förutsättas hafva varit eniga med regeringen
i dess motstånd Mot .dechittillstill institutio-
nens införande vidtagna: förberedande steg, så
föll det likväl ingenvaf dem in att göra sit
svar beroende af regeringens samtycke,. utån
sånillvida som en af ledamöternas - ställning
Fsåsom. embetsman icke tillät honom: att del-
taga i kommissionens arbeten med mindre han
erhöll kunglig permission från. sitt embete,
och på denna permission gjorde samma leda-
mot sin förklaring att vara villig efterkomma
storthingets anmodan beroende, men icke på
regeringens sanktion afregeringens beslut.
Omkring ett halft år efter sedan storthinget
fattat sitt beslut och mottagit de valda leda-
möternas förklaring att de mottogo valet och
åtogo sig att utarbeta det af dem önskade för-
slaget, och flere månader sedan kommissio-
nen börjat sina arbeten, blefvo dess medlem-
mar genom tidningarne underrättade om att
en kunglig resolution blifvit fattad, att stor-
tbingets beslut icke bifölls, och att den per-
mission en af kommissionens medlemmar be-
gärt från sitt embete icke beviljades.
- Förklaringen i den kungliga resolutionen,
att storthingets beslut icke bifölls, kan under
desså omständigheter säkert icke förstås och
är af kommissionens medlemmar icke förstådd
såsom en regeringshandling, hvarigenom ett
storthingsbeslut, hvars giltighet enligt grund-
lågen är beroende af kunglig sanktion, kas-
seras, utan blott såsom en förklaring att re-
geringen icke gillar storthingets handlingssätt,
öch att detta är orsaken, hvarföre den per-
mission en af kommissionens medlemmar be-
gärt icke beviljades; men det kan svårligen
hafva varit regeringens mening att lösa kom-
missionens öfrige medlemmar från deras å!
storthinget gifna ovilkorliga löfte, att utarbeta
det förslag som storthinget anmodat dem att
författa, och efter den ställning, hvari saken
då var, kunde kommissionens medlemmar
icke öfvergifva den post, på hvilken de re-
dan sett: halft år förut efter öfverenskommelse
med den lagstiftande makten ställt sig. De
kunde. så: mycket .mindre anse den afgifna
kungliga resolutionen som en till dem ställd
befallning att inställa sina arbeten, som den
kungliga resolutionen icke ens blifvit kom-
missionens medlemmar Kommunicerad, utan
genom tidningarne blifvit af dem känd.
Så länge 1cke konungen har direkte befallt
kommissionens ledamöter att inställa sina ar-
beten, kan det icke antagas, att det skulle
ha varit konungens vilja att sätta dem inöd-
vändighet att välja emellan att antingen bryta
deras emotoden lågstiftande makten obetin-
gadt öfvertagna förpligtelse eller neka att åt-
lyda konungens befallning. Kommissionens
medlemmar kunna icke anse sig kallade att
afgöra en tvist emellan statsmakterna om
dessas ömsesidiga befogenhet, och de böra
icke; och kunna icke tro, att det är med
dem och icke med storthinget som regerin-
gen vill genomföra striden om gränserna för
storthingets myndighet.
Om t. ex. storthinget önskade att låta
uppföra en ny storthingsbyggnad, och som
ett förberedande: steg dertill anmodade en
eller flere arkitekter att uppgöra en rit-
ning till den påtänkta byggnaden, men
regeringen derefter nekade sitt bifall till
allt hvad storthinget i detta afseende
nade - beslutat, så kan det icke förutsättas,
att. denna regeringshandling är riktad emot
arkitekterna, och att det nu skulle vara dem
förbjudet att fortsätta den påbörjade ritnin-
gen. Det är i sådan händelse otvifvelaktigt
arkitekternas pligt att fullborda ritningen, då
de böra och måste förutsätta att det icke är
med dem utan med stortinget som regerin-
sen vill utkämpa frågan om stortinget har
befogenhet eller icke att låta utarbeta ritnin-
gar till nya byggnader. I konstitutionelt hän-
seende är det emellan detta exempel och nu
frågavande sak blott den skilnaden, att då
srundlagen icke gifver stortbinget någon rätt
stt bygga hus hvarken för sig sjelf eller an-
lra,.så att företaget till sin natur måste an-
agas i hvarje fall, så vidt det rör utförandet,
nöra under regeringens befogenhet, är det
stortbinget som grundlagen har såsom ett ute-
lutande: prerogativ förbehållit rättigheten att
pygga lagar. Men den som har rätt att bygga
set kan icke af arkitekten förutsättas sakna
xompetens att låta utarbeta en ritning dertill,
ochstvisten om kompetensen bör angå bygg-
eg uppförande, icke ritningens utarbe-
ande.
RÅTTEGÅNGS- oc POLISSAKER.