rande ryska sändebudet hr v. Budberg: Que i Pon itienne fermeå Berlin! hvilket den genomresande herrn icke förstod, utan tillfälligtvis berättade. Vidare är säkert konstateradt, att Berlinerryssarne och ryssvännerna icke sgynna! Preussenscinträdes. Derasvintriger skapade förvecklingen vid förbundsdagen: i Frankfurt, Kvätom jag skall yttra några ord. Det är der, som man vet, fråga om -att såsom egna upptaga de fem punkterna med -det saf-Osterrike äskade löftet att i. nödfall upprätthålla dem. Preussen och staterna af andra rangen vilja göra förbehåll för 5:te punkten (Bomarsund c.), hvilken, liksom alla de andra, det skulle vilja antaga i ryskt, men vicke i vesterländskt. intresse. : Genom bäjersk bemedling åstadkoms ett slags öfverenskommelse mellan Preussen och Osterrike. Icke. destomindre. gjorde det preussiska sändebudet hr v. Bismark-Schönhausen, som hör till de ifrigaste medlemmarne af det ryssvänliga partiet, städse nya svårigheter och fördröjde förbundsdagsbeslutet så : mycket han: kunde. Tre gånger måste hr v. Manteuffel telegrafera till: Frankfurt, att konungen (som hyser en liflig önskan att blifva representerad vid kongressen) vore böjd för en kompromiss, och att. han i denna, anda borde tolka sina instruktioner. ; Detta hemliga motstånd af Ryssland och dess vänner härstädes och i Frankfurt emot Tysklands antagande af de fem punkterna och Preussens dermed; sammanhängande inträde. i konferensen är ett nytt bevis, att Ryssland; sjelf; ännu: icke anser freden för säker, och att det för den händelse, att kriget åter skulle utbryta; vill försäkra sig om sina bundsförvandter, äfven om de äro bundsförvandter blött genom sin neutralitet. Ryssland handlar. dervid säkert, klokare än Vestern, isynnerhet.:klokare än Frankrike, som låter sina tidningar sjunga fredshymner -och som ville och skulle; ha behandlat sinä trogna sardinska medkämpar illa, om icke England trädt emellan och Särdinien sjelf genom sitt manNR energiska uppträdande imponerat på fran ska kabinettet. och hödgat det till en bättre uppfattning af sina pligter emot den. stat, som jemte, England och Frankrike dragit svär-, det för. den. europeiska rätten, Osterrike måste till sin stora harm gå in på, att den verksanima medbjelparenjicke ed blify sämre belönad, äh dess tvetydiga ha bugar politik, och, att, verlden icke, skulle; få. bevittr na sett. tillbakasättande,. som .;på det högsta, skulle ha iskårat; den offentliga ,moralen..4 . Men jag bör: ej, låta föras mig in, på. ett främmande område. :genom .sådana:betraktel-; ser. I Detvåterstår ännw att nämna något. om: de ryska intrigerna vid förbundsdagen i Frånkfurt, hvilken erbjuder ett särdeles bördigt fält för sådana. Ni vet, af sista, raderna,1 min sednaste skrifvelse. d. 9 Febr,, attohr v. Beust, den neutrale: och, ryssvänlige sachsiska ministeri; kommit hit. för att med afseende på de österrikiska propositionerna till förbundsdägen utverka. sig. förbehåll för 5:6 punktön. och. fordrar att. förbundet, skulle: blifva .(det. vill säga i Rysslånds intresse) särskildt representeradt vid pariserkonferenserna. Man säger att hr v. Beust, ett för öfrigt godt hufvud, men som bättre vore placerad på något annat ställe än i hjertat af Tyskland, har pe.sonligt groll. till lord Clarendon, sedan denne i en not af Juni 1834 läste lagen för hr v. Beust med; anledning af sammankomsten (på Rysslands föranstaltande)i Bamberg 1 Maj 1854. Denna. depesch var så engelskt kärf, att hr v. Beust i sitt svar af d. 9 Juli 1854 sade: Det språk, söm hr grefve Clarendon ansett sig böra begagna mot oss, är sådant att det fordradeg allt det afseende, som vi äro skyldiga Bennes britiska majestäts regering; för att förmå oss att icke föredraga tystnaden framför ett svar.... . Ehuru nu hr v. Beust framför tystnaden föredrog att affatta en lång not, tyckes dock lörd Clarendons filippik emot Rysslands officiösa representant i Tyskländ haåfva blifvit till en del-qvarsittånde: Säledes kom hr v. Beust hit, erhöll audiens hös konungen, konfererade rimed hr v. Budberg och agiterade mot hr v. Manteuffel; som var emot att förbundet skulle särskildt representerasi Paris, erhedan Han ganska väl kände Huru impopulärt det skulle vard att antingen låta hr v. Beust figurera jerate grefve Buol i köngressen eller förkjelpa konungen af Preussen till inträde i Konferensen -på bambergerministerns skuldror. FIden var af konungen understödd blott under den tysta förutsättåingen; att Preussen skulle erhålla förbundets uppdrag. Hrov. Manteuffel hade i detta afseende sina tvifvely men gaf slutligen efter; dels derföre att han alltida gifver efter ock betraktar som sin Kufvudsakliga kallelse att gifva efter, men dels ock emedan han visste, att Österrike i Hemlighet och vestmiakterha Kelt öppet skulle sätta sig emotatt förbutidet blefve särskildt representeradt, hvilket blott kunde förstärka det ryska inflytandet på kon? gressen. Så uppstödden märkvärdigaf reda offentliggjorda preussiska depeschen af-dx3 Febr. till grefve Arnithn i Wiens hvilken Fredrik den stores stat: 1) läter genomskåda sm Brinmnahde önskan btt fårtiltföde till kon? ferenserna; 2) med äfseendepå Rysstarid (hvils Ket kän tydligt läsas mellan taderna) gör sing förbehåll angående konseqvensernä ef femtd putikten;,: 3) med: äfseende på de tyska Förl buhdsktaterna (således återigen med afsesiråd på förordar att-förbundet-blir: särskildtirepresenteradt i. Paris: i sboluliv iv ia Jag svarade naturligtvis nej,.och tillade: bättre sent. än. aldrig, med. förlofo,, ——:s hr hat uNu syvårgdet så, att jag, kände. historien, på minai fem. fingrar, ty fru. Marsh:lät icke någon vigtas. om än aldrig så kort i Miscarset. aitan