Article Image
förutsättas hafva varit eniga med regeringen i dess motstånd Mot .dechittillstill institutionens införande vidtagna: förberedande steg, så föll det likväl ingenvaf dem in att göra sit svar beroende af regeringens samtycke,. utån sånillvida som en af ledamöternas ställning Fsåsom. embetsman icke tillät honom: att deltaga i kommissionens arbeten med mindre han erhöll kunglig permission från. sitt embete, och på denna permission gjorde samma ledamot sin förklaring att vara villig efterkomma storthingets anmodan beroende, men icke på regeringens sanktion afregeringens beslut. Omkring ett halft år efter sedan storthinget fattat sitt beslut och mottagit de valda ledamöternas förklaring att de mottogo valet och åtogo sig att utarbeta det af dem önskade förslaget, och flere månader sedan kommissionen börjat sina arbeten, blefvo dess medlemmar genom tidningarne underrättade om att en kunglig resolution blifvit fattad, att stortbingets beslut icke bifölls, och att den permission en af kommissionens medlemmar begärt från sitt embete icke beviljades. Förklaringen i den kungliga resolutionen, att storthingets beslut icke bifölls, kan under desså omständigheter säkert icke förstås och är af kommissionens medlemmar icke förstådd såsom en regeringshandling, hvarigenom ett storthingsbeslut, hvars giltighet enligt grundlågen är beroende af kunglig sanktion, kasseras, utan blott såsom en förklaring att regeringen icke gillar storthingets handlingssätt, öch att detta är orsaken, hvarföre den permission en af kommissionens medlemmar begärt icke beviljades; men det kan svårligen hafva varit regeringens mening att lösa kommissionens öfrige medlemmar från deras å! storthinget gifna ovilkorliga löfte, att utarbeta det förslag som storthinget anmodat dem att författa, och efter den ställning, hvari saken då var, kunde kommissionens medlemmar icke öfvergifva den post, på hvilken de redan sett: halft år förut efter öfverenskommelse med den lagstiftande makten ställt sig. De kunde. så: mycket .mindre anse den afgifna kungliga resolutionen som en till dem ställd befallning att inställa sina arbeten, som den kungliga resolutionen icke ens blifvit kommissionens medlemmar Kommunicerad, utan genom tidningarne blifvit af dem känd. Så länge 1cke konungen har direkte befallt kommissionens ledamöter att inställa sina arbeten, kan det icke antagas, att det skulle ha varit konungens vilja att sätta dem inödvändighet att välja emellan att antingen bryta deras emotoden lågstiftande makten obetingadt öfvertagna förpligtelse eller neka att åtlyda konungens befallning. Kommissionens medlemmar kunna icke anse sig kallade att afgöra en tvist emellan statsmakterna om dessas ömsesidiga befogenhet, och de böra icke; och kunna icke tro, att det är med dem och icke med storthinget som regeringen vill genomföra striden om gränserna för storthingets myndighet. Om t. ex. storthinget önskade att låta uppföra en ny storthingsbyggnad, och som ett förberedande: steg dertill anmodade en eller flere arkitekter att uppgöra en ritning till den påtänkta byggnaden, men regeringen derefter nekade sitt bifall till allt hvad storthinget i detta afseende nade beslutat, så kan det icke förutsättas, att. denna regeringshandling är riktad emot arkitekterna, och att det nu skulle vara dem förbjudet att fortsätta den påbörjade ritningen. Det är i sådan händelse otvifvelaktigt arkitekternas pligt att fullborda ritningen, då de böra och måste förutsätta att det icke är med dem utan med stortinget som regerinsen vill utkämpa frågan om stortinget har befogenhet eller icke att låta utarbeta ritningar till nya byggnader. I konstitutionelt hänseende är det emellan detta exempel och nu frågavande sak blott den skilnaden, att då srundlagen icke gifver stortbinget någon rätt stt bygga hus hvarken för sig sjelf eller anlra,.så att företaget till sin natur måste anagas i hvarje fall, så vidt det rör utförandet, nöra under regeringens befogenhet, är det stortbinget som grundlagen har såsom ett utelutande: prerogativ förbehållit rättigheten att pygga lagar. Men den som har rätt att bygga set kan icke af arkitekten förutsättas sakna xompetens att låta utarbeta en ritning dertill, ochstvisten om kompetensen bör angå byggeg uppförande, icke ritningens utarbeande. RÅTTEGÅNGSoc POLISSAKER.

24 mars 1855, sida 3

Thumbnail