Article Image
Hushållningssällskapens öfverlåggningar rörande stångselfrågan. Såsom våra läsare torde erinra sig ingicl bondeståndet vid sednaste riksdag till Kongl Maj:t med den anhållan, att Kongl. Maj: ville vägra sitt bitall till det af de öfrig riksstånden fattade beslut i stängselfrågan samt genom sina befallningshafvande i läne: låta i ämnet höra rikets inbyggare i hvarj ort, för att sedan vid mnästinstundande lag. tima riksdag till Rikets Ständer aflåta nådig förslag till de förändringar i författningarn: om stängselskyldigheten, som kunna vara a nöden. H. M. Konungen lemnade så tillvide härtill sitt bifall, att han lofvade genom samtlig: sina befallningshafvande i riket infordra hushåll. ningssällskapens yttranden och åsigter rörande lämpligheten af den föreslagna nya stängselförordningen.j I den mån dessa utlåtandengbinns blifva bekanta skola vi framlägga dem fö: våra läsare och göra i dag början med hushålln.ngssällskapets i Örebro sammanträde d. 26 dennes. Nerikes nya Allehanda berätta: härom följande: Vid den ordinarie allmänna sammankomsten, hvilken var mycket talrikare besökt än vanligt varit d förra ären, förekom bland annat den vigtiga frågar om utlåtande öfver Rikets Ständers förslag till ni stängselförordning, hvilken fråga föranledde en garska liflig diskussion, hvari ett ej ringa antal ledamöter deltogo. Som vi tyckte oss finna voro nästan ails talarne af den tanke, att principen onekligen är riktig, ehuru ätskilliga ville finna så stora svärigheter i dess tillämpning, att den derföre borde, om icke aildeles förkastas, dock biifva underkastad sådana ir skränkningar, att den ej komme att utöfva en alltfor menlig verkan. Major Schantz in. fl. yrkade, a: man skulle antaga en inbjudning från Stockholm: läns hushällningssällskap, hvilken (vi hörde icke des. innehåll) lärer bafva ett sädant syfte och göra de stora förändringen mindre brådstörtad, än man vörtade att den skulle blifva om Rikets Ständers önska oförändrad bifölles. Andra, ibland hvilka brukspatro. Heijkensköld och f. riksdagsmannen Lekberg i Vestr: Bohr, motstodo med ifver förslaget såsom ruinerandc för många. Andra äter, bland hvilka brukspatronern: Hedengren, Gabn och Cassel samt kommissionslandtmätaren Th. Mart. Romell och doktor Gumeelius, ti lade med värma för förslaget. Dessa talare ryckte utt et. brädstörtadt utförande af reformen vore till äckligt förebygdt geno n det stadgande, att pluralieten af egare: och egor hade i sin makt att bibe vålla den nuvarande stängselskyldigheten. F. riks lagsmennen Anders Pehrsson i Käfvesta hade et rackert föredrag, hvari han framställde ett förmegingsförslag at innehäll, att Rikets Ständers sat: orde i förordningen sä omvändas, att den nu gäl ande stängselskyldigheten skulle få upphöra der piu aliteen af egare med en öfve.vägande egovidd de: inskade, så att lagen egentligen vore densamma son iu, och det man nu vill hafva till lag komme a: itgöra ett tillåtet undantag f.ån lagen. Efter slutar liskussion framställdes först proposition på instäm nande i Ständernas förslag, hvilken, ifall den besvaades med nej, borde följas af andra propositioner. Irdföranden, friherre Hamilton, förklarade den me: a och en del nej besvarade propositionen vara mer a besvarad, då f. riksdagsmannen Lekberg begärd: otering. När denna -kul!e företagas hemställd., om vi tro, brukspatron Heijkensköld, att, til undikande af flera voteringar, genast Stockholms läns ushållnings-ällskaps mening måtte antagas såson. ontraproposition, hvilket bifölls. Efter verkställd voring och röstberäkning fanns antalet af ja vara 55 56?) emot 20 nej, och förklarades således h. v. hus ållningssällskap hafva yttrat sig instämma i Riket: täsders till Konungen afgifna förslag.

31 januari 1855, sida 3

Thumbnail