vudstaden, ekant,
Stockholms samtliga offentliga läroverk at
den gamla stammen Katarina f. d. apologist-
skola varit det enda, som på grund af den
genom 1849 års cirkulär gifna anledningen
antagit en författning, som närmat sig hvad
man plägar kalla det nya skolsystemets. I
sammanhang dermed har undervisningen i
förstnämda skola, under ledning af dess skick-
lige och nitiske rektor hr Norling, äfven blif-
vit utsträckt utöfver det mål, som förut var
satt för apologistskolan, så att lärjungar till
och med kunna derifrån - dimitteras omedel-
bart till universitetet. En sådan utvidgning
af undervisningen var också under nuvarande
förhållanden rent af nödvändig, om icke de
genom förändringen för ungdomen åsyftade
förmånerna skulle till en stor del förfelas,
enär Stockholms gymnasium, hvilket eljest
borde hafva utgjort mellanlänken emellan sko-
län och universitetet, med den derstädes bibe-
hållna författningen af slutna klasser, i hvilka
lika fordringar för intagning göras på alla
och alla antagas böra framskrida lika på lika
tid, ieke kunde väl egna sig för upptagande
af lärjungar, som förut åtnjutit fördelarne af
ämnesläsning och fri flyttning. Nya Elemen-
tarskolan åter var dels genom sitt läge på
norr alltför långt skild från Katarina försam-
ling, för att dess barn rimligen kunde öfvergå
dit, dels har, såsom bekant är, tilloppet at
inträdessökande vid denna skola sedan en
längre tid varit så stort, att de till intagning
anmälde vanligen måst vänta i flera år, innan
de fått inträde i skolan.
Att fråntaga Katarina utvidgade skola rät-
tigheten att utsträcka undervisningen utöfver
den fordna apologistskolans mål, vore under
dessa omständigheter detsamma, som att in-
direkt tvinga henne att återgå till det gamla
eller åtminstone att neddraga henne till sam-
ma principlösa halfhet, som för närvarande
råder uti andra skolor inom hufvudstaden. I
alla händelser blefve de föräldrar, som be-
höfva anlita nämde skola för sina barns un-
dervisning, genom en sådan åtgärd beröfvade
största delen af de fördelar, som just på den
senare tiden tillvunnit henne deras ökade och
jemnt stigande förtroende.
Och likväl är det en sådan åtgärd, som di-
rektionen öfver Stockholms stads undervis-
ningsverk vidtagit, såsom läsaren kan närmare
inhämta af nedanstående handling. Det är
icke första gången, som man har skäl att för-
våna sig deröfver, att denna direktion, som
dock inom sig räknar flera representanter så-
väl af vetenskapliga samfund som af Stock-
holms upplysta grosshandelskår, lånar sig till
en reaktion, föga värdig en kommunal styrelse
i Sverges hufvudstad, som har vården om dess
anstalter för den allmänna bildningens be-
främjande åt sig anförtrodd.
Direktionens beslut har emellertid icke al-
lenast blifvit öfverklagadt genom besvär, som
skolans rektor ingifvit till. Kongl. Maj:t och
hvilka nu äro utställda till direktionens för-
klaring, utan äfven föranledt församlingen att
på allmän sockenstämma den 21 sistl. Okto-
ber genom enhälligt beslut anmoda sitt kyr-
koråd att genom en underdånig petition- till
konungen begära upphäfvande af det öfver-
klagade beslutet samt skolans bibehållande och
vidare utbildande uti dess nya författning.
Det är denna senare handling, som vi här
nedan meddela, och vi fästa så mycket mera
allmänhetens synnerliga uppmärksamhet derpå,
som kyrkorådet icke inskränkt sig till anfö-
rande blott af den egna församlingens ställ-
ning och behof, utan tillika med sakkänne-
dom behandlat frågan äfven ur den al män-
nare synpunkt, hvartill Rikets Ständers och
Konungens förut fattade beslut i skolfrågan
gifva rättmätig anledning. Den underdåniga
skrifvelsen har för öfrigt för tillfället äfven
ett särskilt intresse såsom gifvande ., vederbö-
rande en försmak af det sätt, hvarpå allmänna
meningen kommer att uttala sig öfver hvarje
återgång i skolfrågan, derest en sådan af re-
geringen beslutas, och det icke allsnast öf-
verallt i landet, hvarest föräldrar börjat få
göra någon bekantskap med de fördelar, som
det nya skolsystemet medför, utan äfven otvif-
velaktigt af Rikets Ständer vid den härnäst
sammanträdande riksdagen. la,
Den ifrågavarande petitionen är så lydande:
sStormåktigste Allernådigste Konung!
Ibland Siockholms territoriella församlingar inne-
har Katarina icke blott siörsia rymden, men äfven
den talrikaste befolkningen, nu uppgående till öm-
kring 16,000 menniskor: PDennå i allmänhet min-
dre bemedlade församling har också inom sig det
största antalet i behof af undervisning varande barn;
och då församlingens afskilda läge samt föräldrar-
nes eller målsmännens vanligen inskränkta tillgångar
nekar döm att åt barnen anskaffa enskilte lirare
eller att försända dem till de i ändra aflägsia stads-
delar befintliga offentliga läröverk, hafva Katarina
församlings invåhäre från långliga tider insett och
erfarit angelägenheten attinom församlingens eget område
söka bereda tillfälle åt dess yngre medlemmar att in-
hemta nödiga kunskaper. Särskilta, för denna för-
samling egna omsiändigheter verkade dock länge
uppskof med ändamålsenligt ordnande af församlins
gens läroanstalter. År 1820 uppbyggde försämlin-
gen nytt skolhus för gin dåvarande apolögistsköla;
tyvärr efter felaktig plan, inredt endast för ett in-
skränkt antal lärjungar och med syftemål, att uti
skolan skulle meddelas endast det förberedande kun-
skapsmått, som åf ålder vårit apologistskolan före-
lagdt att bibringå, och hvilket måhända gammal in- j
rotad fördom äfven ansett vara tillräckligt för invå-!
narne i denna, i flera andra hänseenden vanlottade )
stadsdel.
Emellertid och i den mån hågen vexte att för-
värfva ett högre, mer gagneligt vetande, än det!
tarfliga, som en sådan med nuvarande folkskolor då
nära jemförlig: bildningsanstalt beskärde, och särdes
les efter de förändringar, skolundervisningen i allmän
het undergått, sedan Eders Kongl. Maj:t och Rikets
Stärder föstat synnerlig uppmärksamhet på denna!
vigtiga del af omsorgerna för det uppvexande släg-:
tet, inträdde äfven i Katarina offentliga läroanstalt en !
ljusning, som ditlockade ett ökadt antal barn och yng-
lingar. Skolan blef för trång, och församlingen, som
ej hade annan lokal att tillgå, föranläts derföre, att
å det af Stockholms stads nämd åt församlingen år
1847 emot hyra upplåtna s. k. södra arbetshuset,!
beläget vid hörnet af Göt- och Högbergsgatorna, i
hvilket hus folksKolans afdelningar redan år 1847
blifvit inrymda, verkställa en till närmare 5,000 rdr
i kostnad uppgående reparation, för att åt sin högre