hålla dugliga embetsoch tjenstemän, under en tid då inom de närande och af staten icke beroende yrkena utsigterna till att vinna både bergning och förmögenhet allt mer och mer vidga sig. Dessutom torde, äfven ur rent politisk synpunkt, böra tagas i betraktande, att just de till inträde i representationen icke berättigade ofrälse embetsoch tjenstemännen utgöra en ganskabetydlig och inflytelserik del af den medelklass som ännu står utanför skranket och från hvars vexande styrka och oberoende det likväl alltid lärer blifva som de liberala här i landet skola i väsentlig mån kunna åräkna stöd för sina bemödanden och förhoppnin gar om vexande, ja framtvingade, främsteg icke blott i ekonomiskt, utan ock i politiskt hänseende. —IMm— Vecke-uppgifter rörande Riksbanken, afgifna den 31 December. Fonden till. diskontering och utlåning för handel och näringar samt till kassakreditiv åt enskilde personer. a) Vexeldiskontering den 21 November till den 31 December. Utestående, enligt sista rapporten, 1,475,941: 10. 3. Inbetalning 102,461: 11. 4, Sgr 1,373,479: 46. 11. Diskontering .: . 2 2 0 29,715: 24. 11 Utestående 1,398,195: 23. 10. b) DUtlåning för handel och näringar. Utostående, enligt sista rapporten, 1,023,591: 10. 1. Inbetalning . . 49,200: — — Sgr974,391: 10. 1. Utlånirg 30,100: — — Utestående 1,004,791: 10. 1. e) Kassakreditiv åt enskilde. Utestående, enligt sista rapporten, 459,305: 39. — Inbetalning sr sr sv 2 256,170: — — Sgr 203,135: 39. — S 197,420: — — Utestående 400,555: 39. — Fonden för utlåning med omsättningsrätt. Utestående, enligt sista rapporten, —— — — Inbetalning I, Uttagning . Sgr —— -— — Utlåning! oso flere vs Kr — — — : Utestående —— — — Fonden för utlåning mot hypotek af aktier och publika papper. Utestående, enligt sista rapporten, — 86,490: — — Inbetalning . 10,460: — — Sgr -76,030: — — Utlåning . 4,600: — — Utestående -— 80,630: — -— Den 31 December. Utelöpande sedlar oeh invisningar 39,471,853: — 1. Behållning, tillhörande . allmänna verk och inrättningar samt enskilde .-. . . .. . . . 10,172,249: 45. Metallisk kassa i silfver . . . 12,999,021: 40. Dito, förvandladt i riks:dr banko 34,664,058: 11. ae MUSIK. KONGL. TEATERN. Rossinis Barberare har länge varit en bland vår publiks favorit-operor. Den oändligt fina och qvicka libretton. till hvilken den italienska maestron skrifvit sina graciösa melodier, fulla af sprittande lit och humor, skänker också åhöraren en njutning, som endast är snillets alster förbehållen. Hos oss uppsattes denna opera första gången under grefve Lagerbjelkes direktion, och har sedan dess alltid varit en välkommen gäst hvarje gång den ånyo upptagits. Hvad den nuvarande uppsättningen beträffar, så är densamma till en del tillfällig, och således bör man. mildt bedöma de musikaliska prestationerna. I alla händelser bör den, som går dit med ej alltför stora pretentioner, icke ängra att hafva åhört den glada musiken, hvilken wunnit en betydlig friskhet genom de raska tempi, hvari den nu tages, och som i fordna dagar saknades. För Rosina hafva vid sånglektionen i andra akten blifvit inlagde de art madame Sontag-Rossi på italienska operan i Paris i samma parti afsjungna polka-variationerna. I Rom komponerade Rossini år 1816, då endast 24 år gammal, musiken till Barberaren, den han påstås hafva fullbordat på endast 13 dagar; och likväl fortlefver ännu detta verk altjemt på alla europeiska teatrars repertoirer! — Sedan dess har den genialiske tonsättaren firat många triumfer, riktande mu;siklitteraturen med tonskapelser, sädane som Othello, Cenerentola, La Gazza Ladra, La donna del Lago, Semiramide, Wilhelm Tell m. fl. Vid 32 års ålder hade Rossini redan ikomponerat 45 operor. Vid 37 års ålder afslog han alla anbud på beställningar af nya partiturer. Han lemnadt Paris, hvarest han skördat så många lagrar, och slog ner sina bopålar i Bologna, hvarest. såsom bekant är, på sednare tider hans största. nöje varit att idka handel såsom — fiskköpare, samt att riktigt efter sitt sinne kunna njuta af sina samlade kapitaler. Det enda hvarmed han, -under sitt vistande derstädes. gjort sig påmint hos sina många musikaliska wänner och beundrare är hans, äfven här vic åtskilliga tillfällen uppförda, Stabat Mater. Till den utbildning, röstens teknik unde senere år vunmit, har måhända Rossini mest af alla nutidens kompositörer bidragit. Också hafva få kompositörer så som han förstått att skrifva för detta, det skönaste af alla instrumenter. Lyckligast är Rossini såsom kompositör, då han får måla det lif som tysker jkallar Sorgenfrei, ett lif — utan morgondag. iMan kan likväl icke heller frånkänna Rossini det allvar, som behöfs för att skildra stora deramatiska momenter, Ett genomögnande ai partituret till hans opera Wilhelm Tell är tillräckligt att bevisa motsatsen; ty få lyriska äramer finnas bland detta sekels kompositioner så rika på dramatiska skönheter och effekter som denna tonskapelse. Bland de många anekdoter, som cirkulera om Rossini, tro Vi oss göra läsaren ett nöje med att omnämna nedanstående, hvilken gif ver en id om den lätthet hvarmed han kom;ponerade. En dag i Venedig, under det R. war sysselsatt att för dervarande teater komponera en ny opera, satt han vid sitt skrifbord, helt och hållet insvept i en vid kappa. i sin lilla kalla och oeldade kammare, belämA 410 sinn Ran af Ott mindra aNcenr: