hålla dugliga embets- och tjenstemän, under
en tid då inom de närande och af staten icke
beroende yrkena utsigterna till att vinna både
bergning och förmögenhet allt mer och mer
vidga sig.
Dessutom torde, äfven ur rent politisk syn-
punkt, böra tagas i betraktande, att just de
till inträde i representationen icke berättigade
ofrälse embets- och tjenstemännen utgöra en
ganska- betydlig och inflytelserik del af den
medelklass som ännu står utanför skranket
och från hvars vexande styrka och oberoende
det likväl alltid lärer blifva som de liberala
här i landet skola i väsentlig mån kunna
åräkna stöd för sina bemödanden och för-
hoppnin gar om vexande, ja framtvingade, främ-
steg icke blott i ekonomiskt, utan ock i poli-
tiskt hänseende. —IMm—
Vecke-uppgifter rörande Riksbanken,
afgifna den 31 December.
Fonden till. diskontering och utlåning för han-
del och näringar samt till kassakreditiv åt
enskilde personer.
a) Vexeldiskontering den 21 November till den 31 December.
Utestående, enligt sista rapporten, 1,475,941: 10. 3.
Inbetalning - - - 102,461: 11. 4,
Sgr 1,373,479: 46. 11.
Diskontering .: . - 2 2 0 - 29,715: 24. 11
Utestående 1,398,195: 23. 10.
b) DUtlåning för handel och näringar.
Utostående, enligt sista rapporten, 1,023,591: 10. 1.
Inbetalning . . - 49,200: — —
Sgr- 974,391: 10. 1.
Utlånirg 30,100: — —
Utestående 1,004,791: 10. 1.
e) Kassakreditiv åt enskilde.
Utestående, enligt sista rapporten, 459,305: 39. —
Inbetalning sr sr sv 2 256,170: — —
Sgr 203,135: 39. —
S 197,420: — —
Utestående 400,555: 39. —
Fonden för utlåning med omsättningsrätt.
Utestående, enligt sista rapporten, —— — —
Inbetalning I,
Uttagning .
Sgr —— -— —
Utlåning! oso flere vs Kr — — —
: Utestående —— — —
Fonden för utlåning mot hypotek af aktier
och publika papper.
Utestående, enligt sista rapporten, — 86,490: — —
Inbetalning . 10,460: — —
Sgr -76,030: — —
Utlåning . 4,600: — —
Utestående -— 80,630: — -—
Den 31 December.
Utelöpande sedlar oeh invisningar 39,471,853: — 1.
Behållning, tillhörande . allmänna
verk och inrättningar samt en-
skilde .-. . . .- . . . . 10,172,249: 45.
Metallisk kassa i silfver . . . 12,999,021: 40.
Dito, förvandladt i riks:dr banko 34,664,058: 11.
ae
MUSIK.
KONGL. TEATERN. Rossinis Barberare har
länge varit en bland vår publiks favorit-ope-
ror. Den oändligt fina och qvicka libretton.
till hvilken den italienska maestron skrifvit
sina graciösa melodier, fulla af sprittande lit
och humor, skänker också åhöraren en njut-
ning, som endast är snillets alster förbehållen.
Hos oss uppsattes denna opera första gån-
gen under grefve Lagerbjelkes direktion, och
har sedan dess alltid varit en välkommen gäst
hvarje gång den ånyo upptagits. Hvad den
nuvarande uppsättningen beträffar, så är den-
samma till en del tillfällig, och således bör
man. mildt bedöma de musikaliska prestatio-
nerna. I alla händelser bör den, som går dit
med ej alltför stora pretentioner, icke ängra
att hafva åhört den glada musiken, hvilken
wunnit en betydlig friskhet genom de raska
tempi, hvari den nu tages, och som i fordna
dagar saknades. För Rosina hafva vid sång-
lektionen i andra akten blifvit inlagde de art
madame Sontag-Rossi på italienska operan i
Paris i samma parti afsjungna polka-variatio-
nerna.
I Rom komponerade Rossini år 1816, då
endast 24 år gammal, musiken till Barbera-
ren, den han påstås hafva fullbordat på en-
dast 13 dagar; och likväl fortlefver ännu
detta verk altjemt på alla europeiska teatrars
repertoirer! — Sedan dess har den genialiske
tonsättaren firat många triumfer, riktande mu-
;siklitteraturen med tonskapelser, sädane som
Othello, Cenerentola, La Gazza Ladra, La
donna del Lago, Semiramide, Wilhelm Tell
m. fl. Vid 32 års ålder hade Rossini redan
ikomponerat 45 operor.
Vid 37 års ålder afslog han alla anbud på
beställningar af nya partiturer. Han lemnadt
Paris, hvarest han skördat så många lagrar,
och slog ner sina bopålar i Bologna, hvarest.
såsom bekant är, på sednare tider hans stör-
sta. nöje varit att idka handel såsom — fisk-
köpare, samt att riktigt efter sitt sinne kunna
njuta af sina samlade kapitaler. Det enda
hvarmed han, -under sitt vistande derstädes.
gjort sig påmint hos sina många musikaliska
wänner och beundrare är hans, äfven här vic
åtskilliga tillfällen uppförda, Stabat Mater.
Till den utbildning, röstens teknik unde
senere år vunmit, har måhända Rossini mest
af alla nutidens kompositörer bidragit. Också
hafva få kompositörer så som han förstått att
skrifva för detta, det skönaste af alla instru-
menter. Lyckligast är Rossini såsom kompo-
sitör, då han får måla det lif som tysker
jkallar Sorgenfrei, ett lif — utan morgondag.
iMan kan likväl icke heller frånkänna Rossini
det allvar, som behöfs för att skildra stora
deramatiska momenter, Ett genomögnande ai
partituret till hans opera Wilhelm Tell är
tillräckligt att bevisa motsatsen; ty få lyriska
äramer finnas bland detta sekels kompositio-
ner så rika på dramatiska skönheter och ef-
fekter som denna tonskapelse.
Bland de många anekdoter, som cirkulera
om Rossini, tro Vi oss göra läsaren ett nöje
med att omnämna nedanstående, hvilken gif
ver en id om den lätthet hvarmed han kom-
;ponerade. En dag i Venedig, under det R.
war sysselsatt att för dervarande teater kom-
ponera en ny opera, satt han vid sitt skrif-
bord, helt och hållet insvept i en vid kappa.
i sin lilla kalla och oeldade kammare, belä-
mA 410 sinn Ran af Ott mindra aNcenr: