Burskap kan erhållas. särskilt på. vinbandel, med rätt att hafva sittande gäster, trävaruhandel, materialhandel, hökeri, som gifver rätt att utskänka bränvin, marchandiserhandel, samt handel med gamla böcker och gammalt jern, Väl berättigar burskap, såsom köpman att handla med tt. ex. vin och trävaror; men den, som har särskilt bursksp på nysshämde handelsgrenar, får icke vid sidan deraf drifva annan. handel. För handel med bröd, ljus och tråd samt dylikt meddelas burskap utan afgift; lumphandel får drifvas utan burskap, men blott med polismaktens tillstånd. Mjölk, fett, frukt etc. äro föremål för fullkomligt fri handel. i Dessa bestämmelser äro i allmänhet gällande äfven för landet med undantag af ett bälte af 1!y, mils bredd närmast omkring städerna, ett afstånd som likväl kan inskränkas genom tillstånd af inrikesministern. Hökerioch klädmäklerihandel kan få drifvas på 1 mils afstånd från stad. Tredje hufvudafdelningen handlar om utskänkningsrörelsen. Värdshusrörelse drifves af antingen värdshusvärd, restauratör e ler kons ditor. I stad erfordras derför burskap; på landet kunglig tillåtelse. De olika rättigheterna för dessa olika slags värdshusrörelse äro noga bestämda. UTRIKES. Gårdagens snällpost, som först på aftonen anlände, medförde tidningar från London at den 7, Paris, Brössel och Berlin af den samt Hamburg af den 9 dennes. I dag har finsk post ingått, medförande tidningar från Helsingfors af den 7 och Åbo af den 8 dendes, hvaremot dagens snällpost ännu icke inträffat då tidningen lägges i press, DANMARK. Lauenburgs val af en ledamot i riksrådet skall, enligt Hamburger Nachrichten , hafva blifvit afböjdt af de väljande, som återsändt de till dem öfverlemnade valsedlarne utan att vara ifyllda, och förklarat att deicke vilja deltaga i valet. FRANKRIKE. Utförseln af kulics eller fria negrer till dc franska kolonierna har, såsom vi redan förut .omnämt, förorsakat en konflikt mellan engelska och franska fartyg, till följd hvaraf franska kabinettet nu lärer utfärdat en not till det engelska, hvarförutan Frankrike beslutit att till skydd för sin flagga på Afrikas vestkust förstärka sin flotta på dessa farvatten. Den 4 dennes uppbrann en stor väfnadsfabrik i grannskapet af Rouen. Elden utbröt i.ett magasin, hvarest varor till ett värde af 300,000 francs fonnos förvarade, och hvaraf intet räddades. På 7 arbetare, som serverade en spruta, nedföllo. brinnande bräder och bjelkstycken. Alla dessa arbetare dels föllo. dels hoppade ut i floden; men 4 af dem hade redan erhållit svåra brännskador, och en så svåra, att han kort derefter afled. En annan olyckshändelse tilldrog sig den 8 dennes i kyrkan S:t Sulpice i Paris. Under det att en messa kl. 10 på f. m. hölls i ett af kapellen. exploderade en kalorifer med en förfärlig knall och: slungade omkring metallstycken och sjudande vatten. Kaloriferen hade varit begagnad i tre år. Af de 12 personer, som befunno sig i kapellet, dödades 3 och sårades 5, deribland 2 ganska svårt, så att den ene af dem afled efter 2 timmars förlopp. Vid uppvaktningen den 2 dennes hos kejsarinnan, . bar hon ett diamantsmycke. som kejsaren gifvit henne i nyårsgåfva. Enligt Le Nord skall smycket vara värdt 1Y, million francs. Från Marseille förmäles den 7 dennes, att företagsamhetsandan derstädes åter begynner vakna till lif, samt att penningeställningen märkbart förbättrat sig. ENGLAND. De senaste underrättelserna från Ostindien hafva gjort ett högeligen smärtsamt intryck i England. Alla tidningarne beklaga den oersättliga förlusten af den så oförmodadt aflidne general: Havelock, denne tappre härförare, som för ett halft år sedan var nästan alldeles okänd till och med i England, men som sedermera segrande utgått ur så många strider och varit en räddare för så många af sina utaf fienden hårdt ansatte landsmän. Det andra oiyckshudskapet, som telegrafen framfört, var engelsmännens stora nederlag vid Cawnpore den 27 Nov., då general Windham, hvilken såsom öfverste så mycket utmärkte sig på Krim vid Kedans stormning, led en oerhörd förlust. Huruvida han blifvit öfverrumplad eller dukat under för en stor öfvermakt, vet man ej, men då han hade att förfoga öfver 1500—2000 man, och rebellernas antal veterligen icke utgjorde mer än 8000, hvilket ej var någon ovanligt stor öfvermakt, då engelsmännen. många gånger förut besegrat dem under vida ogynsammare förhållanden, befarar man i England, att nederlaget förorsakats af några felaktiga dispositioner af generalen. Huru härmed än må förhålla sig, så har detta missöde gjort ett ganska nedslående intryck i England, hvilket föga mildrats af den lysande hämd, som sir Colin Campbell sedermera utkträfde på rebellerna. Regeringsbladens uppgift i sistl. November månad, att den indiska finansfrågan först i Februari skulle framläggas för parlamentet, har bekräftat sig. Ostindiska kompaniet har hittills hjelpt sig fram med de medel, som stått detsamma till buds, och har, fill betäckande af de utomordentliga utgilterna, uppjagit ett lån å 1,000,000 hos engelska ak