8 ramar, till hvilket sågtimmer efter Ljusna-elf nedflottas, och vid andra ändpunkten ligger detta verks lastageplats. Reservantens påstående, att anläggningen af banan från Bergviken till Söderhamn skall bidraga till att qväfva den enskilta omtanka, som framkallat Marma—Sandabanan, innebär ledes ett misstag, då sistnämda bana är anlagd endast för ett specielt enskilt ändamål och icke åsyftar att betjena den allmänna trafiken. Af skäl, som förut äro anförda, kan-icke heller denna bana med fördel af någon annan än egare af sågverk vid sjön Marman begagnas för andra effekter än bjelkar och annat flytande gods, som oförädladt skall till hafvet nedforslas. — För den egentliga landtmannarörelsen är den alldeles onyttig Deremot afser föreslagna Söderhamns— Bergviksbanan landets allmänna nytta, emedan densamma, med staden till utgångspunkt, öppnar en kommunikationsled in i landet af 4, mil fram till Bollnäs kyrka, hvarifrån sn vidare i en framtid kan fortsättas så väl efter Ljusnans floddal till nordvestra delen af Helsingland, som efter Woxnaelfvens dal ända in i Stora Kopparbergs län. Till ortopeden d:r Sätherberg med anledning af hans framställning i Aftonbladet n:r 302 för December 1837 samt n:r 3 och 5 för Januari d. å. AN RR RA RAN