sten öfver dörrarna och öfver de väldiga spis-
larne, alla dylika spår af forntida prakt hade
blifvit anmärkta och antecknade till fördel för
lady Eleonora, och försatte i verksamhet or-
ganen för aktning för forntiden och forntida
saker, hvilken var en af de mest utvecklade
på baronetens hufvudskål. Doktor Antonio,
som längtade efter frukosten, kom plötsligep
fram till baroneten, hvilken stod med huf-
vudet tillbakakastadt, som det tycktes fördju-
vad i betraktandet af ett sl:gs gammaldags
för, med dubbel öppning, ofvanpå hufvudir
gången, hvilket, som doktor Antonio förkla-
rade, var ett tillbehör vid de flesta bygnader
nära kusten och ämnadt att sätta de personer.
som befunne sig derinne, i tillfälle att nedösa
kokande vatten eller dylikt på de anfallande.
Anblicken af borgfrun, hvilken hand i band
med Lucy just kom ut ur trädgården, fullän-
dade den serie af angenäma intryck, som ba
roneten mottagit, och ur stånd att på annat
sätt uttrycka sina känslor, skyndade han fram
för att med all tillbörlig vördnad bjuda den
gamla damen sin arm. Signora Eleonora var,
som han senare hviskade till Antonio, icke
allenast ladylik; utan hade i sitt sätt att vare
en hofdams ädla hållning.
Frukostbordet var dukadt på terrassen, om
hvilken vi redan haft tillfälle att tala, och
signora Eleonora och hennes gäster satte si:
ned att frukostera I viprankornas angenäm:
skugga, som, uppdragna 1 spalierer, hängde
ned e festoner, hvilka bildade en grönskande
vägg på alla sidor, utom på den, som var t
söder, hvarifrån man bade en präktig utsigt
öfver hafvet. Lady Eleonora uppfylde er
värdinnas plikter på detta lediga, behagfull:
sätt, under hvilket en dam af den gamla sko-
lan så väl vet att dölja sin ständiga upp-
mörksamhet på hvarje gästs välbefinnande. Dö
man såg henne småle, hörde henne tala så