ENGLAND. På ett. meeting i Newcastle har en protest beslutats mot kriget i Persien och en petition till drottningen blifvit uppsatt i denna syftning. Sir Edward Bulwer Lytton blef d. 15 högtidligt installerad såsom lordrektor för universitetet i Glasgow. Han höll dervid ett långt tal; hvari han, under många sidohugg åt de franska encyclopedisterna och de tyska rationalisterna, sökte visa, att universitetsbildningen, för att.blifva nationel och kristlig, icke bör öfverlemna,.sig..åt de nyare. .språken-och den nyare litteraturen, utan -företrädesvishålla sig till de båda klassiska språken och deras litteratur. RN Staden Edinburg ämpar tilldela den bekante afrikanske resanden d:r Livingston hedersborgarerätt. :--Hr Saffi,r f..d. en af de romerska triumvirerne, numöera professor iitalienska språket vid Oxfords universitet, har i London hållit den första af tvenne föreläsningar öfver Italien sådant det varit och sådant det skall blifvan. I sin första föreläsning höll han sig nästan uteslutande till det förflutna och slöt med ett loftal öfver Mazzini..-: Den förste Napoleons inflytande på de: italienska förhållandena skildrades såsom i allmänhet välgörande, i det att det af honomgrundade konungariket Italien väckte hos italienarne åtminstone föreställningen om nationel enhet. Rättegång enmot Rednath, för begångna förfalskningar och försnillningar, är nu slutad ps det sätt, att han blifvit dömd till deportation på lifstid. TYSKLAND: Den 15 dennes sammanträdde i Närnberg deputerade från de tyska staterna till en konferens, som skall öfverlägga om ett förslag till en allmän tysk handelslag. Preussens och Österrikes ombud framlade hvardera ett särskilt på förhand: inom de respektive länderna uppgjordt förslag tillhandelslag. Hvilketdera bland dessa som kommer att läggas till grund för öfverläggningarne har ännu icke blifvit afgjordt. Preussen. Från Berlin förmäles, att resultätet af schweiziska förbundsförsamlingens öfverläggning om neufchåtelfångarne blifvit officielt mMeddel!adt af Frankrike, tillika med en förfrågan om Preussen nu ville iniåta sig på underhandlingar beträffande Neufchåtel. Svaret derpå var jakande och af.afs i form af en till alla undertecknare i londonprotokollet ställd förklaring, med hvilken tillika följde ett meddelande, att Preussen hädanefter afstår från alla militöriska åtgärder mot Schweiz. SCHWEIZ. Såsom förut genomtelegräfrapport är kändt, hade de rojslistiska fångarne den 18 dennes erhållit sina pass och biifvit eskorterade till franska gränsen. En af dem, hr v. PourtalesSteiger, förmodades begifva sig till Rom. Man har förundrat sig öfver den stora majoritet (91 röster mot 4); hvarmed nationalrädet fattat beslutet om fångarnes frigifvande, utan alla andra vilkor än deras förvisning för tillfället ur landet, så mycket mer som uti franska Schweiz herrskar en icke obetydlig folkrörelse, som har en afgjordt krigisk karakter. Det stora rådet i Geneve hade, understödt af en folkförsamling bestående af 6607 medborgare; enstämmigt beslutat en petition till förbundsförsamlingen, hvaruti densamma uppmanades att ej gå in på något förlikningsförslag, som icke liktidigt med fångarnes frigifvande lemnade full garanti för konungens af Preussen afstående från all rätt till Neufchåtel, samt den opinion uttrycktes, att hvarje annat vilkor vore oförenligt med schweiziska republikens ära, Man hade i följd af denna och andra dylika opinionsyttringar åtmipstone väntat en stark minoritet. Oriaken till. den oförmodade utgången förklaras vara, att vid en förberedande sammankonis: det schweiziska sändebudet dr Kern, som uti -en särskilt beskickning afgått till Paris, högtidligt-tillkännagaf, -:tt franske kejsaren med stort eftertryck förklarat de schweiziska sände buden, att.om konungen af Preussen, efter -fångarnes frigifvande, icke.. erkände NeufcHåtels fullkomliga oberoende, så skulle kejsaren änse, edsjörbundsta sak såsom sin egen och med all-sin makt. uppträda tll förmån jör Schwäz. Detta -yttrande hade betydligt-omstämt.opinioneh inom nationalrådet, och då hr Escher, uti ett Jångt föredrag, med klarhet åskådliggjorde ställningen och visade farorna. och orimligheten af att tända krigets fackla; då tvisten kunde med fördel för Schweiz lösa: fredligt, var den fredliga åsigtens seger fuliändad. När resultatet: af omröstningen tillkärnagafs, ropade en röst från läktaren: Detto beslut sär en skamfläck i schweiziska historien! och en annan yttrade: Schweiz är således en fransk provinsls De personer, som fälde dessö yttranden, aflägsnades af polisen, och presidenten tillkännagaf; att. läktarne komme att stängas för allmänheten; derest församlingens verksamhet stördes genom dylika opinionsyttringar eller andra oordningar, Ständerrådet har med 33 röster mot 3 instämt . uti ofyannämde mationalrådets beslut. Den disskussion, som föregick detta beslut, var, särdeles liflig. Professor Carl Vogt, hvilken . jemte Fazy och Pignat hörde till: minoriteten, uppträdde med en ytters: skarp kritik öfver nationalrådets beslut, samt gjorde antydningar på de vilkor, under hvil: ka konuogen af Preussen ville afstå frår Neufchåtel, hvarvid en mycket häftig scet uppstod mellan talaren och dr Kern, hvilken ansåg de af honom inom kommissionen med delade upplyshingar hafva blifvit missbiukade af professor Vogt och på ett vilseledande sätt anförde: SPANIEN. Cortes skulle blifva sammankallade till den 1 Maj. Spanske konsuln uti S:t Domingo. Segovia, som. genom sin inblandning uti re publikens inre angelägenheter, väckt engels männens och amerikansarnes missnöje, har hlifvit återkallad af. onanola rageringen. 25