Linieskepp 29, fregatter för segel 16. S:ma 45x fregatter för ånga 5. 5. Korvetter 2, Transportfartyg 3 5 med 1896 kanoner. Summa 55. Härtill kommer en mängd kanonslupsr, dels för rodd, de:s för ångkraft. Enligt samma Almanach de Gotha, sid. 652, ut gjorde mariovbudgeten 1852 26!,, millioner silfverrubler, utgörande omkring 76,200,000 rdr rmt, och derjemte bygges för närvarande starkt uti Rysslunds alla hamnar, så väl större som mindre krigsfariyg, hvaraf större delen med ånvgkraft. Ryska örlogsfloitornas hela personal militara, civila och varfsarbetare upptages för östersjöflottorna till 69,348 personer, och deraf sjöeller skeppsofficerare 813, skärgårdsofficerare 316, sjöartilleriofficerare 253, summa officerare 1382. Då man ifrån dessa uppgifter företager granskningen af hvad som uti Kosgl. Maj:ts nådiga proposition i afseende å femte hufvudt teln förekommer, så finner man, att äfven med beräkning af, utaf rikets ständer vid sednxste rikdag beviljade utomordentliga anslag för örlogsflottans iståndsättande, man med de vid sista riksdag beviljade så väl ordinarie som extra anslag icke hunnit längre, än att man vid 1858 års början beräknar sig kunna uppkomina till: egelskepp tjenstbara af 1:sta klassen. . . 4 D:o d:o med ånga. . . . . 2 Segelskepp tjenstbara af 2:dra klassen . . 2. D:o d:o af 3:dje d:o . . . L D:o tjenstbart till skrofvet men inkomplett till inventarierna . 0 1 Segelfregatter af 1:stia klassen 2 D:o af 2:dra d:o 0 2 3 Segelkorvetter . . . . . . ss so ss vs I Briggar 5 konertar . . . ss s os rr so so 0 0 D ngkorvetter om 2 å 300 hästkrafter — . . 3. större ångfartyg om 60 å 140 d:o . 3. Summa segelskepp, fregatter och mindre fartyg 27. ångskepp, korvetter och ångfartyg 8. Då man vidare följer uppgifterna för femte hufvudtiteln, finner man att vi, med troligen allt hvad som till marinbudgeten torde kunna anslås, skulle vid 1872 års början uppkomma till ett yttre örlogsförsvar af 8 ångskepp. 3 af nyaste och största klass. 3 af äldre 1:sta klass och 2 do 2:dra klass; hvaribland åtskilliga likväl torde minst räkna 70 års ålder ifrån sin första tillkomst. 4 ångfregatter; 1 af nyaste och största klass. 2 af äldre 1:sta klass och 1 af äldre 2:dra klass 2 segelfregatter af 2:dra klass 4 korretter, 1 brigg, 4 skonertar, 3 ångkorvetter om 2 å 300 hästars kraft, 5 större ångfartyg af 60 å 140 hästars kraft, och tillsammans en örlogsflotta af 31 fartyg, stort och smått, seglande och med ånga försedd, eller 3 fartyg mindre än uppgiften för 1858 års början innefattar. När härtill lägges skeppens årliga försämring ge-1 nom byggnadsmaterielets jemna närmande till förruttnelse, så minskas utsigterna ännu mer att kunna nå de: höjd af antal skepp för örlogsflottan, som af andra blifvit förestäldt såsom önskvärdt men utan fästadt afseende vid möjligheten att uppnå målet, vare sig i personelt eller materielt hänseende. Utaf de senaste tilldragelserna i Östersjön har åtminstone allmänhetens sunda förstånd inhämtat hvad Rysslands 36 å 37 linieskepp, med dertill hörande fregatter, korvetter och ångfartyg, uträttat emot de allierade flottorna. Man torde således utan förmätenhet kunna fråga: hvad man egentligen åsyftar med ett så obetydligt yttre örlogsförsvar, som den kongl. propositionen uti femte hufvudtiteln framställer ? Om man förutsätter möjligheten af ett krig mot Skandinavien, ifrån Rysslands sida, utan vestmakternas hastande till vår undsättning, hvilket, såvidt menskligtförutseende tillåter, måste förklaras för en omöjlighet; men det omöjliga för ett ögonblick förutsatt, skulle vår linieflotta icke då uti öppna sjön blifva totalt förstörd af den så öfverlägsna ryska? Instängd uti Karlskrona åter, skulle den uträtta detsamma som den betydliga ryska flottan under åren 1854—1855, instängd uti Kronstadt. Dertill torde äfven komma, att Karlskrona i afseende å sina befästningar och genom sin belägenhet, på långt när icke är något Kronstadt, i följd hvaraf denna flottaos station säkerligen icke skulle kunna värnas för ett bombardement; detta törhända mera än ifrån ett håll, med den skottvidd och de krut laddningar projektilerna under senaste tiden erhållit, och hvarvid de kongrewska raketerna icke heller skulle underlåta att ådagalägga sin förmåga. Et förhållande som måhända torde böra tagas i betraktande vid de :kade kostnaderna för befästningarne å sjelfva inloppet till Karlskrona. Med vestmakternas deltagande uti Skandinaviens försvar i Östersjön äro våra vid 1872 års början, åtminstone till någon del, redan halfruttna 8 ångskepp, helt och hållet obehöfliga och ingalunda utgörande något vilkor för vestmakternas biträde. Jag har här uti mina händer, till statsutskottets och till alimänhetens tjenst, ett originalförslag till besättningslista för K. M:ts örlogsflotta, som : trustades i Karlskrona och hvilket approberades af K. M:t deu 5 Februari 1789. Det upptager linieskeppens antal till. . . . 21. Stora fregatter. . . .— — . so ss vv vs vw 9 Repeterfregatter och smärre fartyg . . . . 12. . eller tillsammans 42. Bemanningen, med befäl och allt, till 16,595 personer ; och deribland soldater af armån 3,048. Besättningarnes svaghet ådagalägger omisskänneligen brist på tillgångar, hvilken vid svårare bestyckning skulle nu blifva ännu mer känbar. Med denna betydliga flotta uträttades likväl under kriget 1789 och 1790 ingenting. Rysslands sjömakt och materiella resurser voro i denna väg då på långt. när icke stigne till samma höjd som nu, när våra utvägar deremot genom förlusten afbåde Finland och Pommern minskats, i samma mån som ryska makten ökats. Vårt yttre sjöförsvar, eller den egentligen stora flottan har aldrig lemnat några stora resultater. Att här ådagalägga detta, vore utan ändamål. Svenska flottans sjötåg af Törnqvist, och äfven senare af Gyllengranat, gifva nogsamt vid handen, att tapperheten vid enskilta strider varit öfver allt beröm utmärkt; men om vunna sjöslag. eller bataljer lemnar historien intet vittnesbörd, ty segern vid Hogland torde numera icke af historieforskaren kunna såsom sådan antagas, sedan den furstlige, så kallade segrarenn, till följd af de menskliga storbeternas gemensamma lott, i grafvyen icke mera utgör ett föremål för smickret. Vare detta sagdt utan minsta afsigt att stöta någon korporations ömtålighet; der händelserna tala, an dessutom sådant aldrig komma i fråga. Den uti 1789 års förslag öfver örlogsflottan uppgifna skeppstyrka var ingalunda utgången ifrån Sverges egna medel... Den var en produkt af understöd från Frankrikes politik, att genom Sverges upprätthållande underhålla en öfvervigt emot utvecklingen af Rysslands redan då befarade uppstigande till det stora öfvervälde, som det i senare tider och särdeles ag SE 2 VV HH TSE V-— kad DR —— --— OA få mh om mm om mt rm Am Mm AA AA et oo