Bref från Qvarken. (Från Aftonbladets korrespondent,) Vid Umeå fjärd d: 20 Febr. 18566: Tid efter annan hafva utländska tidningar berättat, att under nu fortgående :krig emellan stormakterna oroligheter uppstått -på flera orter inom de sydligare delarne af ryska riket, ehuru ett mystiskt dunkel .hvilar öfver det närmare förloppet dervid; och endast dofva rykten om desamma trängt sig till: utlandet. Vi känna äfven att uti Finland finnas många sningsämnen, hvilka sannoliktskola komma till utveckling, i händelse kriget fortfar och vissa gynnande omständigheter inträffa. Hvad jag deremot icke sett att tidningarne omtalat, är det missnöje, som på sednare tiden försports bland de handlande klasserna inom guverntmentet Archangel och landet deromkring, hvarest, likasom uti det öfriga Ryssland; de handlandes diktan och traktan, främmande för intellektuel och moralisk lyftning, uteslutande går ut på att samla penningar. Den stränga blokaden, som förlamar den jest betydliga handeln på platserna vid Hvita hafvet, särdeles Archangel, måste således för dem vara i hög grad ovälkomnmien. Till marknaderne i de finska orter, som gränsa till Sverge, ankomma årligen från Archangel och närheten deraf. handlande ryssar. På lägsta appsteget bland dessa idkare af handeln stå le, hvilka, nästan alla lifegne, uti nordligaste delen af Sverge erhålla benämning af kylryssaro, af ordet kyla eller påse, ty en såan, innehållande åtskilliga kramoch manuakturvaror, bära dessa schackrare på ryggen, likhet med våra gårdfarihandlande, vanirande långa vägar, och sökande att geno : yttrande deraf draga vinst och tillika tillredsställa det hos ryssarne i hög: grad rålande begäret att handla och vandlaNyssmde marknader besökas äfven af ryska köpän, som drifva betydlig handel med pelsverk, hvaraf en stör mängd erfordras för Ryssiands behof, genom hvilken lönande handel igra förvärfvat sig en förmögenhet af flere 0,000 rubel silfver. En delaf dessa förmögne köpmän begagna till utanplagg de lyrbaraste pelsverk; men då dessa afklädass varseblir man med förvåning den skärande ntrasten, emellan desså plagg och då öftige iderna, som bära vittne om ingenting minc än dyrbarhet och snygghet. Det påstås i!ven att en och annan af pelsverkshandlanlorne är lifegen, hvaröfver man så mycket