meddela några utdrag. Litterära notiser. Af Samlade skrifter af C. Michael Bellman, utgifna af J. G. Carlenn, har tredje häftet ut;kommit. Det innehåller en planch i färgtryck, framställande Movitz konsert på Tre Byttor (Fredmans epistel N:o 51) samt åtskil.liga illustrationer i träsnitt. Till häftet är fogad en uppsats af W. Bauck, om minnet icke bedrager oss förut synlig i Musiktidningen, i hvilken förf. söker motivera nödvändigheten och befogenheten af en ny harmonisk bearbetning af Bellmans melodier, i stället för den Ahlströmska. — Finska Litteraturbladets Februarihäfte har kommit oss tillhanda. Det innehåller: 1) Recension öfver Menskliga utvecklingens historia af Ignell. 2) En uppsats om Buddbaismen. 3) Sir John Franklin och hans manskap,, efter Dickens Household Words. 4) Inhemsk Litteratur. 5) Tjurar och Björnar, efter Household Words. 6, Hvarjehanda. — Af Reinholms och Bomanssons arbete aFinlands Fornborgar, har första häftet, omfattande Kastelholm på Åland och innehållande 3 i Stockholm utförda plancher med text, utkommit. Snellman klandrar i Litteraturbladet texten, såsom alltför patetisk och föga hållande sig till sitt verkliga ämne, utan i stället lemnande ett slags repititionskurs i svenska historien med vidlyftiga omsömen rörande alla historiska personligheter, som under lifstiden på Kastelholm händelsevis ätit en bit skinka och druckit en mugg öl, eller hvilka blott tillsatt slottsfogden och af honom reqvirerat dessa goda varor till. Stockholm. — Z. Topeli Fältskärns Berättelser ha blifvit öfversatta på tyska och utgifna uti Europäische Bibliotek der neuen belletristischen TLitteratur.s — Den för några år sedan aflidne dr E. Boas, bekant bland annat genom sin resa i Skandinavien och sin under titeln Nordlichter utgifna resebeskrifning, hade i flera år före sin död varit sysselsatt med utarbetande af en fullständig biografi öfver Schiller. Ur hans efterlemnade papper har W. v. Maltzahn nu i tvänne band utgifvit Schillers Jugendjahre, ett arbete, som innehåller en mängd intressanta detaljer, hvilka icke blott kasta ljus öfver den store skaldens utveckling, utan äfven utgöra bidrag till förra århundradets kulturhistoria. — En ny Philo. En engelsk prest, the rev. Rendell, har nyligen utgifvit ett historiskt arbete öfver tiden från Noak till Abraham. Han ser i alla bibelns berättelser härom en enda sammanhängarde allegori. Så var Noakska syndafloden t. ex. ingen verklig öfversvämning, utan endast irreligiositetens och våldets inbrott i verlden. Arkens byggnad är samhällets nya organisation, Noaks tre söner samhällen af tre olika principer, och så vidare hela vägen igenom. — Katolsk litteratur. 1 Frankrike utvecklar sig sedan någon tid en utomordentlig rörelse på det religiösa området. Teologer och lekmän täfla i utgifvandet af djuplärda teologiska arbeten. Så utgaf nyligen en fredsdomare i Bordeaux ett arbete benämdt Etudes philosophiques sur le Christianisme, som väckte stort uppseende; ett annat i Paris nyligen utkommet lärdt arbete är Etudes sur les peres de Veglise,, af Charpentier, professor i filosofien. — Har skådespelaren William Shakespeare författat de dramatiska stycken som bära hans namn? Denna nog paradoxa fråga uppkastas af en författare i den i Newyork utkommande tidskriften Putnams Monthly Magazine,. Af så väl yttre som inre skäl vill författaren finna att skådespelaren vid Globeteatern i London omöjligt kan ha varit författaren. Denne måste enligt hans åsigt ha tillhört någon af samhällets högsta och mest bildade klasser och möjligtvis varit Baco af Verulam eller sir Walter Raleigh. Shakespeare hade mottagit dem till uppförande och dervid efter godtycke tillagt eller borttagit, hvaraf de många anstötliga ställena skulle förklaras, 0. 8. V. — Washington Star, berättar att Smithsonian Institute lyckats för sitt bibliotek erhålla en sällsynt och dyrbar bok, tryckt på låg-holländska och utgifven 1772. Denna bok innehåller prof på papper, tillverkadt af nästan alla slags fibrösa samt till och med animala ämnen, och redogör för de särskilta tillverkningssätten. Följande ämnen, på hvilka boken ger profver, ha blifvit använda till pappersfabrikationen: Getingbon, sågspån, svarfspån, mossa, hafstång, humleoch vinrankor, bampa, mullbärsoch aloeblad, torf, halm, kålstockar, furuträd, majs, sockerrör, blad af hästkastanjen, tulpanen, linden m. m. Bokens författare är J. C. Schaffer. — I Atheneum Francais, finnes en kort historik öfver papperstillverkningen i Frankrike tillika med en ungefärlig uppgift på beloppet deraf nu för tiden. År 1852 uppgick tillverkningen till 45 millioner kilogrammer, lika med 105 millioner skålpund ungefär. 1855 hade den stigit till 120 millioner skålpund. Hälften häraf eller 60 millioner skålpund dels förbrukas i Paris, dels försändes derifrån. Deraf åtgår för dagliga tidningarne öfver 5 millioner, för regeringens tryck lika myeket, för öfrigt tryck öfver 10 millioner, skrifoch brefpapper nära 6 millioner 0. 8. V. De sjuttiofem tryckerierna i Paris sysselsätta i medeltal tre handpressar och två machinpressar hvarje.