FS 0 frä kd JD Ci RNA DG OA TT sten, som i stället för sjelftillfredsställelse fordrar varnö kärlek, uppoffring och underkastelse under. sina lagar, ,hämnas då ofta ganska strängt. Vi medgifva, att då äro total brist på historiemålningar långt bättre än dyI:ka skizzartade tillstymmelser som denna. dis (Forts. följer). CLKITTERATUR. 1. Arhandlingar hörande, till läran om krediten. Af J: Jö Nordström. Stockholm, P. A. Norstedt å Söner, 1853. 2. Om Krediten ochoBankväsendet.. Af Ch. Coquelin. Öfversättnitig: Med tillägg af G. Lallerstedt. Stockholm, Joh. Beckman, 1854, 3. Statsekonomisk Öfversigt af Sverges penningväsende, jemte Förslag till reform af detsamma. Af C. A. Agardk. Carlstad, Cari Kjellin, 1854. En af.de här uppräknade författarne gör på ett ställe i sinskrift den anmärkningen, som man för öfrigt sett bekräftad äfven af andras iakttagelser, att nemligen just de länder-och stater, i hvilka bankväsendet nått den största utbildning och fullkomlighet, på samma gång äro de som kunna berömma sig af det högsta fysiska välstånd. Såt. ex. finnes knsppt något land i verlden,der bankerna äro. på samma gång så talrika och så ypperligt organiserade som i de sex stater af nordamerikanska statsförbundet, hvilka man vanligen benämner med namnet Nya England (RhodeIsland, . Massachusetts, . Connecticut, . NewHampshire; Maine och. Vermont); men på intet annåt.ställe i verlden torde också välmågan vara så stor och, hvad bättre är, så jomnt fördelad som uti dessa stater ). Detta yckliga förhållande, torde mången vilja tillskrifva uteslutande den. omständigheten, att Förenta Staterna är ett nytt land, som ännu icke lider af den öfverbefolkning, hvilken trycker Europas urgamla samhällen och der det just af detta skäl är lätt för hvar och en, som verkligen vill arbeta, att komma sig upp till .wälstånd och ekonomiskt oberoende. Men att: detta icke: är enda: skölet, ja, att det knappt är något skäl alls, det inser -man lätt då man erinrar sig att de ofvannämnda sta) Mest gäller detta om den lilla staten Rhode-Island (af. ungefär lika storlek med ön Gottland), der för en folkmängd af 148,000 invänare, d. v. 8. hälften till så många som i Stockholm, funnos år 1851 ej mindre än 69. banker, eller i medeltal 1 bank för 2145 personer, På det att dessa siffror må bli rätt upplysande, vilja vi här i korthet jemföra dem med föräållandena hos oss. -Sverge. eger för närvarande en folkmängd af omkring 3!, millioner. Bankernas antal, när deri inberäknas, utom riksbanken och privatbankerna, äfven riksbankens filialafdelningar och s. k. lånekontor, utgör 16. Dessa 16 banker, fördelade -på en folkmängd af 3!3 millioner, gör 1 bank på 218,750 personer (i RhodeIsland fanns, såsom ofvan nämndes, 1 bank för 2145 personer). Stode bankernas antal i Sverge i samma förhållande till folkmängden, som bankernas i Rhode-Island till :dess folkmängd, så skulle Sverge i stället för :16 banker, söm det nu eger, hafva 1630! Mähända häpnar mången vid blotta tanken å en sädan mängd af banker, och kan ej begripa, vad vi skulle göra med dem alla. Men man besinne, att om bankväsendet vore rätt stäldt, skulle hvarenda medlem i samhället på något sätt stå i beröring med en bank (genom depositioner mot ränta, genom kreditiver, genom vexeldiskonteringar), lika visst som hvar.ochren: stär. i beröring med skräddaren, skomakaren: 0 s. Vv. Visserligen icke i det förhållande till bankerna, . som är snart sagdt-det.enda som vi här idlandet känna, nemligen att bankerna äro endast långifvande och allmänheten låntagande; i ett land, der bankväsendet är så ordnadt soni, det, bör. vara, , äro bankernå sjelfva lika mycket låntagande som långifvande, nemligen på det sätt, .att de af de enskilda emot: taga deras besparingar (små eller stora) ochigöra dem fruktbärande, (eller mottaga depositioner mot ränta, som det kallas). Om man nu tärker sig, att ett sädant vexelförbällande, oupphörligt egde. rum mellan bankerna och samhällets alla medlemmar, så skall man ej finna ett sädant antal banker alltför stort: hvarje bank finge på sin lott i. medeltal öfver 2000: kunder och: flera torde den ej kunna betjena. Då medeltalet af kunder för hvarje bank i Sverge skullewutgöra, såsom det nu är stäldt, mer än 200,000 personer, men detta utan all gensägelse är ett ojemförligt större antal än hvarje bank både kan betjena och verkligen betjenar, så vida bankrörelsen bedrifves på ett. riktigt sätt, så bevisar detta bättre än allt annat huru illa det är bestäldt med bankväsendet här i landet.