förbindande för en pretendent, som sednare, men ändå inom laga tid, anmälte sig, och hvilken ej varit hörd i dena rättegång, hvarigenom den andres anröfvallesy om, vi ning af egendom före ssangarndestageldit mi, m , skulle an tillämplig2; om de oakta barnen, genom att tillträda den atlidnas egendom innan gäld blifvit betald, skulle för denna. lika med arfvingar ansvara m. m. Och då nu gerom förslaget de oäkta barnen ej fått sig tillagd avnan. rätt än modren redan nu kan genom testamente dem tillförsäkra, synes fördelen för de oäkta barnen vara alltför rioga, att ej vida öfvervägas af de olägenheter, som af saknade föreskrifter i ofyanantydda .m., fl. afseenden skulle framkallas. Det tredje af.de.äfslagne förslagen, enligt hvilket qvinna, som fyllt trettio är, skulle, om hon ville blifva myndig, ega att med sin ansökning derom vända sig till domaren, synss ins. ej våra af någon synnerlig vigt. I vissa fall skulle väl qvinna derigenom kunnat beredas snågon minskning iskostnader. I andra åter kunde förhållandet lätt blifva motsatt, såsom om frågan af förmyndare eller frände fullföljdes alla instantier igenom. Då nu tillika högsta domstolen änmärkt att förslaget lemnade rum för olika tydnivgar huruvida den konungen nu tillkommande dispensrätt borde anses derigenom hafva upphört eller ej, synes det skedda afslaget ej skäligen hafva bordt gifva anledning till något befogadt klander. Ehuru vi hvarken anse lämpligt eller, helst sedan saken redan är afgjord, behötiigt eller till något ändamål ledande att ingå i polemik mot anmärkningar som kunna framställas mot en eller avnan af våra artiklar, och vi i allmänhet ej anse publicisten böra göra sig skyldig till något otidigt Rechtbaberey, tillåta vi oss likväl att såsom svar på insändarens erinringar i korthet anföra följande, nemligen: 1:o. I afseende Ed afskaffandet af bördsrätten i stad. Att, då å7 kap. !:a 1:a mom. jordabalken ovilkorligen stadgar, att försåldt hus skall åt viderboende och nabo hembjudas förr än uppbud derå tages,, utan att undantag är stadgadt för den händelse, att hHuset köpes inom börden, samt i 2:a mom. väl bördemän tillerkännas företrädesrätt till lösen inom 12 veckor efter tredje uppbudet, men deremot, jemväl utan undantag, viderboende eller nabo thå medgifves rätt att 14 dagar derefter thet hus eller tomt lösa, af denna ordalydelse måste dragas den slutföljd, att viderboendes och nabos lösningsrätt ovilkorligen inträder för det fall att bördeman icke inom laga tid vill begagna sin lösningsrätt, hvilket ock, så vidt vi erfarit, öfverensstämmer med hittills antagen praxis, så att derest bördeman ej anmält sig till lösen inom 12 veckor efter tredje uppbudet, viderboende eller nabo städse haft sin lösningsrätt öppen i ytterligare 14, dagar utan afseende på köparens egenskap af skyldeman eller icke. Emellertid och huru än den nuvarande laen må böra rätteligen förstås och tolkas, innefattar R. St. förslag om afskaffande af bördsrätten i stad just den åsigt att stadsfastighets bibehållande inom slägten icke skall ovara vigtigare än det ändamål, som med den viderboende eller nabo tillagde lösningsrätt velat befrämjas,. Efter vår tanke är denna åsigt riktig af det skäl, att grunden för viderboendes och nabos lösningsrätt är den att den förra har delisamma hus eller tomt och den sednare mehn och besväras af grannskapet, hvilket förhållande i ingen mån byter om gestalt derföre att egendomen säljes till annan egare inom bördslederna, hvarföre en sådan inskränkning egentligen skulle åsyfta att endast under en annan form bibehålla bördsrätten h. e. slägtens företräde till egendomens besittning, hvars afskaffande just varit hvad RB. St. beslutit. Deremot vilja vi icke motsäga insändarens resonnement för bevisningen derom, att tiden för viderbos och nabos lösningrätt varit af RB. St. föreslagen allt för lång och skäligen bör inskränkas; men denna brist hade med ett penndrag kunnat afhjelpas; lemnande vi i öfrigt i sitt värde insändarens försök att ursäkta. justitiedepartementet för dröjsmålet med aflemnandet, af kontrapropositionen uti det ifrågavarande ämnet. Vi befara likväl, att äfven om justitiedepartementet betänker sig i ytterligare två år på samma kontraproposition, den derigetiom icke blifver mera antaglig än den blifvit vid innevarande riksdag, såvida hr justitieministern fortfarande delar insändarens tanke, att bördsman bör hafva jöreträde att köpa fast egendom i stad framför : viderbo eller nabo. Tvärtom skulle vi vara benägne att gå än: längre, nemligen att låta äfven sistnämnde lösningsrätt försvinna, emedan, efter hvad erfarenheten visat äfven den i de dlesta fall begagnas blott såsom ett medel för chikan och egennyttiga beräkningar, och den tvångsrätt den innebär, till följd häraf ej utgör annat än ett personligt privilegium, hvilket ej förtjenar att i lagen qvarstå med den störande verkan på friheten i aftal som derifrån är oskiljaktig. 2:0. Angående oäkta barns . arfsrätt. Aftonbladet vill icke förneka att de skäl in-l sändaren framställt mot antagandet af Rikets Ständers förslag i denna del äro ojemförligt vigtigare och spetsfundigare, än de som blifvit anförda i motiverna för K. M:ts afslag å förslaget; men vi taga oss likväl friheten hemställa, huruvida det må anses möjligt att nåonsin stifta en lag, hvilken förutsätter alla e tvister, som inom eller i följd af ett visst! rättsförbållande skulle kunna uppstå. Vorel! detta möjligt, skulle i och dermed snart sagdt hvarje rättegång blifva öfverflödig, hvilket visserligen vore önskligt, men hvarom likväl ingen förhoppning förefinnes. Deremotskulles försöket -att stifta lagar, som hade till uppgift att i sig innefatta alla tänkbara bestämmelser för afgörandet af de särskilda tvistersom inom det i allmänhet stadgade nya rättsförhållandet kunde af lagen framkallas i hög grad inon RN TR RE a RAR AR OR RT