meddela några utdrag.
Litterära notiser.
Af Samlade skrifter af C. Michael Bellman,
utgifna af J. G. Carlenn, har tredje häftet ut-
;kommit. Det innehåller en planch i färg-
tryck, framställande Movitz konsert på Tre
Byttor (Fredmans epistel N:o 51) samt åtskil.-
liga illustrationer i träsnitt. Till häftet är fo-
gad en uppsats af W. Bauck, om minnet icke
bedrager oss förut synlig i Musiktidningen, i
hvilken förf. söker motivera nödvändigheten
och befogenheten af en ny harmonisk bear-
betning af Bellmans melodier, i stället för den
Ahlströmska.
— Finska Litteraturbladets Februarihäfte
har kommit oss tillhanda. Det innehåller:
1) Recension öfver Menskliga utvecklingens
historia af Ignell. 2) En uppsats om Budd-
baismen. 3) Sir John Franklin och hans
manskap,, efter Dickens Household Words.
4) Inhemsk Litteratur. 5) Tjurar och Björ-
nar, efter Household Words. 6, Hvarjehanda.
— Af Reinholms och Bomanssons arbete
aFinlands Fornborgar, har första häftet, omfattande
Kastelholm på Åland och innehållande 3 i Stockholm
utförda plancher med text, utkommit. Snellman
klandrar i Litteraturbladet texten, såsom alltför pa-
tetisk och föga hållande sig till sitt verkliga ämne,
utan i stället lemnande ett slags repititionskurs i
svenska historien med vidlyftiga omsömen rörande
alla historiska personligheter, som under lifstiden
på Kastelholm händelsevis ätit en bit skinka och
druckit en mugg öl, eller hvilka blott tillsatt slotts-
fogden och af honom reqvirerat dessa goda varor till.
Stockholm.
— Z. Topeli Fältskärns Berättelser ha
blifvit öfversatta på tyska och utgifna uti Euro-
päische Bibliotek der neuen belletristischen TLitte-
ratur.s
— Den för några år sedan aflidne dr E.
Boas, bekant bland annat genom sin resa i Skandi-
navien och sin under titeln Nordlichter utgifna re-
sebeskrifning, hade i flera år före sin död varit sys-
selsatt med utarbetande af en fullständig biografi
öfver Schiller. Ur hans efterlemnade papper har W.
v. Maltzahn nu i tvänne band utgifvit Schillers Ju-
gendjahre, ett arbete, som innehåller en mängd in-
tressanta detaljer, hvilka icke blott kasta ljus öfver den
store skaldens utveckling, utan äfven utgöra bidrag
till förra århundradets kulturhistoria.
— En ny Philo. En engelsk prest, the rev.
Rendell, har nyligen utgifvit ett historiskt arbete öf-
ver tiden från Noak till Abraham. Han ser i alla
bibelns berättelser härom en enda sammanhängarde
allegori. Så var Noakska syndafloden t. ex. ingen
verklig öfversvämning, utan endast irreligiositetens och
våldets inbrott i verlden. Arkens byggnad är sam-
hällets nya organisation, Noaks tre söner samhällen
af tre olika principer, och så vidare hela vägen ige-
nom.
— Katolsk litteratur. 1 Frankrike utvecklar
sig sedan någon tid en utomordentlig rörelse på det
religiösa området. Teologer och lekmän täfla i ut-
gifvandet af djuplärda teologiska arbeten. Så utgaf
nyligen en fredsdomare i Bordeaux ett arbete be-
nämdt Etudes philosophiques sur le Christianisme,
som väckte stort uppseende; ett annat i Paris nyli-
gen utkommet lärdt arbete är Etudes sur les peres
de Veglise,, af Charpentier, professor i filosofien.
— Har skådespelaren William Shakespeare för-
fattat de dramatiska stycken som bära hans namn?
Denna nog paradoxa fråga uppkastas af en författare
i den i Newyork utkommande tidskriften Putnams
Monthly Magazine,. Af så väl yttre som inre skäl
vill författaren finna att skådespelaren vid Globetea-
tern i London omöjligt kan ha varit författaren.
Denne måste enligt hans åsigt ha tillhört någon af
samhällets högsta och mest bildade klasser och möj-
ligtvis varit Baco af Verulam eller sir Walter Ra-
leigh. Shakespeare hade mottagit dem till uppförande
och dervid efter godtycke tillagt eller borttagit,
hvaraf de många anstötliga ställena skulle förklaras,
0. 8. V.
— Washington Star, berättar att Smithsonian
Institute lyckats för sitt bibliotek erhålla en sällsynt
och dyrbar bok, tryckt på låg-holländska och utgifven
1772. Denna bok innehåller prof på papper, till-
verkadt af nästan alla slags fibrösa samt till och med
animala ämnen, och redogör för de särskilta tillverk-
ningssätten. Följande ämnen, på hvilka boken ger
profver, ha blifvit använda till pappersfabrikationen:
Getingbon, sågspån, svarfspån, mossa, hafstång, humle-
och vinrankor, bampa, mullbärs- och aloeblad, torf,
halm, kålstockar, furuträd, majs, sockerrör, blad af
hästkastanjen, tulpanen, linden m. m. Bokens för-
fattare är J. C. Schaffer.
— I Atheneum Francais, finnes en kort
historik öfver papperstillverkningen i Frankrike til-
lika med en ungefärlig uppgift på beloppet deraf
nu för tiden.
År 1852 uppgick tillverkningen till 45 millioner
kilogrammer, lika med 105 millioner skålpund un-
gefär. 1855 hade den stigit till 120 millioner skål-
pund. Hälften häraf eller 60 millioner skålpund dels
förbrukas i Paris, dels försändes derifrån. Deraf åt-
går för dagliga tidningarne öfver 5 millioner, för
regeringens tryck lika myeket, för öfrigt tryck öfver
10 millioner, skrif- och brefpapper nära 6 millioner
0. 8. V.
De sjuttiofem tryckerierna i Paris sysselsätta i
medeltal tre handpressar och två machinpressar hvarje.
